Årsredovisningslagen

Vad reglerar årsredovisningslagen och vem ska tillämpa den?

Årsredovisningslagen (ÅRL) innehåller bestämmelser om hur man upprättar och offentliggör en årsredovisning, koncernredovisning och delårsrapport. Lagen ska tillämpas av företag som enligt 6 kap. 1 § BFL ska avsluta sina räkenskaper med en årsredovisning. Kreditinstitut och värdepappersbolag ska i stället tillämpa ÅRKL. Försäkringsföretag ska tillämpa ÅRFL.

ÅRL innebär en implementering av Rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag. Regeringens förslag och överväganden vid implementeringen av direktivet framgår av prop. 2015/16:3 Tydligare redovisningsregler och nya rapporteringskrav för utvinningsindustrin. Direktivet har ersatt det fjärde bolagsrättsliga direktivet om årsredovisning i vissa juridiska personer (78/660/EEC) och det sjunde bolagsrättsliga direktivet om sammanställd redovisning (83/349/EEC) som implementerades genom tillkomsten av ÅRL 1995. Förarbetena vid implementeringen, prop. 1995/96:10, äger fortfarande giltighet i de delar det nya direktivet inte ändrat innebörden i de tidigare bestämmelserna.

ÅRL är en ramlagstiftning, vilket innebär att lagens bestämmelser ska fyllas ut med allmänna råd och rekommendationer från olika normgivare, t.ex. BFN och RFR.

Vad ska en årsredovisning bestå av?

En årsredo­visning ska bestå av en balansräkning, en resultat­räkning, noter och en förvaltningsberättelse. I årsredovisningen för ett större företag ska det även ingå en kassaflödesanalys (2 kap. 1 § ÅRL).

Årsredo­visningen ska upprättas på ett överskådligt sätt och i enlig­het med god redo­visningssed (2 kap. 2 § ÅRL). Vidare ska balans­räk­ningen, resul­tat­räkningen och noterna upprättas som en helhet och ge en rätt­vi­san­de bild av företagets ställning och resultat (2 kap. 3 § ÅRL). Ett företag får avvika från bestämmelserna om redovisning, uppställning, värdering, upplysningar och konsolidering i denna lag, om följden av avvikelsen inte är väsentlig (2 kap. 3a § ÅRL). Ett antal grund­läggande redo­visningsprinciper ska tillämpas (2 kap. 4 § ÅRL).

Årsredo­visningen ska avfattas på svenska i vanlig läsbar form eller i elektronisk form.. Årsredovisningen ska innehålla uppgifter om företagets namn, organisations- eller personnummer och säte. Om företaget är i likvidation, ska även det anges (2 kap. 5 § ÅRL). Beloppen ska anges i företagets redo­visningsvaluta enligt 4 kap. 6 § BFL och får dess­utom anges i en annan valuta enligt omräkningskursen på balans­dagen (2 kap. 6 § ÅRL).

ÅRL innehåller även allmänna definitioner och koncern- och intresseföretagsdefinitioner.

Vem ska underteckna en årsredovisning?

I företag som företräds av en styrelse ska den undertecknas av samtliga styrelse­ledamöter och av verkställande direktören, om sådan finns. Års­redovisningen får undertecknas med avancerad elektronisk signatur. I handelsbolag undertecknas den av samtliga obe­gränsat ansvariga delägare och i övriga företag av den redo­vis­ningsskyldige eller dennes ställföreträdare. Det ska framgå vilken dag årsredo­visningen undertecknades. Vem som ska underteckna en årsredo­visning anges i 2 kap. 7 § ÅRL.

Regler om balansräkningen

Regler om balansräkningen och hur den ska upprättas finns i 3 kap. ÅRL. Uppställningsformen finns i bilaga 1. Balansräkningen ska i sammandrag redovisa företagets samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital på balansdagen. Ställda panter och ansvarsförbindelser ska redovisas inom linjen (3 kap. 1 § ÅRL). Posterna ska tas upp var för sig i den ordningsföljd som anges i uppställningsformen (3 kap. 4 § ÅRL). Man ska endast avvika från uppställningsformen om det krävs av verksamhetens särskilda inriktning men bara för de poster som föregås av arabiska siffror (3 kap. 4 § ÅRL). Mindre företag får slå samman poster i balansräkningen som avser tillgångar, eget kapital, avsättning och skulder – om posterna föregås av arabiska siffror (3 kap. 4 § andra stycket ÅRL).

Jäm­förelse­poster för närmast föregående räkenskapsår ska anges (3 kap. 5 § ÅRL).

Vissa företag får dela upp anläggningstillgångar och omsätt­nings­tillgångar samt skulder och avsättningar i kortfristiga och lång­fristiga poster, om det är förenligt med god redo­visnings­sed och rättvisande bild (3 kap. 4a § ÅRL). Med vissa företag avses i detta samman­hang

• företag som omfattas av en koncernredo­visning som upp­rättas med tillämpning av de internationella redo­visnings­standarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 297/2008
• andra företag vars andelar eller skuldebrev är upptagna till handel på en reglerad marknad.

Regler om resultaträkningen

Regler om resultaträkningen och om hur den ska upprättas finns i 3 kap. ÅRL. Resultaträkningen ska i sammandrag redovisa företagets samtliga intäkter och kostnader under räkenskapsåret (3 kap. 2 § ÅRL). Resultaträkningen ska upprättas enligt någon av uppställningsformerna i bilaga 2, kostnadsslagsindelning, eller bilaga 3, funktionsindelning. Posterna ska tas upp var för sig i den ordningsföljd som anges i uppställningsformen. Man får endast avvika från uppställningsformen om det krävs av verksamhetens särskilda inriktning och då bara för de poster som föregås av arabiska siffror (3 kap. 4 § ÅRL).

Jäm­förelse­poster för närmast föregående räkenskapsår ska anges (3 kap. 5 § ÅRL).

Hur ska tillgångar och skulder värderas i årsredovisningen?

Värderingsreglerna i 4 kap. ÅRL inleds med gränsdragningen mellan anläggningstillgång och omsättningstillgång. En anläggningstillgång är en tillgång som är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten. En tillgång som inte är en anläggningstillgång är en omsättningstillgång (4 kap. 1 § ÅRL).

Kapitlet innehåller därefter regler om anskaffningsvärde, avskrivning, nedskrivning och uppskrivning av anläggningstillgångar samt en del andra värderingsregler.

Vilka tilläggsupplysningar ska lämnas?

Tilläggsupplysningar ska lämnas i noter i årsredovisningen. I 5 kap. ÅRL anges vilka tilläggsupplysningar som ska lämnas, exempelvis:

• värderings- och omräkningsprinciper
• detaljerade uppgifter om anläggningstillgångar
• finansiella instrument
• nettoomsättningens fördelning
• uppgifter om dotterföretag
• eget kapital
• löner
• ersättningar
• sociala kostnader.

Mindre och större företag ska i noter lämna upplysningar enligt 5 kap. 4 - 24 §§ ÅRL. Större företag ska även lämna upplysningar enligt 5 kap. 25 – 48 §§ ÅRL.

Vad ska förvaltningsberättelsen innehålla?

Förvaltningsberättelsen ska enligt 6 kap. 1 § ÅRL t.ex. innehålla

• en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat
• upplysning om förhållanden som inte ska redovisas i balansräkningen, resultaträkningen eller noterna, men som är viktiga för bedömningen av utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat
• händelser som inträffat under räkenskapsåret och som haft väsentlig betydelse för företaget (exempelvis om företaget innehar egna aktier).

Det finns lättnadsregler för mindre företag som innebär att de inte behöver lämna alla upplysningar i förvaltningsberättelsen (6 kap. 1 § femte stycket ÅRL).

Regler om koncernredovisning och delårsrapport

7 kap. ÅRL innehåller regler om koncernredovisning och om vilka företag som ska upprätta koncernredovisning. Moderföretag i mindre koncerner behöver inte upprätta koncernredovisning (7 kap. 3 § ÅRL). Ett moderföretag behöver inte upprätta någon koncernredovisning om samtliga dotterföretag, såväl var för sig som tillsammans, är utan väsentlig betydelse (7 kap. 3a § ÅRL).

Skyldigheten att lämna delårsrapport omfattar endast de företag som enligt ÅRKL eller ÅRFL är skyldiga att upprätta koncernredovisning (9 kap. 1 § ÅRL).

Ett företag som omfattas av Europaparlamentets och rådets för­ordning (EG) nr 1606/2002 om tillämpning av internationella redo­visnings­standarder ska enbart tillämpa vissa uppräknade bestämmelser i 7 kap ÅRL (7 kap. 32 § ÅRL). Även andra företag än dem som direkt omfattas av 7 kap. 32 § får tillämpa bestämmelserna i 7 kap. 32 § ÅRL (7 kap. 33 § ÅRL).

Hur ska årsredovisningen offentliggöras?

En årsredovisning ska offentliggöras enligt reglerna i 8 kap. 3 § ÅRL.

Aktiebolag

Ett aktiebolag fullgör sin skyldighet att offentliggöra årsredovisningen genom att skicka bestyrkta kopior av årsredovisningshandlingarna till registreringsmyndigheten inom en månad efter det att bolagsstämman fastställde balansräkningen och resultaträkningen.

Stiftelser och handelsbolag med flera

Årsredovisningar som upprättats av stiftelser och av handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är delägare samt av grupperingar enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 ska offentliggöra årsredovisningen genom att kopior av årsredovisningshandlingarna inkommit till registreringsmyndigheten inom sex månader efter räkenskapsårets utgång.

Ekonomiska föreningar

För ekonomiska föreningar räcker det att kopior av handlingarna hålls tillgängliga för alla som är intresserade, senast från en månad efter det att föreningsstämman fastställde balansräkningen och resultaträkningen. Föreningar som enligt 1 kap. 3 § ÅRL utgör större företag och föreningar som är moderföretag i större koncerner är dock skyldiga att ge in handlingarna till registreringsmyndigheten. Handlingarna ska i dessa fall ha kommit in till myndigheten inom en månad efter det att föreningsstämman fastställde balansräkningen och resultaträkningen.

Övriga

För övriga företag ska kopior av handlingarna hållas tillgängliga för alla som är intresserade inom sex månader efter räkenskapsårets utgång.

Kompletterande innehåll

• Direktiv som ligger till grund för ÅRL.
• Gränsvärden som gäller för att avgöra om företaget är ett större företag.
• Myndigheter och organ som ger ut kompletterande redovisningsnormgivning.
• God redovisningssed.
• Rättvisande bild.