OBS: Detta är utgåva 2016.1. Visa senaste utgåvan.

Skatteverkets kan ibland få uppgifter till ledning för fastighetstaxering från kommunala nämnder och andra uppgiftslämnare. Skatteverket har en skyldighet att se till att alla ärenden är tillräckligt utredda innan man fattar beslut. Verket ska då beakta alla omständigheter av betydelse – oavsett om dessa talar till fördel eller nackdel för fastighetsägaren.

Varför ska Skatteverket utreda?

Målet med fastighetstaxering är att taxeringarna ska stämma överens med gällande föreskrifter. De ska dessutom vara likformiga och rättvisa. Skatteverket har därför en skyldighet att se till att ärendena är tillräckligt utredda innan man fattar beslut (20 kap. 3 a § första stycket FTL). Meningen med utredningen är att verket ska beakta alla omständigheter av betydelse – oavsett om dessa talar till fördel eller nackdel för fastighetsägaren.

Särskilda uppgiftslämnare

Skatteverket får uppgifter från fler källor än fastighetsägaren själv. Kommunala nämnder, länsstyrelserna och brandförsäkringsbolag har alla information som Skatteverket kan behöva vid fastighetstaxeringen.

Kommunala nämnder och länsstyrelsen

Skatteverket får uppgifter från de kommunala nämnder som handlägger byggnadslov och liknande tillstånd som behövs i utredningen vid fastighetstaxering (18 kap. 11 § första stycket FTL). Även länsstyrelsen ska lämna uppgifter som är av betydelse för fastighetstaxeringen (18 kap. 11 § tredje stycket FTL).

Uppgift ska lämnas för varje fastighet för sig senast två veckor efter utgången av varje kvartal och omfatta de lov och tillstånd som lämnats samt de anmälningar som kommit in under kvartalet (18 kap. 11 § andra stycket FTL).

Brandförsäkringsbolag

Skatteverket får förelägga brandförsäkringsbolag att till ledning vid allmän och förenklad fastighetstaxering lämna uppgifter om försäkringsvärdet på byggnader som är försäkrade hos bolaget (18 kap. 12 § FTL).

Förfrågan

En förfrågan är den vanligaste metoden för utredning. Den är formlös och styrs inte av några förfaranderegler. Skatteverket får göra formlösa förfrågningar inom ramen för fastighetsägarens upplysningsskyldighet. Utgångspunkten för en förfrågan är att utreda oklarheter i deklarationen.

Läs även om föreläggande inom fastighetstaxering.

Besiktning

Skatteverket ska anteckna de uppgifter verket hämtar in genom besiktning och som har betydelse för utgången i ärendet om fastighetstaxering (15 § FL).

Frivillig besiktning

Frivillig besiktning föreligger när Skatteverket kommer överens med fastighetsägaren om en sådan besiktning (18 kap. 8 § FTL). Skatteverket och fastighetsägaren bestämmer tillsammans hur besiktningen ska ske. Fotografering får ske endast om fastighetsägaren godkänt det. Fastighetsägaren kan avbryta en frivillig besiktning.

Tvångsvis besiktning

Skatteverket får besiktiga en fastighet utan att verket kommit överens med fastighetsägaren (18 kap. 29 § FTL). Det kan ske i följande fall

  • om uppgift saknas som behövs för att taxera fastigheten eller om det finns en välgrundad anledning att anta att fastighetsägaren lämnat felaktig eller ofullständig uppgift
  • om det inte är möjligt att på något annat sätt få en pålitlig uppgift utan väsentligt besvär
  • om uppgiften är mycket viktigt för att kunna taxera fastigheten korrekt.

Förvaltningsrätten beslutar om tvångsvis besiktning. Det sker efter att Skatteverket har begärt en sådan besiktning (18 kap. 30 § FTL). Har Skatteverket begärt en besiktning och den inte längre behövs ska verket genast anmäla detta till domstolen (18 kap. 33 § FTL).

Skatteverket eller en konsulent ska genomföra besiktningen så att den innebär minsta möjliga besvär för fastighetsägaren. Man får inte förorsaka skada på egendom – däremot får man bryta upp lås och annan stängningsanordning (18 kap. 36 § FTL). Det är Kronofogden som hjälper till när lås ska brytas upp.

Skatteverket ska lämna bevis att man genomfört ett beslut om besiktning. Verket ska lämna beviset till fastighetsägaren (18 kap. 40 § FTL). Om den som ska motta ett bevis inte är närvarande vid besiktningen ska beviset lämnas till någon som kan företräda honom eller henne. Är maken eller makan eller en annan vuxen person som tillhör samma hushåll närvarande kan man lämna beviset till honom eller henne.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar