Din webbläsare Internet Explorer är för gammal. För att vår webbplats ska fungera rekommenderar vi att du byter webbläsare.
Rekommenderade webbläsare
Stäng
- Vägledning »
- 2016 »
- Andra ämnesområden »
- Bouppteckning »
- Bestämmelser om arv och testamente »
- Arv enligt 3:8 ÄB
Arv enligt 3:8 ÄB
Om det bara finns arvingar till den ena av två makar, och båda makarna avlidit, så kan dessa arvingar ärva allt.
Uppdaterat denna sida
Om bara en av två avlidna makar efterlämnar arvingar
Om det vid en efterlevande makes eller makas död bara finns arvsberättigade efter en av makarna, ärver dessa allt (3 kap. 8 § ÄB). Bestämmelsen används i praktiken när den sist avlidne maken eller makan saknar arvingar.
Bestämmelsen förutsätter en konkret efterarvsrätt
Nytt: 2016-12-13
Högsta domstolen har slagit fast att bestämmelsen i 3 kap. 8 § ÄB är tillämplig också i en situation när det inte finns en legal efterarvsrätt utan rätten till efterarv endast har föreskrivits i ett testamente (se Skatteverkets rättsfallskommentar Bestämmelsen i 3 kap. 8 § ÄB gäller även när efterarvsrätten föreskrivits i ett testamente).
Högsta domstolens dom innebär i förhållande till Skatteverkets tidigare bedömning en utvidgning av tillämpningen av bestämmelsen i 3 kap. 8 § ÄB. Bestämmelsen gäller alltså inte enbart till förmån för de släktingar till den först avlidna maken eller makan som har rätt till efterarv enligt 3 kap. 2 § ÄB, utan även för bröstarvingar (i praktiken särkullbarn) till den först avlidna maken eller makan som har fått rätt till efterarv genom ett testamente. En förutsättning är att testamentet inte utesluter en tillämpning av bestämmelsen (jfr NJA 1993 s. 145). Domen innebär däremot ingen förändring av vilka släktingar som omfattas av bestämmelsen. Det är fortfarande endast släktingar i första och andra arvsklasserna som kan vara arvsberättigade.
Tillämpningen av bestämmelsen i 3 kap. 8 § ÄB påverkar vem som är att betrakta som den sista avlidna makens eller makans arvinge enligt lag. Arvingen ska kallas till förrättningen och antecknas i bouppteckningen. Det innebär till exempel att en bröstarvinge (i praktiken särkullbarn) till den först avlidna maken eller makan som har fått rätt till efterarv genom ett testamente är legal arvinge i den sist avlidna makens dödsbo. Allmänna arvsfonden är då inte dödsbodelägare och ska varken kallas till förrättningen eller antecknas i bouppteckningen.
Tidigare:
Högsta domstolen har slagit fast att bestämmelsen i 3 kap. 8 § ÄB endast gäller till förmån för de släktingar till den först avlidne maken eller makan som har rätt till efterarv enligt 3 kap. 2 § ÄB (NJA 1993 s. 145).
Det måste alltså finnas en konkret efterarvsrätt för att den först avlidne makens släktingar ska ärva även den sist avlidne maken eller makan. Det betyder att den först avlidne makans eller makens arvingar inte får ha uteslutits från arv efter denna.
Den först avlidne makens eller makans släktarvingar kan uteslutas från arv på följande sätt.
- Den efterlevande maken har ärvt den först avlidne maken med full äganderätt p.g.a. ett testamente.
- Den efterlevande maken har övertagit den först avlidne makens egendom med stöd av den gamla basbeloppsregeln, alltså genom bodelning.
- Den efterlevande maken har inte ärvt något eftersom den först avlidne makens skulder var större än tillgångarna.
Om det inte finns en konkret efterarvsrätt
Om den först avlidne makens eller makans släktingar inte ska ärva den efterlevande ska arvet tillfalla Allmänna arvsfonden. Allmänna arvsfonden är då dödsbodelägare och ska kallas till förrättningen och antecknas i bouppteckningen vid den efterlevande makens eller makans död.
Exempel: när ett särkullbarn fått ut hela sitt arv
Arne avlider och efterlämnar makan Berta samt särkullbarnet Claes som dödsbodelägare. Claes ärver hela Arnes andel av kvarlåtenskapen.
Konkret efterarvsrätt finns inte för särkullbarnet Claes eftersom han som särkullbarn fick hela sitt farsarv vid Arnes död (jfr NJA 2005 s. 400).
När Berta avlider är Allmänna arvsfonden den enda dödsbodelägaren.
Tidigare:
Exempel: när efterarvsrätten endast uppstår p.g.a. ett testamente
Arne avlider och efterlämnar makan Berta och särkullbarnet Claes som dödsbodelägare. Makarna har upprättat ett inbördes testamente med innebörden att den efterlevande maken ärver allt med fri förfoganderätt. Enligt testamentet ska hela kvarlåtenskapen tillfalla Arnes son Claes efter båda makarnas bortgång. Claes är inte legal efterarvinge men däremot testamentarisk efterarvinge efter Arne.
Konkret efterarvsrätt finns inte eftersom Claes bara var testamentariske efterarvinge efter Arne, och därmed inte arvinge enligt bestämmelsen i 3 kap. 8 § ÄB. Claes har alltså ingen legal arvsrätt efter Berta, men är däremot testamentarisk arvinge till Berta.
När Berta avlider är både Claes och Allmänna arvsfonden dödsbodelägare. Claes är det i egenskap av universell testamentstagare och Allmänna arvsfonden i egenskap av Bertas legala arvinge.
Nytt: 2016-12-13
Exemplet är borttaget med anledning av att Högsta domstolen har konstaterat att bestämmelsen i 3 kap. 8 § ÄB även gäller om ett testamente ger rätt till efterarv (se Skatteverkets rättsfallskommentar Bestämmelsen i 3 kap. 8 § ÄB gäller även när efterarvsrätten föreskrivs i ett testamente).
Om det finns en konkret efterarvsrätt
När släktingar till den först avlidne maken har en konkret efterarvsrätt är de delägare i den sist avlidna makens dödsbo och ska därmed kallas till förrättningen och antecknas i bouppteckningen.
Allmänna arvsfonden är då inte dödsbodelägare och ska varken kallas till förrättningen eller antecknas i bouppteckningen vid den efterlevande makens eller makans död (Skatteverkets ställningstagande Innebörden av 3 kap. 8 § ärvdabalken).
Exempel: när efterlevande make ärver enligt lag
Arne avlider och efterlämnar makan Berta som dödsbodelägare och systern Clara som legal efterarvinge. Berta ärver hela kvarlåtenskapen enligt lag.
Konkret efterarvsrätt finns eftersom Berta ärvde hela kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt.
När Berta avlider är Clara den enda dödsbodelägaren.
Exempel: konkret efterarvsrätt är inte utesluten p.g.a. ett testamente som förstärker arvsrätten
Arne avlider och efterlämnar makan Berta som dödsbodelägare och systern Clara som legal efterarvinge. Makarna har upprättat ett inbördes testamente med innebörden att den efterlevande maken ärver allt med fri förfoganderätt. Enligt testamentet ska hela kvarlåtenskapen tillfalla Arnes syster Clara efter båda makarnas bortgång. Det innebär att Clara är både testamentarisk och legal efterarvinge efter Arne.
Konkret efterarvsrätt finns eftersom Berta ärvde hela kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt.
Om testamentet inte hade upprättats skulle Clara ändå ha varit dödsbodelägare p.g.a. regeln i 3 kap. 8 § ÄB. Det är Skatteverkets uppfattning att testamentet inte förändrar den legala arvsordningen, utan förstärker den.
När Berta avlider är Clara därför den enda dödsbodelägaren.
Om det är oklart om det finns en konkret efterarvsrätt
Ibland kan både Allmänna arvsfonden och den först avlidne makens arvingar betraktas som dödsbodelägare. Så kan vara fallet om det är oklart vem som är dödsbodelägare, t.ex. om det krävs en testamentstolkning för att avgöra vem som är dödsbodelägare (Skatteverkets ställningstagande Innebörden av 3 kap. 8 § ärvdabalken). I ett sådant fall kan både Allmänna arvsfonden och den först avlidna makens arvingar behöva kallas till bouppteckningsförrättningen.
Referenser inom bouppteckning
Tillsammans gör vi samhället möjligt