Uppskov med betalningen för nystartade företag

Betala skatt senare i ny verksamhet.

Den som startar en ny näringsverksamhet kan efter begäran få uppskov med den första inbetalningen av debiterad F-skatt eller särskild A-skatt. Skatteverkets beslut om uppskov innebär att betalningen av skatten senareläggs med tre månader. Skatten betalas med lika stora belopp i varje återstående månad senast på de ordinarie förfallodagarna (62 kap. 7 § första stycket SFL och 62 kap. 4 § SFL).

Övriga bestämmelser i 4 § gäller även om Skatteverket har beslutat om uppskov.

För nystartade företag kan det innebära likviditetsproblem att börja betala debiterad preliminär skatt i anslutning till att verksamheten börjar. Många företag har låga inkomster under inledningsskedet.

Genom bestämmelsen om uppskov kan en skattskyldig som startar en näringsverksamhet få uppskov med att börja betala F-skatt och särskild A-skatt .

När betalas skatten med och utan uppskov?

Utan uppskov ska den debiterade preliminära skatten betalas med lika stora belopp under de månader som återstår efter debiteringsmånaden. Om debiteringen sker efter den 20 i en månad ska fördelning i stället ske fr.o.m. den andra månaden efter debiteringsmånaden.

Med uppskov senareläggs betalningen av debiterad preliminär skatt med tre månader.

Exempel: utan uppskov

Om Skatteverket beslutar om debiterad preliminär skatt den 15 mars ska skatten utan uppskov betalas för första gången den 12 april.

Exempel: med uppskov

Om Skatteverket beslutar om debiterad preliminär skatt den 15 mars ska skatten med uppskov betalas första gången den 12 juli och då med lika stora belopp under tiden juli till januari.

Om verksamheten startar i slutet av året

Om den skattskyldige startar näringsverksamheten sent under inkomståret, kan uppskov med betalning av den debiterade skatten bli aktuell för såväl inkomståret som för kommande år.

Exempel: uppskov även under kommande år

Kim Sstartar en enskild firma i oktober år 1. Kim ansöker om godkännande för F-skatt och begär samtidigt uppskov med betalningen av den debiterade preliminära skatten. Den 21 oktober år 1 beslutar Skatteverket att godkänna Kim S för F-skatt och bestämmer samtidigt den debiterade preliminära skatten för år 1 till 20 000 kr. Eftersom Kim S har begärt uppskov ska skatten betalas i sin helhet den 12 mars år 2. Kim S har också rätt till uppskov med år 2:s debiterade preliminära skatt. Detta med anledning av att år 2:s preliminära skatt inte ska behöva betalas före år 1:s preliminära skatt. I det fallet innebär uppskovet att skatten ska betalas med lika stora belopp under tiden mars år 2 till januari år 3.

Om Kim S inte hade begärt uppskov skulle skatten för år 1 i stället ha betalts med samma belopp under tiden december till januari och skatten för år 2 med lika stora belopp under tiden februari till januari.

Fysisk person startar verksamhet den 21 oktober eller senare och förlänger det första räkenskapsåret

En fysisk person som driver näringsverksamhet och som förlänger det första räkenskapsåret i samband med att han eller hon startar verksamheten, kan få uppskov med betalningen av den debiterade skatten. Detta under förutsättning att verksamheten startar den 21 oktober eller senare. Att Skatteverket har valt den 21 oktober som gräns för när uppskov kan beviljas vid förlängt räkenskapsår beror på att om en verksamhet påbörjas före den 21 oktober har företaget indirekt redan tagit sig rätten till uppskov. Om ytterligare uppskov beviljades skulle ett företag som förlänger sitt första räkenskapsår komma i en bättre ekonomisk situation än ett företag som inte förlänger sitt räkenskapsår.

Juridisk person startar verksamhet och förlänger det första räkenskapsåret

En juridisk person betalar alltid sin debiterade preliminära skatt i anslutning till beskattningsåret.

Om en juridisk person startar en verksamhet, förlänger sitt räkenskapsår och begär uppskov påverkar inte det sättet att beräkna uppskovet.

Om Skatteverket beviljar uppskov, ges uppskovet med de tre första debiteringsmånaderna.

Kan ett företag få uppskov vid fler tillfällen?

Det står ingenting i prop. 2010/11:165 om att en näringsidkare endast kan få uppskov vid ett tillfälle. Skatteverket anser därför att det kan ges möjlighet till uppskov vid fler tillfällen, under förutsättning att näringsverksamheten är ny för näringsidkaren och att det har gått i varje fall två år från att näringsidkaren avslutat sin tidigare näringsverksamhet.

När kan ett företag inte få uppskov?

Uppskov ska inte beviljas i följande situationer:

• om beslutet om F-skatt eller särskild A-skatt fattas efter beskattningsårets utgång
• om näringsverksamheten har övertagits från någon annan
• om särskilda skäl talar emot det (62 kap. 7 § andra stycket SFL)
• om den som startar näringsverksamheten redan bedriver näringsverksamhet.

De särskilda skäl som talar emot uppskov kan t.ex. vara skatteskulder eller annat som i sig skulle utgöra hinder mot ett godkännande av F-skatt (prop. 2002/03:5 s. 95).