OBS: Detta är utgåva 2016.1. Sidan är avslutad 2017.
Det finns bestämmelser för hur länge personuppgifter får bevaras och när de ska gallras. För uppgifter i Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet gäller olika gallringstider beroende på om uppgifterna finns i en förundersökning, i en särskild undersökning eller i ett underrättelseregister.
De grundläggande bestämmelserna om arkivering och gallring finns i arkivlagen (1990:782), arkivförordningen (1991:446) och i Riksarkivets föreskrifter, RA-FS och RA-MS. I PuL finns en bestämmelse om att personuppgifter inte får bevaras under längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen (9 § första stycket i PuL). Därutöver finns bestämmelser om gallring av personuppgifter i de särskilda registerförfattningarna. För Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet gäller vissa särskilda bestämmelser (15 § LPB).
Uppgifter i en förundersökning ska gallras enligt arkivlagens regler.
Uppgifter i en särskild undersökning ska gallras senast 1 år efter det att beslutet om behandlingen av personuppgifter fattades. Om det är av särskild betydelse för att den särskilda undersökningen ska kunna avslutas får uppgifterna behandlas under längre tid.
Uppgifter om en registrerad person i ett underrättelseregister ska gallras senast tre år efter det att några uppgifter senast infördes om att personen skäligen kan misstänkas för att ha utövat, eller komma att utöva, allvarlig brottslig verksamhet. En uppgift i ett underrättelseregister ska alltså gallras inom 3 år. Om det har förts in nya uppgifter om samma person innan 3 år har förflutit börjar en ny frist att löpa. Det krävs dock att de nya uppgifterna är sådana att de i sig skulle kunna motivera att en uppgift om personen skulle föras in i registret (prop. 1998/99:34 s. 56).
Om en särskild undersökning som rör en registrerad person har inletts, behöver uppgifterna inte gallras förrän undersökningen har avslutats.