Andelar i intresseföretag

Vad är ett intresseföretag?

Definitionen av intresseföretag utgår från att en juridisk person har ett ägarintresse i en annan juridisk person. Med ägarintresse avses ett innehav av andelar i ett annat företag som är avsett att främja verksamheten i ägarföretaget genom att skapa en varaktig förbindelse med det andra företaget. Ett innehav av minst 20 % av kapitalet i det andra företaget ska anses utgöra ett ägarintresse, om inte något annat framgår av omständigheterna (1 kap. 4a § ÅRL). Denna presumtion kan brytas om det t.ex. står klart att ett andelsinnehav som uppgår till 20 % endast är en investering som inte är avsedd att främja verksamheten i ägarföretaget. Även om bestämmelsen närmast tar sikte på andelsägande i aktiebolag har den även betydelse vid ägande i ekonomiska föreningar eller utländska företag som motsvarar aktiebolag och ekonomiska föreningar (prop. 2015/16:3 sid. 196).

Om ett företag har ett ägarintresse enligt 1 kap. 4a § ÅRL i en juridisk person som inte är ett dotterföretag eller ett gemensamt styrt företag som företaget samäger, och utövar ett betydande inflytande över den juridiska personens driftsmässiga och finansiella styrning är den juridiska personen ett intresseföretag till företaget (1 kap. 5 § första stycket ÅRL).

Om ett företag har minst 20 procent av rösterna för samtliga andelar i en juridisk person, ska det anses ha ett sådant inflytande över den juridiska personen att ett ett intresseföretagsförhållande råder. Detta gäller dock inte om något annat framgår av omständigheterna. Det råder också ett intresseföretagsförhållande om företagets dotterföretag eller företaget tillsammans med ett eller flera dotterföretag eller flera dotterföretag tillsammans innehar minst 20 procent av rösterna för samtliga andelar i den juridiska personen (1 kap. 5 § andra stycket ÅRL).

Vid implementeringen av EU:s direktiv 2013/34/EU om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag har även införts definitioner på närstående i ÅRL. ÅRL har krav på upplysningar vid transaktioner med närstående företag. Upplysningskraven finns i 5 kap. 23 och 24 §§ ÅRL.

En juridisk person anses som närstående till ett företag som upprättar års- eller koncernredovisning (rapporterande företag) om den är ett intresseföretag till den juridiska personen eller till ett företag i en koncern som den juridiska personen ingår i (1 kap. 8 § första sycket 3 ÅRL). Av direktivet framgår att begreppet närstående ska ha samma lydelse som i de internationella redovisningsstandarder som har antagits i enlighet med IAS-förordningen, dvs. i IAS 24 Upplysningar om närstående. Definitionen av närstående i ÅRL är avsedd att ha samma innebörd som den i IAS 24 (prop. 2015/16:3 sid. 199).

K1: förenklat årsbokslut

K1-regelverken innehåller inga särskilda regler om redovisning av andelar i intresseföretag.

Läs om hur oreglerade frågor ska lösas i K1-regelverken.

K2: årsredovisning i mindre företag

Definitionen av intresseföretag utgår från 1 kap. 5 § ÅRL.

Resultat från andelar i intresseföretag ska redovisas i resultaträkningen under rubriken Finansiella poster och i posten Resultat från andelar i intresseföretag, BFNAR 2008:1 punkt 4.3 respektive punkt 4.3A och BFNAR 2009:1 punkt 4.3 respektive punkt 4.3A).

Andelar i intresseföretag är alltid anläggningstillgångar eftersom det är en förutsättning att ägandet ska utgöra ett led i en varaktig förbindelse för att ett intresseföretagsförhållande ska råda (BFNAR 2008:1 punkt 20.2 respektive BFNAR 2009:1 punkt 20.2). Andelar i intresseföretag redovisas i balansräkningen under posten Finansiella anläggningstillgångar (BFNAR 2008:1 punkt 4.5 respektive punkt 4.5A och BFNAR 2009:1 punkt 4.5 respektive 4.5A).

Anskaffningsvärde

I anskaffningsvärdet ska man utöver inköpspriset räkna in utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet (4 kap. 3 § andra stycket ÅRL). Vinst som delas ut av ett intresseföretag och som kan hänföras till vinster som är intjänade före förvärvet ska minska anskaffningsvärdet för andelarna (BFNAR 2008:1 punkt 20.3 respektive BFNAR 2009:1 punkt 20.3). En sådan utdelning redovisas alltså inte i resultaträkningen. Om det inte är uppenbart att utdelningen utgör en återbetalning av en del av inköpspriset, och om det dessutom är svårt att göra något annat än en godtycklig fördelning, ska dock hela utdelningen intäktsredovisas.

Aktieägartillskott

Aktieägartillskott som ett företag lämnar till ett intresseföretag ska öka det redovisade värdet på aktierna när utfästelsen lämnas. Om utfästelsen lämnas efter räkenskapsårets utgång men innan årsredovisningen avges, så får tillskottet redovisas på balansdagen. När ett behörigt organ har fattat beslut om återbetalning av ett villkorat aktieägartillskott ska det redovisade värdet på aktierna minskas (BFNAR 2008:1 punkt 20.4 respektive BFNAR 2009:1 punkt 20.5).

Vinstutdelning på andelar i intresseföretag ska normalt redovisas som intäkt när ett behörigt organ har fattat beslut att utdelning ska lämnas (BFNAR 2008:1 punkt 20.12 respektive BFNAR 2009:1 punkt 20.13).

En andel i ett intresseföretag ska inte längre redovisas i balansräkningen det räkenskapsår då väsentliga risker och förmåner som är förknippade med ägandet har övergått till någon annan.

K3: årsredovisning och koncernredovisning

Intresseföretag definieras enligt 1 kap. 5 § ÅRL. Ett ägarföretag är det företag som äger andelar i ett intresseföretag. Det förhållandet att ett annat företag har majoriteten eller en betydande andel i intresseföretaget utesluter inte att ägarföretaget kan utöva ett betydande inflygande.

Andelarna i intresseföretaget ska vid förvärvet värderas till ett belopp som motsvarar utgifterna för tillgångens förvärv eller tillverkning (4 kap. 3 § första och andra styckena ÅRL).

Företag som ingår i en koncern vars koncernredovisning upprättas enligt IFRS får i vissa fall värdera andelarna i ett intresseföretag till verkligt värde enligt 4 kap. 14 b § tredje stycket ÅRL, se 4 kap. 13a § ÅRL).

Utdelning från andelar i ett intresseföretag ska redovisas som intäkt, oavsett om utdelningen härrör från ackumulerade vinster i intresseföretaget före eller efter förvärvstidpunkten (BFNAR 2012:1 punkt 14.13).

Överföring till medlemsinsatser genom insatsemission i ett intresseföretag ska redovisas som en intäkt och en ökning av andelens värde hos ägaren. Intäkten ska redovisas när ett behörigt organ har fattat beslut om överföringen (BFNAR 2012:1 punkt 14.14).

Företag som följer internationella redovisningsregler

Företag som följer internationella redovisningsregler ska när de redovisar andelar i intresseföretag tillämpa IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures, om det inte finns några begränsningar i RFR 2. Av RFR 2 framgår att IAS 28 inte ska tillämpas i juridisk person, såvida företaget inte frivilligt har valt att redovisa andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden. Om ett företag frivilligt väljer att redovisa andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i enlighet med IAS 27 punkt 10 ska relevanta punkter i IAS 28 tillämpas varvid bl.a. följande beaktas (RFR 2 IAS 28 punkt 2).

1. Vid redovisning enligt kapitalandelsmetoden ska relevanta regler i ÅRL beaktas. Detta betyder bland annat att de undantag som införts i RFR 2 avseende IFRS 3 angående goodwill, negativ goodwill och immateriella tillgångar med obestämd nyttjandeperiod ska tillämpas. Vidare betyder detta att omvärdering av tidigare ägd andel ej ska ske då innehavet upphör att vara ett intresseföretag och i stället blir ett övrigt innehav eller ett dotterföretag.
2. Med anledning av att presentationskraven i IFRS 5 inte är förenliga med ÅRL:s uppställningsform ska IAS 27 punkt 10 samt de punkter i IAS 28 som behandlar klassificering som avsedd för försäljning inte tillämpas.
3. Regleringa om avsättning till kapitalandelsfond enligt 7 kap. 28 § ÅRL ska beaktas.
4. De upplysningskrav som framgår av 7 kap. 26 § andra stycket ÅRL ska beaktas.

När ett företag upprättar en finansiell rapport i juridisk person ska det redovisa sina innehav i intresseföretag antingen till anskaffningsvärdet eller i enlighet med IFRS 9 (IAS 27 punkt 10). Företaget ska tillämpa samma redovisningsprincip för varje kategori av innehav.

IFRS 9 är ännu inte godkänd av EU-kommissionen för tillämpning inom unionen. Av övergångsbestämmelserna till IAS 27 framgår det att om ett företag tillämpar IAS 27, men ännu inte tillämpar IFRS 9, så ska alla referenser till IFRS 9 uppfattas som referenser till IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering (IAS 27 punkt 19).

Av RFR 2 framgår det att ett företag som har valt en redovisningsmetod för finansiella instrument, med utgångspunkt i anskaffningsvärde enligt RFR 2 punkt 3 i avsnittet om IAS 39, inte ska tillämpa IAS 27 punkt 11 (RFR 2 IAS 27 punkt 1). I stället ska företaget tillämpa en metod med utgångspunkt i anskaffningsvärdet enligt ÅRL för samtliga finansiella instrument.

Företaget som ska tillämpa Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd

Det finns inga särskilda regler, förutom upplysningskrav, i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om redovisning av andelar i intresseföretag. I föreskrifterna gäller som huvudregel att de finansiella företagen ska följa de internationella redovisningsstandarderna, om de är förenliga med ÅRKL respektive ÅRFL. Ett institut behöver inte tillämpa en regel i godkända internationella redovisningsstandarder om det i stället tillämpar motsvarande regel i RFR 2 Redovisning för juridiska personer. En redogörelse för dessa regler finns under Företag som följer internationella redovisningsregler, se ovan.

Kompletterande information

• Redovisningsrådets normgivning om joint ventures i Handledningen för sambandet mellan redovisning och beskattning 2013 (SKV 305), avsnitt 32.