OBS: Detta är utgåva 2016.1. Sidan är avslutad 2020.

Ett personnummer består av en födelsetid, ett födelsenummer och en kontrollsiffra.

Personnumrets olika delar

Ett personnummer består av en födelsetid, ett födelsenummer och en kontrollsiffra.

Födelsetiden anges med sex siffror: två för året, två för månaden och två för dagen.

Födelsenumret utgörs av tre siffror med något av talen 001 till 999. Den sista siffran i födelsenumret är udda för män och jämn för kvinnor. Personer födda samma dag har olika födelsenummer.

Kontrollsiffran räknas ut maskinellt med hjälp av födelsetiden och födelsenumret och läggs till födelsenumret som en fjärde siffra.

Det år en person fyller 100 år byts bindestrecket mellan födelsetiden och födelsenumret ut mot ett plustecken (18 § andra stycket FOL).

I Skatteverkets folkbokföringsdatabas lagras personnummer med tolv siffror, där de inledande siffrorna anger under vilket århundrade en person är född. Siffran för århundrade kan vara 18, 19 eller 20. Siffran visas normalt inte på terminalbilder eller utskrifter, men ingår i aviseringen av folkbokföringsuppgifter till andra myndigheter via aviseringssystemet, Navet. Siffran för århundrade har särskild betydelse vid lagring och bearbetning av uppgift om personnummer i ADB-stödda register (18 § fjärde stycket FOL).

Hur beräknas kontrollsiffran i personnummer?

Kontrollsiffran bestäms enligt den s.k. modulus-10-metoden med vikterna 1 och 2.

Kontrollsiffran beräknas så här:

  1. Multiplicera siffrorna i födelseår, -månad, -dag och -nummer växelvis med 2 och 1.
  2. Lägg samman siffrorna i produkterna. I tal som överstiger 9 adderas siffrorna, t.ex. 12 beräknas som 1+2.
  3. Dra av entalssiffran i siffersumman från talet 10.
  4. Restsiffran blir kontrollsiffra. Om resten är 10 blir kontrollsiffran 0.

Det finns några födelsetider där det saknas lediga personnummer. Läs mer om hur personnummer tilldelas i dessa fall.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Folkbokföringslag (1991:481) [1] [2]