OBS: Detta är utgåva 2016.13. Sidan är avslutad 2018.
Vad är ett gemensamt styrt företag och hur redovisas en andel i ett gemensamt styrt företag.
Vid implementeringen av EU:s direktiv 2013/34/EU om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag har införts en definition på gemensamt styrt företag i 1 kap. 5a § ÅRL. Med gemensamt styrt företag avses en juridisk person som två eller flera parter enligt ett avtal utövar ett gemensamt bestämmande inflytande över.
Av förarbetena framkommer att begreppet inte förekommer tidigare i lagen, utan inryms enligt hittillsvarande ordning i stället i definitionen av intresseföretag i 1 kap. 5 § ÅRL. Definitionen motsvarar det som i såväl direktivet som i IFRS 11 benämns joint venture (prop. 2015/16:3 sid. 197). För att särskilja gemensamt styrda företag från intresseföretag, anges det i definitionen av intresseföretag i 1 kap. 5 § ÅRL att om ett företag är ett dotterföretag eller ett gemensamt styrt företag som företaget samäger, föreligger inget intresseföretagsförhållande.
Defintionen tar sikte på situationen att två eller flera parter sluter ett avtal som innebär att verksamheten i ett annat företag ska styras gemensamt. Lagen ställer inte upp några krav på avtalets form eller innehåll. Det kan alltså röra sig om såväl muntliga som skriftliga avtal. Såväl fysiska som juridiska personer kan vara parter i samarbetsavtalet.
Ett gemensamt bestämmande inflytande föreligger när styrningen av det samägda företaget kräver samtycke från samtliga parter som utövar inflytande över företaget. Det krävs inte att inflytandet följer av ett andelsinnehav, utan det kan även följa av avtal. Beroende på samarbetsavtalets omfattning och inriktning kan det ingå parter i avtalet som inte har del i det gemensamt bestämmande inflytandet.
Det krävs inte heller att inflytandet faktiskt utövas gemensamt, utan endast att de parter som tillsammans har det bestämmande inflytandet måste vara överens om de styrningsåtgärder som vidtas. De närmare formerna för hur det gemensamma inflytandet ska utövas, t.ex. om det för styrningsåtgärder ska krävas minst 51 % av rösterna eller om varje part i samarbetsavtalet ska ha vetorätt, kan regleras i samarbetsavtalet.
Vid implementeringen av EU:s direktiv 2013/34/EU om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag har även införts definitioner på närstående i ÅRL. ÅRL har krav på upplysningar vid transaktioner med närstående företag. Upplysningskraven finns i 5 kap. 23 och 24 §§ ÅRL.
En juridisk person anses som närstående till ett företag som upprättar års- eller koncernredovisning (rapporterande företag) om (1 kap. 8 § första sycket 4 -7 ÅRL).
Av direktivet framgår att begreppet närstående ska ha samma lydelse som i de internationella redovisningsstandarder som har antagits i enlighet med IAS-förordningen, dvs. i IAS 24 Upplysningar om närstående. Definitionen av närstående i ÅRL är avsedd att ha samma innebörd som den i IAS 24 (prop. 2015/16:3 sid. 199).
BFN:s normgivning har inte uppdaterats med de ändringar som införts i ÅRL vid implementeringen av EU:s direktiv 2013/34/EU om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag.