OBS: Detta är utgåva 2016.13. Visa senaste utgåvan.

Skatteverket vidarebefordrar uppgifter från folkbokföringen till många andra register i samhället. En persons namn kan då ibland behöva förkortas till ett s.k. aviseringsnamn.

Vad är ett aviseringsnamn?

Uppgifter från folkbokföringen vidarebefordras till många andra register i samhället. Detta gäller också uppgifter om namn för folkbokförda personer. Namnfälten i systemen kan vara mer begränsade hos myndigheter som tar emot uppgifterna än hos Skatteverket. En persons namn måste därför ibland förkortas enligt särskilda regler till ett s.k. aviseringsnamn. Ett sådant namn innehåller högst 36 positioner för att rymmas inom namnfälten. En position är en bokstav, ett kommatecken eller ett mellanslag.

En person som har ett namn som är mer än 36 positioner registreras i folkbokföringen med både det fullständiga namnet och ett aviseringsnamn. Aviseringsnamnet vidarebefordras till andra register i samhället och Skatteverket kan även använda det i adressfältet vid utskick av brev. Det är viktigt att aviseringsnamnet inte är missledande eller kan orsaka besvär för personen vars namn har blivit förkortat.

Hur förkortas ett namn?

När Skatteverket förkortar ett namn sker det i första hand genom att förnamn som inte är markerade som tilltalsnamn, förkortas med initialer eller utelämnas. Det sista av förnamnen förkortas först, därefter det näst sista o.s.v. Även en initial kan utelämnas i samma ordning. Ett tilltalsnamn får förkortas med en initial men det får inte utelämnas. Ett tilltalsnamn markeras inte i aviseringsnamnet.

Mellannamn och efternamn ska så långt som möjligt alltid anges fullständigt i aviseringsnamnet. I undantagsfall kan ett mellannamn utelämnas.

Exempel:

Fullständigt namn: Pettersson Svensson, Elisabeth Birgitta Albertsdotter (Birgitta är tilltalsnamn)

Aviseringsnamn: Pettersson Svensson, E Birgitta A