OBS: Nedan visas versionen från 16 jun 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 16 jun 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

För att underlätta gränsöverskridande samverkan inom EU har man skapat överstatliga företagsformer.

Europeisk ekonomisk intressegruppering (EEIG)

De europeiska ekonomiska intressegrupperingarna styrs av rådets förordning (EEG) nr 2137/85. I Sverige regleras de genom lag (1994:1927) om europeiska ekonomiska intressegrupperingar.

En europeisk ekonomisk intressegruppering liknar ett svenskt handelsbolag, men medlemmarna måste komma från minst två EES-stater. En gruppering ska registreras där den har sitt säte. Om den har sitt huvud- eller avdelningskontor i en annan medlemsstat ska den registreras där kontoret är beläget. Registreringsmyndighet i Sverige är Bolagsverket.

Grupperingen behöver inte ha något eget kapital. Medlemmarna har ett tvingande obegränsat solidariskt ansvar för grupperingens skulder. Ändamålet med en grupperings verksamhet ska vara att underlätta och utveckla medlemmarnas ekonomiska verksamhet, och inte att skapa vinst för grupperingen som sådan. Det är dock möjligt att grupperingen går med vinst.

Varje medlemsstat bestämmer själv om grupperingen ska ha status som juridisk person, vilket är fallet i Sverige. Grupperingen har rättskapacitet, d.v.s. den kan ha rättigheter och skyldigheter. En gruppering har två obligatoriska organ: medlemmarna som är högsta organ och företagsledaren som är företräderare.

En gruppering avvecklas genom likvidation.

Beskattning av en europeisk ekonomisk intressegruppering

En gruppering är inte skattskyldig för sina inkomster utan inkomsterna beskattas hos delägarna, lag (1994:1853) om beskattning av europeiska ekonomiska intressegrupperingar. Bestämmelserna i IL om svenska handelsbolag, om delägare och om andelar i handelsbolag gäller (5 kap. 2 § IL). Detta innebär bl.a. att bestämmelserna om fåmanshandelsbolag och delägare i sådana är tillämpliga på grupperingar och på medlemmarna i dem (56 och 57 kap IL). När man beräknar kapitalvinsten vid avyttring av en andel i en gruppering blir motsvarande regler om handelsbolag tillämpliga (50 kap IL). Reglerna om räntefördelning och expansionsfond ska däremot inte tillämpas på verksamhet som bedrivs av en gruppering (33 kap. 1 § andra stycket IL respektive 34 kap. 1 § andra stycket IL).

Bestämmelserna i skatteförfarandelagen (SFL) om handelsbolag gäller för europeiska intressegrupperingar (3 kap. 6 § SFL). Grupperingar är normalt inte deklarationsskyldiga utom när de ska betala fastighetsskatt, avkastningsskatt på pensionsmedel och särskild löneskatt på pensionskostnader (30 kap. 4 § p 4 SFL). Grupperingar ska lämna uppgifter till ledning för delägarnas taxering (33 kap. 2 och 6 §§ SFL).

Europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS)

Syftet med denna europeiska gruppering är att främja samarbete mellan EU:s medlemsstater för att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen. Grupperingen styrs av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 och i Sverige av lagen (2009:704) om europeiska grupperingar för territoriellt samarbete m.m.

Grupperingen för territoriellt samarbete tillåter olika medlemsländer, dess myndigheter och vissa offentligrättsliga organ att agera som grupp, utan att först underteckna ett internationellt avtal. Den myndighet som vill bli medlem måste dock be sitt medlemsland om tillstånd för att kunna bli medlem. Grupperingen ska registreras i den medlemsstat där den har sitt säte. Den har inte till syfte att skapa vinst för egen del. I Sverige registrerar man sig hos Bolagsverket. Grupperingen har status som juridisk person och kan förvärva och avyttra fast och lös egendom, anställa personal och föra talan inför domstolar och andra myndigheter.

Beskattning av en europeisk gruppering för territoriellt samarbete

En europeisk gruppering för territoriellt samarbete räknas vid inkomstbeskattningen som en ekonomisk förening (2 kap 4b § IL). Medlemmarna ska vid beskattningen behandlas på samma sätt som medlemmar i en ekonomisk förening.

Europabolag (SE)

Europabolag har till syfte att underlätta gränsöverskridande samverkan i aktiebolagsform. Bestämmelser om europabolag (Societas Europaea, SE) finns i rådets förordning (EG) nr 2157/2001. Bestämmelser som kompletterar förordningen finns i lag (2004:575) om europabolag. För europabolag som bedriver en försäkringsrörelse har bestämmelserna placerats i försäkringsrörelselagen (1982:713). Eftersom förordningen i många fall hänvisar till medlemsstaternas nationella lagstiftning om publika aktiebolag blir vissa av bestämmelserna i aktiebolagslagen (ABL) tillämpliga på europabolag. Europabolagen omfattas således av flera olika regelsystem.

Ett europabolag kan flytta sitt säte till en annan medlemsstat utan att bolaget behöver avvecklas i den första och bildas på nytt i den andra. Ett europabolag bildas av redan befintliga juridiska personer – fysiska personer kan inte vara stiftare. Ett europabolag kan bildas genom att

  • publika aktiebolag från minst två medlemsstater fusioneras
  • publika eller privata bolag i minst två medlemsländer bildar ett holdingbolag
  • minst två bolag skapar ett dotterbolag.

Ett nationellt publikt aktiebolag kan ombildas till europabolag om bolaget sedan minst två år har ett dotterbolag i en annan medlemsstat. Slutligen kan ett europabolag bilda dotterbolag i form av europabolag. Aktiekapitalet i ett europabolag måste vara minst 120 000 euro.

Ett europabolags firma ska innehålla beteckningen SE.

Bolagsverket för ett europabolagsregister.

Beskattning av europablag

Vid inkomstbeskattning räknas europabolag som aktiebolag (2 kap. 4 § IL). Bestämmelser i IL som avser aktiebolag är tillämpliga på såväl europabolag med säte i Sverige som europabolag som har säte i en annan stat. Bestämmelser som uttryckligen bara avser svenska aktiebolag blir tillämpliga bara på europabolag med säte i Sverige. Om ett europabolag flyttar sitt säte från Sverige till en annan stat kommer bolaget att bli en utländsk juridisk person som är begränsat skattskyldig i Sverige. Om verksamheten fortsätter att bedrivas i Sverige från ett fast driftställe kommer inkomster som är hänförliga dit att beskattas här. Ifall tillgångarna inte längre kan beskattas i Sverige tillämpas reglerna om uttagsbeskattning (22 kap. 5 § IL).

För ett europabolag som flyttar sitt säte till Sverige kommer anskaffningsvärden och anskaffningsutgifter för tillgångar och förpliktelser som tidigare inte har varit föremål för svensk beskattning att bestämmas enligt reglerna om beskattningsinträde i 20 a kap. IL.

Eftersom omvandlingen av ett svenskt aktiebolag till ett europabolag inte innebär att aktiebolaget avvecklas och ett nytt bolag bildas, anses inte andelarna ha avyttrats enligt IL. När ett europabolag omvandlas till aktiebolag innebär det inte heller någon avyttring.

Europakooperativ (SCE)

Ett europakooperativ kan närmast liknas vid en ekonomisk förening. Bestämmelser om europeiska kooperativa föreningar (Societas Cooperativa Europaea, SCE-föreningar) finns i rådets förordning (EG) nr 1435/2003. EU-förordningen kompletteras av lag (2006:595) om europakooperativ.

Europakooperativ är kooperativa bolag som har rätt att verka i hela EU-området utan att göra bolagsregistreringar i de länder de verkar i. Ett europakooperativ kan bildas av minst fem fysiska personer i minst två medlemsstater, eller av minst två juridiska personer i minst två medlemsstater. Ett europakooperativ kan också under vissa villkor bildas genom en fusion mellan kooperativa föreningar eller genom ombildning av en nationell kooperativ förening.

Ett europakooperativ ska registreras där det har sitt säte. I Sverige registrerar man det hos Bolagsverket. Ett europakooperativs firma ska innehålla beteckningen SCE.

Beskattning av europakooperativ

Beskattning av europakooperativ sker enligt de regler som gäller för ekonomiska föreningar (2 kap. 4 b § IL). Bestämmelserna är tillämpliga på både europakooperativ med säte i Sverige och europakooperativ som har sitt säte i någon annan stat. Bestämmelser som uttryckligen bara avser svenska ekonomiska föreningar blir däremot bara tillämpliga på europakooperativ med säte i Sverige. Om ett europakooperativ har sitt säte i en annan stat är det en utländsk juridisk person som är begränsat skattskyldig här.

För att ett europakooperativ skattemässigt ska betraktas som en kooperativ förening krävs det – på samma sätt som för andra ekonomiska föreningar – att det är öppet i enlighet med förutsättningarna i 39 kap. 21 § IL.

När tillgångar och skulder förs in i det svenska skattesystemet bestäms anskaffningsvärden respektive anskaffningsutgifter enligt reglerna om beskattningsinträde i 20 a kap IL. När tillgångar i en verksamhet förs ut från det svenska skattesystemet aktualiseras uttagsbeskattning enligt 22 kap 5 § IL.

Eric-konsortium

Det finns en rättslig ram för att inrätta konsortier för europisk forskningsinfrastruktur i rådets förordning (EG) nr 723/2009 om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortium). Riksdagen har beslutat om avtal om privilegier mellan Sveriges regering och ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur, lag 2013:1174 om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, se också prop 2012/13:190. Syftet är att underlätta en gemensam drift av forskningsanläggningar av europeiskt intresse mellan flera medlemsstater och länder som är kopplade till gemenskapens sjunde ramprogram för forskning och utveckling. Ett Eric-konsortium ska inte ha något vinstintresse men tillåts att ha en begränsad ekonomisk verksamhet.

Beskattning av Eric-konsortium

Ett Eric-konsortium likställs med en ekonomisk förening vid inkomstbeskattningen (2 kap 4 b § IL). Den ska vara undantagen från moms- och punktskatteskyldigheter.

Referenser på sidan

EU-författningar

  • Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) [1]
  • Förordning 1435/2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar) [1]
  • RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortium) [1]
  • Rådets förordning (EEG) nr 2137/85 av den 25 juli 1985 om europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG) [1]
  • Rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag [1]

Lagar & förordningar

  • Försäkringsrörelselag (1982:713) [1]
  • Inkomstskattelag (1999:1229) [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] [9] [10] [11] [12] [13] [14]
  • Lag (1994:1853) om beskattning av europeiska ekonomiska intressegrupperingar [1]
  • Lag (1994:1927) om europeiska ekonomiska intressegrupperingar [1]
  • Lag (2004:575) om europabolag [1]
  • Lag (2006:595) om europakooperativ [1]
  • Lag (2009:704) om europeiska grupperingar för territoriellt samarbete [1]
  • Skatteförfarandelag (2011:1244) [1] [2] [3]

Propositioner

  • Proposition 2012/13:190 Avtal med Eric-konsortium för den Europeiska spallationskällan [1]