Dagbarnvård, vård i familjehem och hem för vård och boende

Kostnadsersättning till dagbarnvårdare

Kostnadsersättning till dagbarnvårdare som betalas ut av en kommun ska inte tas upp till den del ersättningen motsvarar kostnader i verksamheten (11 kap. 48 § IL).

Skatteverket anser att skattefriheten gäller även i de fall dagbarnvårdaren är anställd av en privat arbetsgivare som bedriver barnomsorgsverksamhet, under förutsättning att arbetsgivaren får kommunal barnomsorgspeng och tillämpar samma regler för beräkning av kostnadsersättning som gäller för kommunalt anställda.

Övriga privata arbetsgivare som bedriver dagbarnvård utan att få kommunal barnomsorgspeng kan inte tillämpa regeln om skattefri kostnadsersättning.

Enligt rekommendationer av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, avser en kostnadsersättning som betalas ut av en kommun att täcka familjedaghemmets kostnader för mathållning, slitage av möbler och övrig inredning samt smärre förbrukningsartiklar som disk-, tvätt- och skurmedel, toalett- och hushållspapper samt tvål. Enligt en dom från Högsta förvaltningsdomstolen täcks även kostnader för el och vatten av ersättningen, RÅ 2001 ref. 78.

I Skatteverkets allmänna råd, SKV A 2012:25, anges följande beträffande skattefri kostnadsersättning till dagbarnvårdare:

”Dagbarnvårdare som får kostnadsersättning från en kommun bör anses ha kostnader i verksamheten med belopp som motsvarar den erhållna ersättningen, dock högst med nedan angivna belopp

• för hel dag (åtta timmar) 60 kr per barn, eller
• per timme 7,50 kr per barn.”

Dagbarnvårdares egna barn

Det förekommer att dagbarnvårdarens egna barn är inskrivna i kommunens barnomsorg och placerade i det egna hemmet med någon av föräldrarna som dagbarnvårdare. Omkostnadsersättning betalas då även för de egna barnen. Denna ersättning behandlas på samma sätt som ersättningen för övriga barn.

Privat dagbarnvårdare

Om en privat dagbarnvårdare får kostnadsersättning av sin uppdragsgivare är ersättningen skattepliktig intäkt av tjänst om den inte ska hänföras till intäkt av näringsverksamhet.

Flerfamiljssystem

Inom barnomsorgen tillämpar en del kommuner s.k. flerfamiljssystem som innebär att kommunen anställer en dagbarnvårdare för att ta hand om barnen i fler familjer. Familjerna delar lika på uppgiften att upplåta sitt hem för barnomsorgsverksamheten. Kommunen betalar omkostnadsersättning till ”värdfamiljen” för att täcka familjens kostnader för mat, slitage av möbler och annan inredning samt smärre förbrukningsartiklar.

Om det inte finns något anställnings- eller uppdragsförhållande mellan kommunen och ”värdfamiljen” kan den s.k. omkostnadsersättningen närmast betraktas dels som hyra för lokalerna, dels som ersättning för gjorda utlägg för mathållning och förbrukningsartiklar.

Har inte hyresersättningen specificerats och kan inte den skattskyldige visa annat bör, vid en jämförelse med SKL:s rekommendationer angående ersättning till dagbarnvårdare i familjedaghem, 25 % av beloppet anses som ersättning för hyra. Hyresersättningen är i regel skattepliktig intäkt av kapital. Den del som avser gjorda utlägg är inte skattepliktig.

Familjehem

Med familjehem avses enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 § socialtjänstförordningen (2001:937) ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för vård och fostran eller vuxna för vård och omvårdnad.

Den omkostnadsersättning som betalas ut är skattepliktig.

HVB-hem

Ett HVB-hem är, (förutom socialtjänstens institutioner)

• ett hem som tar emot enskilda för vård, behandling, omvårdnad
• tillsyn i förening med ett boende eller som inrättats för vård under en begränsad del av dygnet.

Kännetecknande för ett HVB-hem är att ansvaret för vården har gått över från socialtjänsten till HVB-hemmet och att det krävs tillstånd från IVO – Inspektionen för vård och omsorg, för att bedriva verksamheten. HVB-hem bedrivs i normalfallet som näringsverkssamhet. Den eventuella omkostnadsersättning som betalas ut är skattepliktig.