OBS: Detta är utgåva 2016.12. Visa senaste utgåvan.

Skuldsanering är en möjlighet för svårt skuldsatta personer att lösa sina ekonomiska problem.

Syftet med en skuldsanering

Det huvudsakliga syftet med en skuldsanering är att den ska vara rehabiliterande genom att svårt överskuldsatta personer (ofta kallade evighetsgäldenärer) får en möjlighet att lösa sina ekonomiska problem. De ska på det sättet få en chans till ett dräg­ligare och mer samhälls­nyttigt liv. En skuldsanering medför flera positiva effekter för gäldenären. Förutom att gäldenären blir kvitt sin skuldbörda så motiveras även personen att förbättra sin ekonomiska situation över huvud taget. Samtidigt måste rehabiliteringssyftet vägas mot borgenär­ernas intresse av att få betalt för sina fordringar.

Ett annat syfte är att möjligheterna till skuldsanering ska verka preventivt genom att det inte blir lika lätt att få krediter och att färre människor därför hamnar i situationer med en övermäktig skuld­börda.

Slutligen är ett syfte att borgenärerna ska gynnas av en skuldsanering på så sätt att gäldenären kan betala åtminstone någon del av sina skulder. I förlängningen bör också sam­hället i stort gynnas eftersom man kan förvänta sig att det kan bidra till ökade skatteintäkter och minskade sociala kostnader.

Ny skuldsaneringslag den 1 november 2016

Den tidigare skuldsaneringslagen från 2006 (SksanL) ersattes den 1 november 2016 av en ny skuldsaneringslag (NSksanL). Reformen syftar till att

  • förbättra kunskapen i samhället om möjligheten till skuldsanering (främst genom information från Kronofogden)
  • i ett tidigare skede hjälpa skuldsatta som riskerar att fastna i skuldfällan (genom insatser från Kronofogden och kommunernas budget- och skuldrådgivning)
  • utforma förfarandet på ett enklare och effektivare sätt, för att möjliggöra för fler att ansöka om och genomgå skuldsanering.

Den gamla lagen upphörde alltså att gälla den 1 november 2016. Det innebär att den nya lagen tillämpas även i pågående ärenden hos Kronofogden där inledandebeslutet har meddelats före den 1 november. Undantag gäller dock för de nya bestämmelserna om interimistisk betalning under inledandefasen (18 § NSksanL) och om att inledandefasen ska räknas av vid bestämmandet av betalningsplanens längd (34 § tredje stycket NSksanL). Dessa bestämmelser ska tillämpas endast i ärenden där inledandebeslutet har fattats den 1 november eller senare (punkt 3 i övergångsbestämmelserna till NSksanL).

I ärenden där beslutet om skuldsanering har fått laga kraft före den 1 november gäller fortfarande den gamla lagens bestämmelser. Undantag kan dock komma att gälla i ett avseende: Om det lagakraftvunna beslutet skulle komma att omprövas (med stöd av gamla bestämmelser) så kan gäldenären begära att den nya ordningen med Kronofogden som betalningsförmedlingsorgan ska tillämpas på det ändrade beslutet om skuldsanering (punkt 4 och 5 i övergångsbestämmelserna till NsksanL).

Det är oklart om den nya lagens bestämmelser kan tillämpas även i ärenden där skuldsaneringsbeslutet har meddelats med stöd av 2006 års lag men beslutet har vunnit laga kraft den 1 november eller senare. Denna fråga är föremål för domstolsprövning.

Vilken verkan har ett beslut att inleda skuldsanering?

Om Kronofogden inte avslår eller avvisar gäldenärens ansökan så ska myndigheten snarast besluta om att inleda ett skuldsaneringsförfarande (inledandebeslut, 17 § NSksanL).

Inledandebeslutet kungörs i Post- och Inrikes Tidningar så att var och en som har en fordran mot gälde­nären ska kunna anmäla denna till Kronofogden. I kungörelsen anges dagen för beslutet och vilken som är den sista dagen för att anmäla ford­ringar mot gäldenären. Borge­närerna har normalt en månad på sig att anmäla sina ford­ringar (19 § NSksanL).

De borgenärer som är kända i ärendet får också en särskild underrättelse om att skuldsanering har inletts (21 § NSksanL).

Okända fordringar prekluderas

Om en fordran är av sådant slag att den omfattas av en skuldsanering och borgenären inte anmäler fordringen i skuldsaneringsärendet, så faller fordringen bort (prekluderas). Preklusionen innebär att fordringen omfattas av skuldsaneringen, men borgenären får ingen betalning och kan inte heller i något annat sammanhang göra fordringen gällande mot gäldenären (47 § NSksanL).

Preklusion inträder inte enbart av det skälet att borgenären har underlåtit att anmäla sina fordringar inom anmälningsfristen i 19 § NSksanL. Det är underlåtenheten att överhuvudtaget anmäla sin fordran i ärendet som kan leda till preklusion ( NJA 2004 s. 220). Skatteverket kan alltså anmäla en skattefordran så länge beslutet om skuldsanering inte har vunnit laga kraft.

Fordringar som har uppkommit före inledandebeslutet omfattas

I en skuldsanering ingår i princip alla fordringar som har uppkommit före inledandebeslutet (31 § NSksanL)

Det finns inga särskilda bestämmelser som reglerar uppkomsten av skatte- och avgiftsfordringar. De allmänna principer som har utarbetats genom domstolarnas praxis är alltså tillämpliga även på sådana fordringar.

Verkställighetsförbud inträder

Ett beslut om att inleda ett skuldsaneringsförfarande medför att sådana fordringar som har uppkommit före beslutet inte längre kan verkställas enligt reglerna i utsökningsbalken. Efter inledandebeslutet kan alltså Kronofogden inte vidta nya eller fortsatta utmätningsåtgärder för en sådan fordran. Det går heller inte att besluta om utmätning eller betalningssäkring för dessa fordringar (42 § NSksanL).

Fordringar som har uppkommit efter inledandebeslutet omfattas inte

En fordran på skatt eller avgift som uppkommit efter ett inledandebeslut ska redovisas och betalas av gäldenären som vanligt. Det kan alltså även bli fråga om verkställighet enligt utsökningsbalken för en sådan fordran. Fordringar som påförs av andra myndig­heter bevakas och överlämnas till Kronofogden för verkställighet av de debiterande myndigheterna själva.

Om nya fordringar uppkommer kan Skatteverket i begränsade fall bevilja ett kort betalningsanstånd på grund av synnerliga skäl (63 kap. 15 § SFL). Det ska vara fråga om enstaka tillfälliga betalningssvårigheter som uppkommit oförvållat och som kan avhjälpas genom ett kortare anstånd (tre månader) med betalningen. Anstånd på annan grund är i princip utesluten.

Om nya fordringar uppkommer mellan inledandebeslutet och beslutet om skuldsanering så ska Skatteverket informera Kronofogden om detta i samband med att Skatteverket anmäler sina fordringar eller yttrar sig över förslaget till skuldsanering. Detta kan leda till att Kronofogden avslår en ansökan om skuldsanering med motiveringen att förutsättningarna för skuldsanering inte är uppfyllda. Att Skatteverket har möjlighet att informera Kronofogden om sådant som är av betydelse för prövningen av skuldsaneringsärendet framgår av 59 § NSksanL.

Gäldenären ska normalt börja betala vid inledandet

I samband med inledandebeslutet ska Kronofogden även bestämma vilket belopp gäldenären ska betala fram till dess att frågan om skuldsanering slutligt har avgjorts eller något annat har bestämts (interimistiska betalningar i avvaktan på ett lagakraftvunnet skuldsaneringsbeslut). Dessa betalningar ska ske månatligen till Kronofogden, med undatag för juni och december, som är betalningsfria månader (18 § NSksanL, jämfört med 38 § första stycket NSksanL). Om Kronofogden bedömer att det inte finns något betalningsutrymme så bestäms det interimistiska beloppet till 0 kronor (ett s.k. nollbeslut).

Hur ska gäldenärens fordran på återbetalning av skatt hanteras efter ett inledandebeslut?

Skuldsaneringslagen reglerar inte borgenärernas möjlighet att kvitta bort en fordran som omfattas av skuldsaneringen mot en fordran som gäldenären har mot borgenären.

Möjligheten till kvittning vid skuldsanering avgörs enligt allmänna civilrättsliga principer. Eftersom kvittningen kan göras ända fram till dess att beslutet om att bevilja skuldsanering vinner laga kraft, så kan det inträffa att statens fordran minskar genom kvittning eller avräkning efter det att Kronofogden har beslutat om skuldsanering men innan beslutet har vunnit laga kraft. Om Kronofogden inte kan rätta i betalningsplanen så kommer staten i praktiken att få betalt med en högre procentandel än vad som anges i skuldsaneringsbeslutet. Totalt sett kan dock Skatteverket självklart inte tillgodogöra sig en större betalning än vad som svarar mot fordringens ursprungliga belopp.

Kronofogden ska ta hänsyn till ett preliminärt beräknat överskott av slutlig skatt när myndigheten beslutar om en betalningsplan (NJA 1999 s. 248). Det kan inträffa att det preliminära beloppet ändras när Skatteverket, efter det att skuldsaneringen vunnit laga kraft, fattar beskattningsbeslutet. Om överskottet visar sig överstiga det beräknade beloppet så ska gäldenären få ut mellanskillnaden. En borgenär kan i sådant fall överväga om hen ska begära omprövning av skuldsaneringen. Skatteverket har sällan anledning att överväga detta om det inte är fråga om större belopp. Om överskottet understiger det beräknade beloppet kan gäldenären begära omprövning om denne i och med detta inte kan fullfölja betalningarna enligt planen.

Vad händer om skuldsaneringsförfarandet avbryts efter inledandebeslutet?

Det kan inträffa att gäldenären gör interimistiska betalningar till Kronofogden efter ett inledandebeslut, och att förfarandet härefter avbryts genom att ansökan avslås eller avvisas eller att ärendet avskrivs efter en återkallelse. I så fall är huvudregeln att pengarna ska betalas tillbaka till gäldenären. Återbetalning kan ske först när beslutet om avslag, avvisning eller avskrivning har fått laga kraft. Återbetalning till gäldenären ska dock inte ske om inledandebeslutet innebar att ett pågående utmätningsförfarande avbröts. I så fall ska pengarna fördelas mellan de fordringar där utmätning pågick vid inledandebeslutet (56 § NSksanL).

Efter att skuldsaneringsförfarandet har avbrutits genom ett lagakraftvunnet beslut så kan borgenärernas fordringar på nytt läggas till grund för utmätning hos gäldenären.

Vilken verkan har ett beslut om skuldsanering?

Skuldsanering innebär att gäldenären genom ett beslut av Kronofogden (eller domstol) helt eller delvis befrias från ansvar för betalning av sina skulder (47 § NSksanL). Genom beslutet befrias gäldenären även från betalning av fordringar som inte är kända i skuldsaneringsärendet.

En överenskommelse som innebär att gäldenären eller tredje man tillförsäkrar någon borgenär bättre villkor än enligt skuldsaneringen är ogiltig (58 § NSksanL).

Vissa fordringar är undantagna

Kronofogden kan bestämma att vissa fordringar inte ska ingå i skuldsaneringen (32 § NSksanL).

Det finns även fordringar som alltid är undantagna från skuldsanering. Om Kronofogden har utmätt egendom innan inledandebeslutet så har utmätningsfordringen fått förmånsrätt och deltar inte i förfarandet. Inte heller fordringar med panträtt omfattas, till den del panten räcker till betalning. Det krävs dock att panten utgörs av gäldenärens egendom. Om någon annan än gäldenären har upplåtit panträtt i sin egendom som säkerhet för en fordran mot gäldenären (tredjemanspant) så omfattas fordringen av skuldsaneringen (NJA 2016 s. 73).

Om gäldenären helt eller delvis bestrider en fordran så anses denna vara tvistig och ska då inte heller vara med i förfarandet. Ett typfall på en tvistig fordran är när gäldenären har överklagat en skattefordran. Skattefordringar där anstånd har beviljats enligt bestämmelser i SFL ska också hållas utanför förfarandet. En fordran på familjerättsligt underhåll deltar normalt inte heller i ett skuldsaneringsförfarande (prop. 1993/94:123 s. 216, 31 § NSksanL).

Efter en skuldsanering kan borgenären alltid kräva full betalning av en borgensman eller någon annan som förutom gäldenären svarar för fordringen (47 § tredje stycket NSksanL).

Betalningar innan skuldsaneringsbeslutet vunnit laga kraft kan gäldenären inte få tillbaka

Fordringsförhållandet mellan borgenärerna och gäldenären förändras inte förrän beslutet om skuldsanering har vunnit laga kraft. Om gäldenären efter inledandebeslutet skulle betala en skuld som omfattas av ett kommande skuldsaneringsbeslut, så är betalningen giltig. Borgenären har alltså rätt att behålla betalningen (prop. 1993/94:123 s. 105 samt prop. 2015/16:125 s. 84). Skatteverket anser numera att detta gäller även vid betalning av skatt. Någon återbetalning från Skatteverket kommer alltså inte att ske. För att motverka att gäldenären betalar en skatteskuld som kommer att ingå i skuldsaneringen så skickar Skatteverket ut särskild information till gäldenären i samband med inledandandebeslutet.

Om gäldenären trots denna information skulle komma att betala en skatteskuld som kommer att ingå i skuldsaneringen och detta sker efter att Skatteverket har gjort sin fordringsanmälan så måste Kronofogden omedelbart underrättas om betalningen. Om betalningen har gjorts så sent att en betalningsplan redan har fastställts och om Kronofogden inte rättar i planen så måste Skatteverket se till att betalningarna enligt planen inte leder till en större betalning än vad som motsvarar den totala skatteskuld som omfattades av skuldsaneringen. Den överskjutande delen ska återbetalas till gäldenären.

Vad händer om en skatteskuld som omfattas av skuldsaneringen sätts ner?

En skatteskuld kan sättas ned efter att ett beslut om skuldsanering har meddelats och en betalningsplan har bestämts. Om inte Kronofogden rättar i planen så kommer Skatteverket att få en större procentuell betalning än vad som generellt gäller enligt beslutet. Detta föranleder dock ingen särskild åtgärd från Skatteverkets sida. Eftersom nedsättningen avser en obetald skatt så kommer den inte att medföra någon återbetalning till gäldenären. De betalningar som betalas in enligt planen kommer att återbetalas till gäldenären endast till den del betalningarna kommer att överstiga det fordringsbelopp som kvarstod efter nedsättningen.

Vad händer om gäldenären avlider?

En ansökan om skuldsanering förfaller om gäldenären avlider (54 § NSksanL). Om gäldenären avlider efter det att skuldsanering har beviljats så gäller beslutet även för gäldenärens dödsbo om beslutet hade vunnit laga kraft när gäldenären avled. Om skuldsaneringen innehåller en betalningsplan bör dödsboet kunna göra gällande det uppskov med betalningen som planen innebär (Hellners & Mellqvist, Skuldsaneringslagen [1 mars 2013, Zeteo] kommentaren till 32 § SksanL). I bouppteckningen ska skulden tas upp enligt skuldsaneringsbeslutet.

Vilken internationell betydelse har ett beslut om skuldsanering?

Möjligheten att få skuldsanering finns även i andra länder än Sverige, t.ex. i våra nordiska grannländer. Sverige har dock inte träffat några mellanstatliga överenskommelser inom detta område.

Detta innebär att utgångspunkten är att en skuldsanering har rättsverkan endast i den beslutande staten. Allmänt sett gäller därför att ett skuldsaneringsbeslut i Sverige inte har någon rättsverkan i utlandet, lika lite som ett skuldsaneringsbeslut i något annat annat land har rättsverkan i Sverige. Ett viktigt undantag gäller dock om en skuldsanering eller motsvarande har meddelats i ett insolvensförfarande som omfattas av förordning nr 1346/2000 om insolvensförfaranden (EU:s insolvensförordning). I så fall har beslutet rättsverkan inom hela EU, med undantag för Danmark. Av bilaga A och B till förordningen framgår vilka förfaranden som medlemsstaterna har anmält.

Nya regler från 26 juni 2017

Från och med den 26 juni 2017 ersätts insolvensförordningen av en ny förordning 2015/848 om insolvensförfaranden (EU:s reviderade insolvensförordning). Den nya förordningen innebär ökad fokus på sådana förfaranden som syftar till rekonstruktion och sanering. Vilka nationella förfaranden som omfattas av förordningen framgår av bilaga A till förordningen.

För Sveriges del finns även skuldsanering med, till skillnad från vad som gällde enligt den tidigare förordningen. Detta innebär att den reviderade förordningen kommer att vara tillämplig på svenska skuldsaneringsförfaranden där inledandebeslutet har fattats efter den 26 juni 2017. Detta gäller såväl ”vanlig” skuldsanering som F-skuldsanering. Sådana skuldsaneringar har alltså rättsverkan även i andra EU-länder (med undantag för Danmark).

Nytt: 2016-12-15

Sidan har skrivits om med anledning av den nya skuldsaneringslag (2016:675) som har trätt i kraft den 1 november 2016. Visa tidigare lydelse.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • NJA 1999 s. 248 [1]
  • NJA 2004 s. 220 [1]
  • NJA 2016 s. 73 [1]

EU-författningar

  • Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/848 av den 20 maj 2015 om insolvensförfaranden [1]
  • RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1346/2000 av den 29 maj 2000 om insolvensförfaranden [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 1993/94:123 Skuldsaneringslag [1] [2]
  • Proposition 2015/16:125 Skuldsanering – förbättrade möjligheter för överskuldsatta att starta om på nytt [1]

Ställningstaganden

  • Upphävande av ställningstagandet ”Betalning av en skattefordran som ingår i en skuldsanering” [1]
  • Är det möjligt att bevilja betalningsanstånd på grund av synnerliga skäl när den betalningsskyldige har beviljats skuldsanering? [1]

Övrigt

  • Vad innebär skuldsanering? Version 2016:11 [1]