Rättvisande bild

Årsredovisningens delar ska ge en rättvisande bild

Tillkomsten av ÅRL innebar att begreppet rättvisande bild infördes i svensk redovisningslagstiftning. I 2 kap. 3 § första stycket ÅRL anges att årsredovisningens delar, d.v.s. balansräkningen, resultaträkningen och noterna, utgör en helhet som ska ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat.

Genom ÅRL implementerades det fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiven. I artikel 2.3 i det fjärde bolagsrättsliga direktivet anges att årsbokslutet ska ge en rättvisande bild av bolagets tillgångar, skulder, ekonomiska ställning och resultat. Motsvarande bestämmelse för sammanställd redovisning finns i artikel 16 i det sjunde bolagsrättsliga direktivet.

Vad innebär begreppet rättvisande bild?

Innebörden av begreppet rättvisande bild utvecklas inte närmare i direktiven. När direktivets regel om rättvisande bild införts i EU:s medlemsstater har den därför kommit att färgas av respektive lands redovisningstradition och redovisningspraxis. Den slutliga tolkningen av begreppet kan dock inte göras på nationell nivå utan endast av EU-domstolen.

Även om innebörden i begreppet rättvisande bild inte är helt klar har regeringen i förarbetena till ÅRL ansett att begreppet, i förhållande till övriga föreskrifter i direktivet, bör förstås som ett överordnat krav på att balansräkningen, resultaträkningen och noterna i det enskilda fallet ska innehålla sådan ekonomisk information att läsaren kan få en så riktig bild som möjligt av bolagets ekonomiska situation (prop. 1995/96:10 del 2 sid. 11). Den rättsliga standarden för hur redovisningen ska upprättas är dock god redovisningssed.

Rättvisande bild ska återspegla ställning och resultat

Rättvisande bild är inte, till skillnad från god redovisningssed, avsett att återspegla rådande praxis och rekommendationer. Regeln om rättvisande bild har sin största betydelse som instrument för att tolka redovisningsreglerna i det enskilda fallet och för att korrigera de missvisande resultat som kan uppkomma vid en alltför formell tillämpning av generella normer. Rättvisande bild kan därför ses som en grundläggande redovisningsprincip och i det avseendet anses motsvara begreppet ”substance over form”. Redovisningens uppgift är att återspegla den ekonomiskt verkliga ställningen och det ekonomiskt riktiga resultatet och inte den civilrättsliga formen av transaktioner och tillgångar och skulder.

Avstegsregler

Det finns i ÅRL två regler som anger när avvikelse får ske med hänsyn till kravet på rättvisande bild. I fjärde direktivet finns ytterligare en avstegsregel som innebär att man får göra avsteg från direktivets bestämmelser om så krävs för att uppnå en rättvisande bild (artikel 2.5 i det fjärde bolagsrättsliga direktivet). Denna bestämmelse infördes aldrig i ÅRL vilket innebär att begreppet rättvisande bild inte är överordnat lagreglerna i ÅRL.

Avvikelse från allmänna råd och rekommendationer

Man får alltså inte bryta mot en konkret lagregel i ÅRL, även om det skulle vara motiverat utifrån kravet på att årsredovisningen ska ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. En av avstegsreglerna i ÅRL innebär att man får avvika från vad som följer av allmänna råd och rekommendationer från normgivande organ om det är nödvändigt för att uppfylla kravet på rättvisande bild, 2 kap. 3 § andra stycket ÅRL (prop. 1995/96:10 del 2).

Avvikelse från grundläggande redovisningsprinciper

Den andra avstegsregeln i 2 kap. 4 § andra stycket ÅRL innebär att de grundläggande redovisningsprinciperna är underordnade kravet på rättvisande bild.

Upplysa om man avviker från allmänna råd och rekommendationer

Om kravet på rättvisande bild gör att man avviker från vad som följer av allmänna råd och rekommendationer från de normgivande organen eller de grundläggande redovisningsprinciperna, ska man lämna en upplysning i en not om detta och även ange skälen till avvikelsen (2 kap. 3 § andra stycket och 2 kap. 4 § andra stycket ÅRL).

Kompletterande innehåll

• Begreppet god redovisningssed.