Skatteverket fattar beslut om fastighetstaxering. Det sker vid allmän, förenklad och särskild fastighetstaxering.
Skatteverket har det övergripande ansvaret för beskattningsverksamheten i landet.
Nytt: 2016-03-01
Skattenämnderna inom fastighetstaxeringen avskaffas från den 1 mars 2016. Beslut som tidigare fattats av skattenämnden ska i stället fattas av Skatteverkets tjänstemän.
Tidigare (t.o.m. 2016-02-29):
I undantagsfall avgör skattenämnden ärenden om fastighetstaxering.
Det är Skatteverket som ansvarar för beskattningsverksamheten enligt FTL (17 kap. 1 § FTL). Skatteverket fattar beslut i taxeringsärenden (17 kap. 2 § FTL).
Tidigare (t.o.m. 2016-02-29):
Skattenämnden, som är en förtroendemannaorgansiation, avgör vissa taxeringsärenden (20 kap. 3 § FTL).
Skatteverket får förordna konsulenter som deltar i arbetet med fastighetstaxering. De är personer med sakkunskap i fråga om fastighetsvärdering och som biträder vid taxeringen (17 kap. 4 § FTL).
Det är Skatteverkets tjänstemän som sköter taxeringsarbetet och fattar beslut i taxeringsärenden. Konsulenter kan delta i arbetet men får inte fatta beslut om fastighetstaxering.
Tidigare (t.o.m. 2016-02-29):
Vissa ärenden avgör Skattenämnden. Det är ärenden som
En fråga är tvistig om Skatteverket inte har för avsikt att fullt ut bevilja fastighetsägarens önskemål vid en begäran om prövning. Nämnden ska inte pröva frågan om den tidigare har prövat den och det inte har kommit till något nytt i sak.
En skälighetsfråga är när Skatteverket grundar sitt beslut på en skönsuppskattning eller skälighetsuppskattning. Det spelar då ingen roll om Skatteverket skönstaxerat på grund av att det saknas en deklaration eller att verket avviker från den deklaration som finns.
När rättsläget är oklart och det är en rättsligt kvalificerad fråga måste handläggaren föredra frågan hos skattenämnden. Såväl skälighetsfrågor som bedömningsfrågor måste vara av väsentlig ekonomisk betydelse för fastighetsägaren.
Skattenämnden avgör ett ärende om fastighetstaxering om det finns särskild anledning till det.
I förarbeten till taxeringslagen ges exempel på när en sådan särskild anledning kan föreligga (prop. 1989/90:74 s. 280). Ett exempel är s.k. pilotärenden. Det är sådana ärenden som är av betydelse för många andra ärenden. Ett annat exempel kan vara ärenden som är föremål för ett betydande massmedialt intresse.
Särskild anledning är också om den handläggande tjänstemannen anser att ett beslut som fattats av skattenämnden ska ändras utan att nya omständigheter har kommit fram.
Det förekommer olika typer av fastighetstaxeringsbeslut:
När Skatteverket fattar beslut om fastighetstaxering ska beslutet gälla från och med 1 januari det taxeringsår då beslutet fattas (1 kap. 3 § andra stycket FTL). Taxeringsbeslutets innehåll ska vara oförändrat under tiden från och med en allmän fastighetstaxering till nästa allmänna fastighetstaxering om ny taxering inte sker under den däremellan löpande taxeringsperioden.
Har fastighetsägaren inte lämnat någon fastighetsdeklaration, trots att han eller hon har varit tvungen att göra det, kan Skatteverket fatta beslut om skönstaxering (20 kap. 2 § andra stycket FTL). Om Skatteverket på grund av brister i fastighetsdeklarationen inte kan beräkna taxeringsvärdet får Skatteverket uppskatta ett belopp som är skäligt.
Skönstaxering kan ske i såväl grundläggande beslut som i omprövningsbeslut.
Skatteverket ska senast den 30 juni fastighetstaxeringsåret meddela fastighetsägaren om