OBS: Nedan visas versionen från 8 jun 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 8 jun 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

De civilrättsliga reglerna om låneförbud finns i ABL och TrL.

Penninglån till person i den förbjudna kretsen

Ett aktiebolag får inte lämna penninglån till en person som ingår i den s.k. förbjudna kretsen. I den förbjudna kretsen ingår den som äger aktier, eller som är styrelseledamot eller verkställande direktör, i bolaget eller i ett annat bolag i samma koncern. Även personer som är närstående till dessa personer omfattas av låneförbudet.

Med närstående avses enligt ABL make, sambo, far, mor, far- och morföräldrar, styvmor, styvfar, fars eller mors styvfar och styvmor, barn, barnbarn, barns make, barnbarns make, makes far och mor, makes farföräldrar och morföräldrar, makes barn, makes barnbarn, syskon, makes syskon, syskons make. Styvbarn ingår inte i närståendekretsen enligt dessa regler (21 kap. 1 § första stycket 1–4 ABL).

I den förbjudna kretsen ingår också sådana juridiska personer där någon av ovanstående personer har bestämmande inflytande över verksamheten. Det innebär t.ex. att en fysisk person som har bestämmande inflytande över två aktiebolag inte kan låta det ena bolaget ta lån från det andra bolaget, om inte undantaget för kommersiella lån är tillämpligt (21 kap. 1 § första stycket 5 ABL). Läs om Kommersiella lån nedan.

Ställd säkerhet för en förpliktelse

Låneförbudet gäller också situationen att bolaget ställer säkerhet för en förpliktelse som någon i den förbjudna kretsen har (21 kap. 3 § ABL).

Revisorn ingår inte i den förbjudna kretsen

Bolagets revisor ingår inte i den förbjudna kretsen och skulle då i princip kunna ta lån från bolaget där han eller hon är revisor. En person som har en skuld till bolaget, eller till ett annat bolag i samma koncern, får dock inte vara revisor i bolaget. Detsamma gäller för en person som har en förpliktelse som ett sådant bolag har ställt säkerhet för (9 kap. 17 § 7 ABL).

Undantag från låneförbudet

Det finns fem undantag från låneförbudet. Inget av undantagen gäller dock det s.k. förvärvslåneförbudet. Läs om Lån till förvärv av aktier – förvärvslåneförbudet nedan.

Undantagen gäller om (21 kap. 2 § ABL)

  • gäldenären är en kommun, landsting eller kommunalförbund, s.k. kommunlån
  • gäldenären är ett företag i en koncern där det långivande bolaget ingår, s.k. koncernlån
  • lånet är avsett uteslutande för gäldenärens rörelse, och bolaget lämnar lånet av rent affärsmässiga skäl, s.k. kommersiella lån
  • lånet har tagits upp av Riksgäldskontoret enligt 5 kap. Budgetlagen (SFS 2011:203)
  • gäldenären eller dennas närstående är aktieägare, och låntagarens och dennas närståendes sammanlagda aktieinnehav är mindre än 1 procent av aktiekapitalet, s.k. småaktieägarlån.

Undantagen från låneförbudet har införts för att undvika onödiga störningar i aktiebolagens normala affärsverksamhet. De regler som ska skydda bolagets borgenärer anses inte vara åsidosatta i de undantagna situationerna. Det är inte heller några påtagliga skatteförmåner i lånetransaktionerna i sådana situationer.

Kommunlån

Att kommunlån har undantagits beror på att det ska vara möjligt för en kommun att vid behov låna från kommunägda aktiebolag för att tillfälligt stärka sin likviditet.

Koncernlån

Undantaget för koncernlån innebär att moderbolaget kan låna av ett dotterbolag inom koncernen, eller omvänt. Att koncernlån har undantagits beror på att koncernen i många avseenden framträder som en enhet. I förarbetena framgår det att ett lån mellan koncernbolag enligt detta synsätt inte behandlas annorlunda än ett bidrag som lämnas från en rörelsegren till en annan, inom ett och samma aktiebolag. En fordringsägare har möjlighet att ta den fordran ett koncernbolag har gentemot ett annat bolag inom koncernen i anspråk. Lån mellan koncernbolag bör också kunna godtas skatterättsligt eftersom skattelagstiftningen i princip innebär att koncernbidrag är avdragsgilla hos bidragsgivaren men beskattas hos mottagaren (prop. 1973:93 s.92).

Vad är en koncern i låneförbudsreglerna?

Med koncern förstås de företagsgrupperingar som omfattas av koncernbegreppet i 1 kap. 11 § ABL. För att undantaget även ska kunna tillämpas i de fall moderföretaget är ett annat svenskt företag än ett svenskt aktiebolag, samt för att anpassa bestämmelserna till EG-rätten, avser man med koncern även företagsgrupper där moderorganisationen är (21 kap. 2 § andra stycket ABL)

  • en svensk juridisk person som är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078)
  • en motsvarande utländsk juridisk person med hemvist inom EES-området
  • kommun, landsting eller kommunalförbund.

Det utvidgade koncernbegreppet innebär att t.ex. ekonomiska föreningar och handelsbolag kan vara moderföretag i den företagsgrupp där det långivande bolaget och gäldenärsbolaget ingår. Även associationer inom EES-området kan vara moderföretag.

Ett koncernlån kan enligt praxis anses som förtäckt utdelning

Trots att lånet kan vara ett koncernlån och tillåtet enligt 21 kap. ABL, kan det enligt bolagsrättslig praxis anses vara förtäckt utdelning. Det gäller t.ex. om ett penninglån lämnas till ett koncernbolag som inte är kreditvärdigt eller insolvent. Det långivande bolaget får då en fordran som är värdelös, och det som betecknats som lån är i realiteten en vederlagsfri utbetalning från bolaget till aktieägaren, d.v.s. utdelning.

I det s.k. Sueciamålet (NJA 1951 s. 6) liksom i NJA 1990 s. 343 har denna praxis slagits fast. Grundtanken i detta är att till den del lånet inkräktar på det bundna egna kapitalet, eller står i strid med den allmänna försiktighetsregeln, så anses lånet vara en sådan vederlagsfri utbetalning som inte är tillåten enligt ABL:s bestämmelser. Eftersom skatterätten normalt sett bygger på en civilrättslig grund kan det vara aktuellt att beskatta ett sådant lån som om det vore utdelning hos det låntagande bolaget, under förutsättning att bolaget inte kan ta emot skattefri utdelning från det långivande bolaget. Läs om försiktighetsregeln under Maximal utdelning (värdeöverföring).

I ett mål om utdelningsbeskattning hos en låntagande aktieägare var den helt dominerande tillgångsposten hos det långivande bolaget den uppkomna fordringen på aktieägaren. När man bedömde aktieägarens betalningsförmåga beaktades inte aktierna i det långivande bolaget. Högsta förvaltningsdomstolen fann att den del av lånebeloppet som svarade mot vad aktieägaren betalat för aktierna i aktiebolagsrättsligt hänseende borde behandlas som utdelning, samt att det saknades skäl för att göra en annan bedömning vid beskattningen (RÅ 1998 ref. 9).

Kommersiella lån

Undantaget för kommersiella lån berättigas av att lånen kan vara företagsekonomiskt motiverade. Det framgår av lagtextens ordalydelse att bedömningen av om det finns affärsmässiga skäl ska göras utifrån det långivande bolagets intresse.

Av förarbetena framgår det att man bör göra undantag från låneförbudet då lånet är ett led i en affärsförbindelse mellan bolaget och låntagaren och lånet uteslutande är avsett för den rörelse som gäldenären bedriver. Utgångspunkten är då att lånet lämnas i bolagets intresse, och att man därför kan anta att det kan påverka bolagets situation på ett gynnsamt sätt så att inte borgenärernas intressen åsidosätts. Det framgår vidare att lånet inte får avse privat konsumtion och att det därför inte heller är fråga om någon slags skatteflykt (prop. 1973:93 s. 93).

Allmänt sett kan det vara svårt att avgöra var gränsen går för vilka lån som är kommersiellt betingade eller om det finns affärsmässiga skäl, men kraven på affärsmässighet bör normalt inte ställas särskilt högt. I samband med tillkomsten av nya aktiebolagslagen sägs det i förarbetena att lånet ska vara ägnat att, direkt eller indirekt, främja den verksamhet som det långivande bolaget bedriver. Ett exempel på detta kan vara om lånet lämnas för att finansiera en verksamhet som bolaget själv ska ta del i, eller som bolaget är intresserat av kommer till stånd (prop. 2004/05:85 s. 804).

Låneförbudet omfattar situationen då en fysisk person, som har bestämmande inflytande över två aktiebolag, låter det ena bolaget ta lån från det andra bolaget. Om lånet i ett sådant fall har lämnats av rent affärsmässiga skäl, och är avsett för låntagarens bedrivna rörelse, undantas det från låneförbudet. I förarbetena exemplifieras detta med att om det ena bolaget har ett likviditetsöverskott så kan det lämna lån till det andra bolaget, under förutsättning att det bolaget behöver låna pengar. Om däremot det låntagande bolagets likviditet är god, så är det inte affärsmässigt betingat för detta bolags rörelse att låna från det andra bolaget. Lånetransaktionen strider då mot undantaget i 21 kap. 2 § första stycket 3 ABL (prop. 1975:103 s. 493).

Småaktieägarlån

Undantaget för småaktieägarlån gäller enbart för lån till aktieinnehavare i egenskap av småaktieägare. Om en sådan person också är t.ex. styrelseledamot i bolaget gäller undantaget sannolikt inte. Som regeln är formulerad så avser den aktieinnehav – eget tillsammans med en närstående fysisk eller juridisk persons innehav – som inte uppgår till 1 procent av aktiekapitalet i bolaget. Antalet ägda aktier har inte längre någon betydelse och man beaktar inte heller innehav i ett annat koncernföretag, vilket man gjorde i 1975 års aktiebolagslag.

Lån till förvärv av aktier – förvärvslåneförbudet

Det s.k. förvärvslåneförbudet innebär att ett aktiebolag inte får ge förskott, lämna lån eller ställa säkerhet med syfte att gäldenären ska förvärva aktier i bolaget, eller i ett överordnat bolag i samma koncern. Syftet får inte heller vara att någon närstående till gäldenären, fysisk eller juridisk person, ska göra förvärvet (21 kap. 5 § ABL).

Bestämmelserna innebär att bolaget inte på något sätt får ställa medel till förfogande för förvärv av aktier (prop. 2005/06:39 s. 33). Det innebär en utvidgning i förhållande till 1975 års aktiebolagslag. Förbudet innebär att sådana lån inte får lämnas till någon, oavsett om personen tillhör den förbjudna personkretsen eller inte. En sådan transaktion innebär att betydande tillgångar försvinner från bolaget och tillförs de tidigare aktieägarna, samtidigt som bolaget får en revers från den nya aktieägaren. Från borgenärernas synvinkel blir detta detsamma som då aktieägarna lånar från bolaget. I prop. 1973:93 s. 92 framgår det att en sådan transaktion anses som mycket farlig för borgenärerna. Det finns dock möjlighet till dispens, se nedan.

Om gäldenären är anställd i bolaget, eller i ett annat bolag i samma koncern, gäller inte låneförbudet vid aktieförvärv i bolaget om särskilda villkor är uppfyllda (21 kap. 6 § ABL).

Systerföretag innefattas inte i ”överordnat bolag”

Förbudet omfattar enligt ordalydelsen inte förvärv av aktier i det långivande bolagets dotter- eller dotterdotterbolag. Det är en skillnad från 1975 års aktiebolagslag. Skatteverket anser att systerbolag inte ska innefattas i begreppet överordnat bolag.

Lån från kommanditbolag

Skatteverket anser att ett penninglån som lämnas av ett kommanditbolag till ett aktiebolag som är delägare i kommanditbolaget, med syftet att aktiebolaget ska förvärva andelarna i ett annat aktiebolag som också är delägare i kommanditbolaget, inte omfattas av förvärvslåneförbudet (Skatteverkets ställningstagande Förbjudet lån). En förutsättning för att ett penninglån ska omfattas är att lånet lämnas av ett aktiebolag.

Sanktion vid brott mot låneförbudet

Den som med uppsåt eller av grov oaktsamhet bryter mot förbudet att ge förskott, lämna lån eller ställa säkerhet kan straffas med böter eller fängelse (30 kap. 1 § första stycket 4 och fjärde stycket ABL).

Mottagaren av ett förskott eller ett lån som omfattas av låneförbudet ska betala tillbaka beloppet till bolaget. Om bolaget i stället har ställt en säkerhet i strid med bestämmelserna, gäller rättshandlingen inte mot bolaget, om bolaget visar att mottagaren av säkerheten insåg eller borde ha insett att den var olaglig (21 kap. 11 § ABL).

Dispens från låneförbudet

Skatteverket får medge undantag från förbudet att låna ut pengar och ställa säkerhet om det finns synnerliga skäl. Skatteverket får också medge undantag från förbudet att ge förskott, lämna lån eller ställa säkerhet för förvärv av aktier i bolaget, eller i ett annat bolag i samma koncern, om det behövs på grund av särskilda omständigheter. Den senare bestämmelsen gäller inte publika aktiebolag (21 kap. 8 och 12 §§ ABL).

Finansinspektionen prövar frågor om undantag för aktiebolag som står under Finansinspektionens tillsyn.

En myndighets beslut i ett ärende om dispens från låneförbudet får överklagas till regeringen (31 kap. 5 § ABL).

Möjligheten till dispens är främst avsett för lån som lämnas för att underlätta generationsskiften i fåmansföretag. En sammanställning över dispenspraxis finns i DsH 1982:3 och DsFi 1987:12.

Förteckning över lån

Styrelsen och verkställande direktören ska för varje år upprätta en förteckning över förskott, lån och säkerheter som bolaget lämnat med stöd av dispens. I förteckningen ska de också ta in uppgifter om lån och säkerheter som bolaget lämnat med stöd av 21 kap. 2 § första stycket 3 ABL, s.k. kommersiella lån. De ska uppge sådana förskott, lån och säkerheter som bolaget lämnat tidigare år och sådana som tillkommit under räkenskapsåret (21 kap. 10 § 1 ABL).

Bolagets revisor ska i revisionsberättelsen uttala sig om huruvida styrelsen och verkställande direktören i förekommande fall har upprättat en förteckning över vissa lån och säkerheter (9 kap. 32 § ABL).

Lån från pensionsstiftelse

Enligt TrL gäller aktiebolagslagens regler om låneförbud även pensionsstiftelsers rätt att lämna lån och ställa säkerhet till den s.k. förbjudna kretsen i ett fåmansföretag. Låneförbudet kan därmed inte kringgås genom att en pensionsstiftelse som bildats enligt TrL, och som hör till aktiebolaget, lämnar lån eller ställer säkerhet som hade varit förbjudet för aktiebolaget. Styrelsens och verkställande direktörens skyldighet att upprätta en förteckning över lån som lämnats med dispens, eller s.k. kommersiella lån, omfattar inte lån från en pensionsstiftelse (11 § tredje stycket TrL).

Historik

Reglerna om låneförbud kom till 1973 (SFS 1973:303), men lagstiftaren har sedan dess gjort ett antal ändringar i reglerna. Låneförbudsreglerna gäller inte lån som tagits före den 6 juni 1973.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • NJA 1951 s. 6 [1]
  • NJA 1990 s. 343 [1]
  • RÅ 1998 ref. 9 [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 1975:103 förslag till ny aktiebolagslag, m.m. [1]
  • Proposition 2004/05:85 Ny aktiebolagslag, del 2 [1]
  • Proposition 2005/06:39 Vissa skattefrågor med anledning av ny aktiebolagslag, m.m. [1]
  • prop. 1973:93 s. 92 [1]
  • prop. 1973:93 s. 93 [1] [2]

Ställningstaganden

  • Förbjudet lån [1]
  • Förvärvslåneförbudet och begreppet ”överordnat bolag” [1]

Övrigt

  • DsFi 1987:12 [1]
  • DsH 1982:3 [1]