Med hur mycket kan Skatteverket bevilja anstånd?

Skatt som den skattskyldige har eller har haft att betala

En grundläggande förutsättning för att Skatteverket ska bevilja anstånd är att den skattskyldige har eller har haft skatt att betala. Detta gäller även om skatten i fråga redan är betald. Oavsett storleken på det tvistiga beloppet, så kan anstånd aldrig beviljas med högre belopp än vad som motsvarar den skatt som den skattskyldige har eller har haft att betala.

I vissa situationer kan det vara så att den skattskyldige har betalt skatten innan den förfallit till betalning. Han eller hon kan därefter begära anstånd med betalningen för att han eller hon begärt omprövning av eller överklagat beslutet i sakfrågan. Skatteverket kan ge anstånd med en redan betald skatt om det handlar om en tveksam fråga. När beslutet om anstånd registreras på skattekontot krediteras kontot och det kan uppstå ett överskott som kan återbetalas.

Exempel: om det inte finns skatt att betala

Anna tillgodoförs vid beskattningen överskjutande skatt (skatteåterbäring) med 10 000 kr. Hon överklagar en viss fråga till förvaltningsrätten. Om hon vinner i förvaltningsrätten kommer den överskjutande skatten att öka till 19 000 kr. Skattefrågan är tveksam. Anna kan dock inte få något anstånd eftersom hon varken har haft eller har skatt att betala när det gäller den slutliga skatten. Om hon får rätt i högre instans så finns det inget belopp att betala. Att hon sannolikt kommer att få mer skatt tillbaka när förvaltningsrätten avgjort frågan innebär inte att hon kan få anstånd. Om Skattverket hade registrerat ett sådant anstånd hade beslutet närmast varit att jämställa med ett beslut om förtidsåterbetalning eftersom skattekontot krediteras när anståndet registreras.

Exempel: om det finns skatt att betala

Skatteverket har skönsmässigt bestämt Berits mervärdesskatt till 30 000 kr att betala.

Berit lämnar en skattedeklaration som visar utgående mervärdesskatt om 20 000 kr och ingående mervärdesskatt om 200 000 kr. Deklarationen behandlas som ett överklagande. Berit ansöker om anstånd med betalningen av skatten

Det finns tillräckliga uppgifter i ärendet som gör att det kan antas att Berit kommer att få tillbaka vart fall 50 000 kr den aktuella perioden.

Eftersom det finns ett belopp som det är tveksamt om Berit kommer att behöva betala ska Skatteverket besluta om anstånd med betalningen. Även om Skatteverket bedömer att prövningen av skattefrågan ger ett utrymme för minskad skatt med 80 000 kr (30 000 + 50 000) kan Berit högst få anstånd med den skatt hon haft att betala nämligen 30 000 kr.

Exempel: om det finns skatt som redan är betald

Genom ett beslut om slutlig skatt blir Åke skyldig att betala kvarskatt med 10 000 kr. Han betalar 7 000 kr av kvarskatten men överklagar samtidigt beslutet och begär anstånd med betalningen. Den tveksamma skattefrågan skulle leda till lägre skatt med 14 000 kr. Åke skulle alltså få tillbaka de pengar som han hade betalat och ytterligare 4 000 kr.

Skatteverket kan ge Åke anstånd med 10 000 kr, d.v.s. den ursprungliga skatt som han skulle betala enligt beslutet om slutlig skatt.

Slutskatteberäkningen avgör om den skattskyldige har slutlig skatt att betala

I samband med den årliga beskattningen gör Skatteverket en avstämning mellan slutlig skatt att betala och olika belopp som ska tillgodoräknas den skattskyldige vid avstämningen.

En frivillig inbetalning till skattekontot som den skattskyldige gjort påverkar inte den slutliga skattens storlek, dvs. hur mycket anståndet kan beviljas med.

Exempel: frivillig inbetalning till skattekontot

Vid beskattningen 2014 blir Cillas slutliga skatt 100 000 kr. Den avdragna skatten enligt kontrolluppgiften uppgår till 70 000 kr. Kvarskatten är 30 000 kr. Cilla har själv betalat 20 000 kr den 12 februari och 20 000 kr den 3 maj året efter beskattningsåret till sitt skattekonto. De kompletterande betalningar som Cilla har gjort tas i anspråk för kvarskatten när beslutet går upp på skattekontot. Om Cilla begär omprövning eller överklagar och det finns en tveksam skattefråga så kan hon få anstånd med att betala 30 000 kr. Det är den skatt hon enligt beslutet om slutlig skatt har haft att betala. Att hon gjorde kompletterande inbetalningar hindrar inte att hon kan få anstånd. När anståndet registreras uppkommer ett överskott på skattekontot som kan återbetalas till Cilla.

När frågan kan leda till både sänkt och höjd skatt

Det förekommer att ett och samma händelseförlopp ger upphov till sänkt skatt för ett skatteslag och höjd skatt för ett annat skatteslag i samband med omprövning eller överklagande. Skatteverket ska ge anstånd med ett belopp som är skäligt med hänsyn till omständigheterna (63 kap. 16 § SFL).

Skatteverket anser att principen om att anstånd inte kan ges med högre belopp än den skatt som den skattskyldig har att betala för med sig att anstånd i ett sådant fall inte kan ges med mer än vad som totalt kommer att bortfalla efter omprövning eller efter domstolens prövning.

Exempel: sänkt och höjd skatt i olika skatteslag

AB David redovisar i sin mervärdesskattedeklaration 100 000 kr i ingående mervärdesskatt. Skatteverket bedömer efter utredning att bolaget inte ska få avdrag för beloppet som ingående mervärdesskatt men att beloppet ska dras av under inkomst av näringsverksamhet vid inkomstbeskattningen. Bolaget redovisar överskott av näringsverksamhet. Följden av det blir att den slutliga skatten sänks med 25 000 kr. Bolaget överklagar Skatteverkets beslut och begär att bli beskattat enligt sina deklarationer samt begär anstånd. Skatteverket anser att skattefrågan är tveksam och ger anstånd med skäligt belopp 75 000 kr. Den överklagade frågan som är tveksam skulle visserligen leda till sänkt mervärdesskatt med 100 000 kr men omprövningen av inkomstskatten skulle leda till ökad slutlig skatt med 25 000 kr.

Skatteverket anser att frågan i praktiken är om ett och samma saksammanhang. Den sänkta inkomstskatten är en direkt följd av ställningstagandet i huvudfrågan. Principen om att anstånd inte kan beviljas med högre belopp än vad den skattskyldige har att betala samt att anstånd ska medges med skäligt belopp ger Skatteverket tämligen fria händer att bestämma anståndsbeloppet (63 kap. 16 § SFL).

I den nu aktuella situationen ska anstånd inte medges med högre belopp än vad som totalt kan komma att falla bort efter domstolens prövning. Det tveksamma beloppet att betala i lagens mening är 75 000 kr. Det är fråga om ett samma händelseförlopp och den sammanlagda skatteffekten skulle innebära lägre skatt med 75 000 kr. Att sakfrågan gäller två olika skatteslag medför inte någon annan bedömning.

Med vilket belopp ska anstånd medges vid annan befrielse från skatten?

När Skatteverket är berett att befria från skyldigheten att betala skatten helt eller delvis kan Skatteverket ge anstånd med betalningen innan beslutet om befrielse kan registreras.

Beloppet vid befrielsebeslut

Ackord är en ekonomisk uppgörelse mellan en gäldenär och dennes borgenärer. Syftet med ackord är att obeståndet ska upphöra.

Skuldsanering och nedsättning av fordran är andra former för att sätta ner en fordran.

Skatteverket hanterar befrielse genom ackord, nedsättning av fordran och skuldsanering genom att kreditera skattekontot med hela det belopp som omfattas av förfarandet.

Om Skatteverket kan besluta om ackord direkt behövs inte anstånd.

I samband med ett offentligt ackord vid en företagsrekonstruktion kan det vara oklart om tingsrätten kommer att besluta om ackord. Skatteverket kan ändå bedöma att det finns skäl för anstånd i avvaktan på beslutet. Skatteverket ger då anstånd för hela det belopp som ansökan avser.

När befrielsebeslutet tas måste anståndet hävas

När beslutet om ackord, skuldsanering eller nedsättning av fordran registreras måste anståndet hävas så att anståndsbeloppet debiteras skattekontot. Annars kommer beloppet att krediteras kontot dubbelt.