OBS: Detta är utgåva 2016.2. Sidan är avslutad 2019.

Varje myndighet ska närmare reglera sin organisation och formerna för sin verksamheten m.m. i något som kallas arbetsordning.

Arbetsordning

Varje förvaltningsmyndighet under regeringen ska ha en arbetsordning (4 § myndighetsförordningen). I den ska finnas de närmare föreskrifter som behövs om myndighetens organisation, arbetsfördelningen mellan styrelse och myndighetschef, delegering av beslutsrätt inom myndigheten, handläggning av ärenden och formerna i övrigt för verksamheten.

En arbetsordning ska således bl.a. innehålla anvisningar om arbetsuppgifter och organisation, om allmänna åligganden för vissa tjänstemän samt om vikariatsförordnanden och vissa andra förordnanden.

Vidare ska i arbetsordningen finnas anvisningar om t.ex. beslutsnivå, om föredragning och om vilka tjänstemän som ska delta i ett beslut.

Dessutom kan arbetsordningen behandla exempelvis postöppningsrutiner och expeditionsföreskrifter.

I anslutning till arbetsordningen är det möjligt att reglera hur arbetsuppgifterna ska fördelas vid förfall för vissa tjänstemän.

Handläggningsordning

I arbetsordningen anges ibland att en mer detaljerad beskrivning av myndighetens arbetsuppgifter och fördelningen av handläggningsansvar och beslutsbefogenheter på olika tjänstemän ska göras i en särskild s.k. handläggningsordning. Av denna kan också framgå exempelvis i vilka fall samråd ska ske med en annan avdelning eller enhet på myndigheten.

I anslutning till handläggningsordningen förekommer det vidare att en fördelning sker av arbetsuppgifterna vid förfall för vissa tjänstemän.

Varje region inom Skatteverket har en egen handläggningsordning. Detsamma gäller de olika avdelningarna på huvudkontoret.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Myndighetsförordning (2007:515) [1]