OBS: Detta är utgåva 2016.1. Sidan är avslutad 2023.
I huvudsak är all omsättning av periodiska publikationer skattepliktig till mervärdesskatt. Omsättning av t.ex. dagspress och veckopress är alltså skattepliktig.
Det finns vissa undantag från mervärdesskatt för tillhandahållande inom landet och för införsel av periodiska publikationer. Skattefria periodiska publikationer kan delas upp i två kategorier:
Undantag från skatteplikt gäller även för omsättning som består av
Vid import gäller reglerna för skattefrihet för varor av lägre värde även tidningsprenumerationer, jfr 3 kap. 30 § första stycket ML. Beträffande regler för import när det gäller varor av lägre värde, postorderförsäljning och utländska periodiska publikationer, se 4 kap. 6 § tullagen (2000:1281) och 2 kap. 2 § lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import m.m.
Mervärdesskattedirektivet innehåller inte några generella bestämmelser som direkt motsvarar ML:s undantag för periodiska publikationer och framställningstjänster av publikationerna. Vissa tillhandahållanden kan omfattas av undantagen i artikel 132.1 l och n. Av artikel 111 b i mervärdesskattedirektivet framgår att Sverige har rätt att från skatteplikt undanta bl.a. tjänster som gäller framställning av tidskrifter för ideella organisationer.
Skatterättsnämnden har konstaterat att mervärdesskattedirektivet inte innehåller något undantag som motsvarar undantaget för medlemsblad och personaltidningar samt annonsering i dessa i ett sådant fall som det som var aktuellt. Det undantag som finns i artikel 132.1 l i mervärdesskattedirektivet ansågs inte tillämpligt. Skatterättsnämnden anser att bolaget kan åberopa direktivet till stöd för att leverans mot ersättning av tidningen till utgivaren eller till utgivarens medlemmar ska bli skattepliktig. Detsamma gäller tillhandahållande mot ersättning av annonsutrymme i tidningen (SRN 2013-11-22, dnr 43-12/I).
Med periodisk publikation förstås en publikation, svensk eller utländsk, som enligt utgivningsplan utkommer med normalt minst fyra nummer om året (3 kap. 16 § ML). Detta är en grundläggande förutsättning för att undantagen ska gälla.
Högsta förvaltningsdomstolen har fastställt ett förhandsbesked där Skatterättsnämnden bedömt att en medlemstidning i pappersform och en nättidning var två separata tillhandahållanden. De två delarna ansågs inte ha ett så nära samband att det skulle vara konstlat att skilja dem från varandra. Båda tillhandahållandena har ett självständigt värde och ingen framstår som underordnad den andra (HFD 2013 not. 73). Beträffande bedömningen om nättidningen omfattas av undantaget se sidan Undantag för medlemsblad och personaltidningar.
Skatterättsnämnden har prövat frågan om en almanacka inhäftad i ett medlemsblad kan anses ingå i utgivningen av det periodiska medlemsbladet. Omständigheterna var i huvudsak följande. Föreningen gav ut en medlemstidning som kom ut med fyra nummer per år. Föreningen gjorde vidare en väggalmanacka som var tänkt att distribueras till samtliga medlemmar. För att spara distributionskostnader övervägde föreningen att häfta in almanackan i mitten av medlemstidningens julnummer. Almanackan innehöll uppgifter om föreningens aktiviteter och tävlingar m.m. samt annan information av intresse för medlemmarna. Skatterättsnämnden gjorde bedömningen att inhäftning av årsprogram och almanacka i publikationens julnummer inte medför att julnumret ska anses som en särskilt utgiven publikation. Den ska därför anses ingå i utgivningen av det periodiska medlemsbladet (SRN 2000-03-28).
En ideell förening gav ut ett periodiskt medlemsblad och skulle även ge ut en jubileumsbok. Skatterättsnämnden ansåg att jubileumsboken inte omfattades av undantagsbestämmelsen för periodiska medlemsblad. Skatterättsnämnden ansåg att boken och medlemstidningen var självständiga publikationer i förhållande till varandra på grund av skillnaderna i utformning, innehåll m.m. Nämnden konstaterade därefter att eftersom boken var avsedd att ges ut endast en gång var den inte att anse som periodisk (SRN 1999-11-24).
En idrottsförening gav ut dels ett s.k. försäsongsnummer, dels matchtidningar. Försäsongsnumret gavs ut en gång per år och innehöll allmän information om föreningen och dess verksamhet under den kommande säsongen. Matchtidningen gavs ut inför A-lagets hemmamatcher och innehöll uppgifter om laguppställningar och annan information med anknytning till den aktuella matchen. Enligt Skatterättsnämndens mening var de att anse som fristående publikationer i förhållande till varandra med hänsyn till skillnaderna mellan försäsongsnumret och matchtidningen. Eftersom försäsongsnumret utkom endast en gång per år var inte publikationen att anse som periodisk (SRN 1992-07-16).
Skatteverket anser att det är uppgiften i utgivningsplanen om antal nummer som ska ges ut som är avgörande för den mervärdesskatterättsliga bedömningen om en publikation är periodisk eller inte. Det är inte det faktiska antalet utgivna nummer under ett visst kalenderår som ska ligga till grund för bedömningen.
En publikation ska framställas genom tryck för att vara skattefri. Med tryck förstås inte bara reproducering genom vanlig tryckning för hand eller på maskin (högtryck, litografiskt tryck och offsettryck, helio- och fotogravyr etc.) utan även reproducering genom etsning, duplicering, prägling, fotografering etc. Tekniken vid framställning av en pappersupplaga är således av underordnad betydelse. Dessutom är undantagen tillämpliga på kassettidningar och radiotidningar (3 kap. 17 § ML). Undantaget gäller däremot inte publikationer som läsaren har tillgång till via annat medium, t.ex. Internet, CD-ROM-skivor och microfiche.
Omsättning av en periodisk publikation som inte omfattas av undantagen är skattepliktig. Detta medför inte att säljaren automatiskt blir skattskyldig för omsättningen. Ett krav för säljarens skattskyldighet är att omsättningen sker i en ekonomisk verksamhet.