Gränsvärden

Varför är det viktigt att avgöra om ett företag är mindre eller större?

Olika redovisningsregler gäller för olika företag. Gränsvärdena har betydelse i bokföringslagen för om vissa bok­föringsskyldiga ska upprätta årsredovisning eller inte. I årsredovisningslagen påverkar gränsvärdena bl.a. vilka tilläggsupplysningar som företaget är skyldigt att lämna. Gränsvärden finns även i lagen om ekonomiska föreningar, i stiftelselagen och ABL.

Större eller mindre företag?

För att kunna klassificera företagen måste vissa gränsvärden beräknas. Ett företag kan vara ett större företag på två olika grunder (1 kap. 3 § 4 ÅRL). För det första är noterade företag alltid större företag. För det andra klassificeras större företag utifrån medelantal anställda, balansomslutning och nettoomsättning. BFN har i det allmänna rådet BFNAR 2006:11 Gränsvärden förtydligat vad som avses med de olika villkoren.

Noterade företag är alltid större företag

Ett företags vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad, eller motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, klassificeras alltid som ett större företag (1 kap. 3 § första stycket 4 ÅRL). Detta oavsett företagets storlek i sig.

Andra större företag

Ett företag klassificeras som större enligt 1 kap. 3 § första stycket 4 ÅRL om det uppfyller mer än ett av följande villkor:

• Medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste åren uppgått till mer än 50.
• Företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor.

• Företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor.

Mindre företag är alla företag som inte klassificeras som större företag (1 kap. 3 § första stycket 5 ÅRL).

Vad menas med ”vart och ett av de två senaste räkenskapsåren”?

Med ”vart och ett av de senaste räkenskapsåren” avses de två räkenskapsår som närmast föregår det räkenskapsår som räkenskapshandlingarna avser (BFNAR 2006:11 punkt 6).

Eftersom respektive gränsvärde ska vara uppfyllt två år i följd blir ett nystartat företag alltid klassificerat som ett mindre företag de två första åren. Det innebär också att ett företag som klassificerats som större företag år 1 och år 2, men som understiger gränsvärdena år 3 ändå kommer att klassificeras som större år 3. Det är först år 4 som företaget kan klassificeras som ett mindre företag.

Exempel: är företaget större eller mindre år 3?

	År 1	År 2
Medantalet anställda	60	40
Balansomslutning (mnkr)	50	50
Nettoomsättning (mnkr)	70	90

Företaget klassificeras som ett mindre företag år 3 eftersom samma villkor inte uppfylls två år i rad. Endast ett villkor (balansomslutningen) uppfyller villkoret två år rad.

Vad är en anställd?

Anställda definieras i BFNAR 2006:11 som arbetstagare i företagets tjänst (punkt 3). Av kommentaren till punkt 3 framgår att definitionen av anställda motsvarar arbetstagarbegreppet i 1 § första meningen lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS).

En person anses som arbetstagare i företagets tjänst och anställd även om personen är undantagen från LAS, t.ex. på grund av att arbetstagaren har en arbetsledande ställning. Definitionen omfattar även arbetstagare hos ett utländskt dotterföretag även om inte LAS gäller. En verkställande direktör är att anse som anställd, men däremot inte den som fått i uppdrag att sitta i ett aktiebolags styrelse. Den som är uppdragstagare och som arbetar med samma uppgifter som anställda är inte heller att anse som anställd.

Beräkna medelantalet anställda

Medelantalet anställda ska beräknas på individnivå och utvisa antalet heltidstjänster enligt de villkor som gäller på arbetsstället (BFNAR 2006:11 punkt 7). Av kommentaren till punkt 7 framgår att en person som varit anställd på heltid under hela räkenskapsåret vid en sådan beräkning räknas som en anställd. För personer anställda på säsongsbasis, deltid eller som börjat eller slutat under året måste korrigeringar göras. För dessa anställda räknas den tid för vilken lön eller annan ersättning har utgått från företaget i utbyte mot arbete.

Vad ingår i arbetad tid?

Företaget får alternativt beräkna medelantalet anställda som summan av antalet arbetade timmar dividerat med normal årsarbetstid. Antalet arbetade timmar är den tid som företaget har betalt lön eller annan ersättning för i utbyte mot arbete. I arbetade timmar ska frånvarotid som betalas av företaget ingå. Annan frånvarotid ska inte ingå. Eftersom beräkningen syftar till att återspegla antalet heltidstjänster ska arbetad övertid eller inarbetad flextid inte ingå i beräkningen av arbetstiden (BFNAR 2006:11 punkt 8).

Vad är normal arbetstid?

Normal årsarbetstid ska i första hand bestämmas enligt villkoren för anställningen, tjänstebestämmelser eller kollektivavtal för motsvarande kategori arbetstagare. Normal årsarbetstid får i andra hand av förenklingsskäl bestämmas till 1 920 timmar. Om räkenskapsåret omfattar annan tid än tolv månader ska årsarbetstiden justeras (BFNAR 2006:11 punkt 9).

Alternativ beräkning av antalet anställda

Ytterligare ett alternativ är att beräkna medelantalet anställda med utgångspunkt från två eller flera mätningar av antalet anställda under räkenskapsåret. Mättidpunkterna ska vara representativa (BFNAR 2006:11 punkt 10).

Anställda i ideella föreningar och registrerade trossamfund

Oavlönade eller ideellt arbetande ska inte beaktas. Ideella föreningar och trossamfund ska inte ta med anställda som fått ersättning på högst ett halvt prisbasbelopp under året. Eftersom ersättningen är så låg anses arbetet som ideellt (BFNAR 2006:11 punkt 11).

Beräkna balansomslutning

Med balansomslutning avses värdet av företagets tillgångar enligt balansräkningen (BFNAR 2006:11 punkt 5).

Beräkna nettoomsättning

Nettoomsättningen omfattar intäkter från försålda varor och utförda tjänster som ingår i företagets normala verksamhet (1 kap. 3 § första stycket 3 ÅRL). Av kommentaren till BFNAR 2006:11 punkt 5 framgår att försäljningsintäkten från exempelvis en fastighetsförsäljning inte ska ingå i nettoomsättningen om företagets normala verksamhet inte är fastighetsförsäljningar. För företag som säljer varor och tjänster på provision är det endast provisionen och motsvarande som räknas som nettoomsättning.

Av kommentaren till punkt 5 framgår vidare att man när man bestämmer nettoomsättningen ska göra avdrag för lämnade rabatter, moms och annan skatt som är direkt knutna till omsättningen. Punktskatter som företaget har fakturerat ska inte räknas in i nettoomsättningen.

Intäkter för ideella föreningar och registrerade trossamfund

Bokföringsskyldiga ideella föreningar, registrerade trossamfund, stiftelser m.fl. ska räkna in bidrag, gåvor, medlemsavgifter och andra liknande intäkter i nettoomsättningen (BFNAR 2006:11 punkt 11a). Av kommentaren till punkt 11a framgår att andra liknande intäkter kan vara anslag från stat och kommun, förvärv på grund av testamente och avgifter som medlemmar i exempelvis en samfällighetsförening betalar till föreningen.

Justering om räkenskapsåret inte är tolv månader

Om räkenskapsåret omfattar annan tid än tolv månader ska nettoomsättningen justeras (BFNAR 2006:11 punkt 5).

Större eller mindre koncern?

Motsvarande bedömning som görs om ett företag är större eller mindre görs även på koncernnivå. En koncern kan vara en större koncern på två alternativa grunder:

1. om moderbolagets eller något av dotterföretagens överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad eller motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (1 kap. 3 § första stycket 6 ÅRL).
2. om koncernen enligt 1 kap. 3 § första stycket 6 ÅRL uppfyller mer än ett av följande villkor:

• medelantalet anställda i koncernen har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50
• koncernföretagens redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor
• koncernföretagens redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått mer än 80 miljoner kronor.

Beräkna medelantalet anställda

Utgångspunkten är att medelantalet anställda för en koncern ska beräknas på samma sätt som för ett enskilt företag, men med hänsyn till att koncernen är den relevanta ekonomiska enheten. Vid beräkningen av medelantalet anställda i en koncern beaktas de anställda i de olika koncernföretagen. Samtliga anställda i dotterföretag ska beaktas, även om dotterföretaget inte är helägt (kommentar till BFNAR 2006:11 punkt 14). Däremot ska anställda i intresseföretag inte beaktas.

Beräkna balansomslutning och nettoomsättning

Vid bedömningen utgår man från summan av de enskilda koncernföretagens balansomslutningar respektive summan av de enskilda koncernföretagens nettoomsättningar efter avdrag för koncerninterna transaktioner. Eftersom koncernföretagens tillgångar summeras vid beräkningen av gränsvärdet för koncernens balansomslutning ska koncerninterna fordringar och utgående internvinster dras av. En koncernintern fordran i ett koncernföretag motsvaras av en koncernintern skuld i ett annat koncernföretag (1 kap. 3 § andra stycket ÅRL).

I samma stycket finns en förenklingsregel som innebär att någon eliminiering av koncerninterna transaktioner inte behöver göras om tillämpningen i stället utgår från följande gränsvärden:

• en balansomslutning på 48 miljoner kronor
• en nettoomsättning på 96 miljoner kronor.

Kompletterande information

• Gränsvärden i 8 kap. 5 § lagen om ekonomiska föreningar.
• Gränsvärden i 4 kap. 4 § stiftelselagen.
• Gränsvärden i 6 kap. 1 § BFL .
• Gränsvärden i 9 kap. 13 § ABL.