Praxis för olika slag av verksamheter

Vad som ansetts utgöra näringsverksamhet

Följande rättsfall ger en bild av gällande praxis för vad som ansetts utgöra näringsverksamhet.

• Arbete med skogsmaskin vilken därefter avyttrades ansågs som näringsverksamhet (RÅ 1982 1:50).
• Fiskeverksamhet har ansetts utgöra intäkt av rörelse (RÅ 1982 Aa 132).
• Konsult med eget bolag beskattades för lön från bolaget (RÅ 1983 1:40).
• Arbete för reklambyrå (AB) utfört av ensam­företagare har ansetts utgöra rörelseintäkt (RÅ 1983 1:84).
• Bilrekonditionering har ansetts vara själv­ständigt bedriven rörelse (RÅ 1984 1:24).
• Grävmaskinägare som har anlitats av schakt-maskinföretag har ansetts oförhindrad att åtaga sig andra uppdrag och ansågs som näringsidkare (RÅ 1984 1:42).
• Ingenjör med eget bolag beskattades i bolaget för erhållen ersättning från annan ingenjörsbyrå (RÅ 1984 1:101).
• Tidningsdistribution med egen lastbil för en uppdragsgivare ansågs som näringsverksamhet (RÅ 1985 1:37).
• Personer med trafiktillstånd ansågs vara självständiga näringsidkare (RÅ 1985 1:76).
• Värdepappershandel i trävarurörelse ansågs som rörelse och inte kapitalvinst (RÅ 1986 ref. 53).
• Försäljningsprovisioner ansågs hänförliga till handelsbolags näringsverksamhet och inte tjänsteinkomst hos delägaren (RÅ 1986 ref. 123).
• Uppdragsgivare höll med material vid utförande av snickeriarbeten. Snickaren ansågs som näringsidkare (RÅ 1986 not. 65).
• Bokförare med fem uppdragsgivare, egen lokal samt timdebitering ansågs bedriva näringsverksamhet (RÅ 1986 not. 78).
• Konstnärlig verksamhet ansågs utgöra näringsverksamhet och inte hobby (RÅ 1987 ref. 56).
• Frisör som hyrt arbetsplats i frisersalong har i visst fall ansetts bedriva rörelse (RÅ 1987 ref. 164 I).
• Aktiebolags värdepappershandel ansågs vara näringsverksamhet och inte kapitalvinst (RÅ 1988 ref. 45).
• Engångsersättning, vid vattenreglering, till sameby ansågs som näringsverksamhet och inte kapitalvinst (RÅ 1988 ref. 91).
• Företagsdoktors aktiebolag beskattades bl.a. för styrelseuppdrag i näringsverksamheten och inte hos fysikern i tjänst (RÅ 1993 ref. 55).
• Stiftelse utan vinstsyfte ansågs bedriva närings­verksamhet (RÅ 1996 not. 146).
• Fackförbunds ackordsmätning mot mätavgift ansågs som näringsverksamhet (RÅ 1997 ref. 16).
• Odontologisk förenings kursverksamhet saknade vinstsyfte men ansågs ändå som en näringsverksamhet (RÅ 1998 ref. 10).
• Idrottsförenings anordnande av konsert ansågs som näringsverksamhet (RÅ 1999 ref. 50).
• Konsultarvoden beskattades i bolag och inte som inkomst av tjänst (RÅ 2000 not. 189).
• Avbytare inom jordbruket ansågs bedriva närings­verksamhet (RÅ 2001 ref. 25).
• Vid innehav av näringsfastighet räknas redan innehavet till näringsverksamhet (RÅ 2002 ref. 59).
• Fysisk person har beskattats i inkomstslaget näringsverksamhet vid försäljning av rättighet till eget bolag i vilket rättigheten använts (RÅ 2002 ref. 80).
• Rätt till framtida inkomster från exploateringen av en uppfinning (avkastningsrätt) som upparbetats genom egen arbetsinsats har med hänsyn till omständigheterna ansetts som näringsverksamhet (RÅ 2004 ref. 6).
• Ägare av bolag har inte beskattats för ersättning som bolaget fått från ett helägt dotterbolag för arbete som ägaren utfört i bolaget (RÅ 2004 ref. 62).
• Inkomst av olaglig taxirörelse som bedrivits utan tillstånd har ansetts som skattepliktig närings-verksamhet (RÅ 2005 ref. 14).
• Nybildat vilande aktiebolag ansågs bedriva näringsverksamhet (RÅ 2006 ref. 58).
• Ägare av ett bolag har inte beskattats personligen för ersättning för annonsförsäljning som ett dotterföretag till bolaget fått från ett annat av ägaren delägt bolag (RÅ 2007 not. 103).
• Fråga om F-skattsedelns rättsverkningar vid påförande av arbetsgivaravgifter. Arvode till VD (RÅ 2007 ref. 61 II).
• Renvaktarbostad som används för boende uteslutande i samband med renskötsel har ansetts utgöra näringsfastighet (RÅ 2010 ref. 96).
• Ett aktiebolags överlåtelse av samtliga tillgångar och skulder har ansetts avse hela näringsverksamheten (HFD 2012 ref. 58).
• Fakturor för inhyrd personal har lagts till grund för beskattningen. Personalen har inte ansetts som anställd av beställaren med hänsyn till omständigheterna i fallen (HFD 2012 ref. 69 II och III).
• Personer som övergått från att ha varit anställda till att via egna nybildade bolag bli underentreprenörer till den tidigare arbetsgivaren, har ansetts utöva självständigt bedriven verksamhet (SRN 2014-01-10, dnr 54-13/D).

Vad som inte ansetts utgöra näringsverksamhet

• Följande rättsfall ger en bild av gällande praxis för vad som inte ansetts utgöra näringsverksamhet. Aktiehandel ansågs som kapitalvinst (RÅ 1981 1:4).
• Företagsläkare med eget bolag beskattades för verksamheten i inkomstslaget tjänst (RÅ 1982 1:38).
• Tidningsdistributör med egen bil han ansetts vara arbetstagare trots att flera uppdragsgivare funnits (RÅ 1981 1:17).
• Person som anskaffat intervjuobjekt för marknadsundersökningar har ansetts vara arbetstagare (RÅ 1984 1:29).
• Säljare av monteringsfärdiga trähus har ansetts vara arbetstagare (RÅ 1984 1:47).
• Delägare i HB har utfört teknisk konsultverksamhet åt AB. Ersättningen hänfördes till inkomst av anställning (RÅ 1984 1:56).
• Spel i utlandet ansågs inte som näringsverksamhet (RÅ 1986 ref. 87).
• Tupperwareförsäljares rabatter och ersättningar har ansetts som inkomst av tjänst (RÅ 1987 ref. 163).
• Frisör som hyrt arbetsplats i frisersalong har i visst fall ansetts som arbetstagare (RÅ 1987 ref. 164 II).
• Avyttring av konstsamling under hand ansågs som kapitalvinst (RÅ 1988 not. 114).
• Innehav av en travhäst ansågs inte vara näringsverksamhet (RÅ 1988 ref. 117).
• Inkomst av brottslig verksamhet i form av att uteslutande sälja förskingrad olja har inte ansetts som näringsverksamhet (RÅ 1991 ref. 6).
• Styrelseuppdrag beskattades som inkomst av tjänst och inte i eget bolag (RÅ 1993 ref. 104).
• Konsultuppdrag under 6 månader beskattades i inkomstslaget tjänst och inte i eget bolag (RÅ 2000 not. 49).
• Styrelsearvode beskattades i inkomstslaget tjänst och inte i bolag som konsulten hade bestämmande inflytande över (RÅ 2000 not. 187).
• Svensk ishockeyförening ansågs som arbetsgivare för tre inhyrda spelare trots att ersättning utgått till ett utländskt företag enligt avtal (RÅ 2001 ref. 50).
• Delägande advokataktiebolag ansågs inte bedriva en självständig näringsverksamhet i förhållande till ett gemensamt ägt kommanditbolag (RÅ 2001 ref. 60).
• Förvaltningen av ett företags likviditetsreserv, placerad i marknadsnoterade aktier, har inte ansetts utgöra värdepappersrörelse (RÅ 2003 ref. 49).
• Ersättning som ett bolag betalat till personer, vilka genom bolagets försorg fått arbetstillstånd i Sverige, vid plockning av vilt växande bär har ansetts utgöra ersättning för arbete (RÅ 2003 ref. 89).
• Förvärv av utländska aktier har säkrats med motsvarande lån i utländsk valuta. Bolagets avyttring behandlas enligt kapitalvinstreglerna med omräkning till aktuell valutakurs, oavsett 14 kap. 8 § IL (RÅ 2007 not. 28).
• En banks innehav av aktier inom ramen för riskkapitalverksamhet har inte ansetts utgöra lagertillgångar (RÅ 2007 not. 162).
• Om F-skattsedelns rättsverkningar vid påförande av arbetsgivaravgifter. En tekniker övergick från att vara anställd i aktiebolag till att vara inhyrd via två kommanditbolag (RÅ 2007 ref. 61).
• Förmedling av finansieringslösning för försäljning av bilar har överförts till ett särskilt bolag enligt avtal. Innebörden av avtalen har ansetts vara att provisionsinkomsterna överförts till handlaren personligen från bilhandelsbolaget (RÅ 2008 ref. 66).
• En företagsledare i ett fåmansföretag som säljer markvårdsutrustning har sålt en av honom privat ägd parktraktor. Avyttringen har inte ansetts kunna hänföras till företaget eller ses som ett utflöde av dess verksamhet (RÅ 2010 ref. 49).
• Att fastigheten har viss betydelse för hästuppfödningen på så sätt att fastigheten ger möjlighet till bete för hästarna vilket i sin tur skapar visst ekonomiskt stöd innebär inte att hästuppfödningen ska anses ingå i en bedriven näringsverksamhet (RÅ 2010 ref. 111).
• En fysisk persons köp och försäljningar av värdepapper i stor omfattning har inte ansetts utgöra näringsverksamhet (HFD 2012 not. 57).
• Fakturor för inhyrd personal har i ett visst fall inte lagts till grund för beskattningen. Personalen har i stället ansetts som anställd av fakturamottagaren (HFD 2012 ref. 69).
• Ingen del av ersättningen för en fysioterapiverksamhet som bedrivs i bolagsform och överlåtits enligt reglerna om s.k. ersättningsetablering har beskattats hos fysikern (HFD 2015 ref. 40).