Avdrag för arbetsrum i en särskild lokal får man bara om rummet varit nödvändigt för arbetet och enbart använts i tjänsten. Avdrag för arbetsrum i bostaden får man bara i undantagsfall, om det har funnits ett klarlagt behov och arbetsrummet inte har ingått i bostadsutrymmet.
Man kan få avdrag för kostnaden för lokalkostnaden om arbetslokalen finns på någon annan plats än i bostaden och lokalen varit nödvändig för arbetet. Man får bara ha använt lokalen i tjänsten (RÅ 1968 Fi 2282 och RÅ 1982 1:77).
Högsta förvaltningsdomstolen har dock i en senare dom inte medgett avdrag för en särskild lokal. Det gällde ett avdrag som en dagbarnvårdare yrkat för hyreskostnaden för en särskild lägenhet för barntillsyn i familjedaghem (RÅ 1991 ref. 35).
I ett annat mål hade en lärare hyrt ett arbetsrum på bottenplanet i en trevåningsvilla. Han hyrde sin bostad på den översta våningen i villan. Rektorn på lärarens skola hade intygat behovet av ett arbetsrum. Högsta förvaltningsdomstolen medgav avdrag för hyreskostnaden (RÅ 1987 ref. 23).
Om arbetslokalen är inrymd i bostaden medges bara avdrag i undantagsfall. Förutom en utredning om att lokalen eller rummet använts enbart för arbetet krävs också att bostaden är större än den hade varit om den skattskyldige inte hade varit tvungen att själv hålla ett arbetsrum. Den omständigheten att vissa arbeten utförs i hemmet är enligt praxis inte skäl nog för avdrag. Detta gäller även om hemarbetet medför intrång eller andra olägenheter i bostaden.
Högsta förvaltningsdomstolen dömde 1975 i fem mål om avdrag för kostnad för arbetsrum, där de haft en mycket restriktiv hållning. HFD ansåg att det ska finnas ett klart behov av arbetsrum och därutöver en verklig merkostnad för detta. Med hänsyn till läge och utrustning får arbetsrummet inte anses ingå i övriga bostadsutrymmen. Eventuella räntekostnader som hör till fastigheten ska dras av i inkomstslaget kapital. När det gäller avgränsningen till övrigt bostadsutrymme medges inte avdrag om arbetsrummet dessutom kan betraktas som bostadsrum (RÅ 1975 ref. 114 I–V).
Den mycket restriktiva praxis som gäller rätten till avdrag för arbetsrum och kontorsrum framgår även av ett annat mål i Högsta förvaltningsdomstolen. Det var här fråga om en redaktör och frilansjournalist vars arbetsgivare inte tillhandahöll arbetslokal. Trots att Högsta förvaltningsdomstolen i sin dom framhöll att det fanns behov av eget arbetsrum fick redaktören inte avdrag eftersom rummet var en del av hans hyrda privatbostad. Hela hyresutgiften bedömdes då vara privata levnadskostnader (RÅ 1981 1:21).
Avdrag medges därför endast när det kunnat konstateras ett behov av arbetsrum, och rummet i princip inte kan anses ingå i bostadsutrymmet.
Läs även om avdragsrätten för arbetsrum i inkomstslaget kapital i samband med uthyrning till arbetsgivare eller uppdragsgivare.
För arbetsrum i en särskild lokal medges avdrag med den faktiska kostnaden.
För arbetsrum i den egna bostaden medges avdrag med de faktiska merkostnaderna i form av ytterligare utgifter för el, uppvärmning, städning etc. av arbetsrummet. Avdrag medges däremot inte för någon andel av de fasta kostnaderna, t.ex. elnätsavgiften. Något avdrag medges inte heller för intrång i bostaden. För arbetsrum i en hyreslägenhet är även en viss del av hyran avdragsgill. Avdrag för ränteutgifter görs i inkomstslaget kapital.