Förnamn

Bestämmelser i namnlagen

Namnlagen innehåller bl.a. bestämmelser om förnamn. Aktuella bestämmelser för förnamn är:

• förvärv av ett barns förnamn vid födseln (30 § NL)
• lägga till, byta ut och stryka förnamn (31 § NL)
• ändra stavning och ordningsföljd av förnamn (32 § NL)
• krav för godkännande av förnamn (34 § NL)
• lägga till gårdsnamn (35 § NL).

En person kan också, om det finns särskilda skäl, lägga till, byta ut och stryka förnamn efter en ansökan till Patent- och registreringsverket (PRV). När en persons förnamnsändring har godkänts hos PRV kan han eller hon inte göra några ytterligare ändringar genom en anmälan till Skatteverket (33 § NL).

Ett förnamnsförvärv gäller från den dag då anmälan kom in till Skatteverket.

Födelse

Ett barns vårdnadshavare ska inom tre månader från barnets födelse anmäla ett eller flera förnamn för barnet (30 och 48 §§ NL). Anmälan ska göras till Skatteverket. Vårdnadshavaren kan också göra en förnamnsanmälan vid ett dop till en dopförrättare inom Svenska kyrkan. Det anses också vara en anmälan till Skatteverket (36 § NL). Vårdnadshavarna behöver då inte lämna in en anmälan till Skatteverket utan dopförrättaren skickar anmälan vidare till Skatteverket.

Lägga till, byta ut och stryka

En person kan genom en anmälan till Skatteverket lägga till, byta ut eller stryka förnamn. Minst ett ursprungligt förnamn måste behållas och personen får bara göra en sådan anmälan en gång (31 § NL). Ett förnamn som läggs till kan placeras före, efter eller mellan tidigare namn.

Exempel: ett förnamn vid födseln

Den som genom anmälan vid födseln bara har fått ett förnamn får lägga till ytterligare förnamn. Personen kan däremot inte byta sitt förnamn till ett annat eftersom minst ett ursprungligt förnamn alltid måste behållas (31 § första stycket NL).

Exempel: fler förnamn vid födseln

Den som genom anmälan vid födseln fått flera förnamn kan lägga till ett eller flera förnamn men kan också byta ut och stryka förnamn. Minst ett ursprungligt förnamn måste dock alltid behållas (31 § andra stycket NL).

Ändra ordningsföljden

En person kan ändra ordningsföljden mellan sina förnamn genom en anmälan. Personen får göra en sådan ändring hur många gånger som helst (32 § NL).

Ändra stavningen

En person kan, genom anmälan, ändra stavning av ett förnamn. Kravet för en sådan ändring är att namnet inte kommer att uttalas annorlunda. Personen får göra en sådan ändring hur många gånger som helst (32 § NL).

Om stavningsändringen innebär att namnet uttalas annorlunda kan personen i stället ansöka om ändringen hos PRV. Alternativt kan personen lägga till eller byta ut förnamn enligt 31 § NL, om inte denna möjlighet redan är använd en gång.

Ett förnamn kan bestå av två delar som kan vara sammansatta med ett bindestreck. Förnamnet ses alltid som ett namn oavsett om delarna är sammansatta med ett bindestreck eller inte. När en person, genom anmälan, tar bort eller lägger till ett bindestreck mellan namndelarna ska Skatteverket behandla det som en stavningsändring (prop. 1981/82:156).

Vilka krav ställs för att Skatteverket ska godkänna ett förnamn?

Skatteverket får inte godkänna ett förnamn om det kan väcka anstöt eller kan antas leda till obehag för bäraren eller av någon annan anledning inte är uppenbarligen lämpligt som förnamn (34 § NL). Valet av förnamn anses vara en sådan personlig angelägenhet att den enskilde bör ges stor frihet i sitt val. Se Skatteverkets ställningstagande Prövning av förnamns lämplighet.

Tilltalsnamn

Det saknas regler om tilltalsnamn i namnlagen. En anmälan om tilltalsnamn behöver därför inte vara skriftlig utan Skatteverket kan ta emot en sådan anmälan muntligen per telefon eller vid besök.

En anmälan om förnamn kan innehålla en uppgift om vilket förnamn personen önskar som sitt tilltalsnamn. En person kan välja att Skatteverket registrerar ett eller högst två förnamn som tilltalsnamn. Observera att det inte går att ändra förnamnens ordningsföljd vid en anmälan om tilltalsnamn utan en sådan ändring sker enligt 32 § NL. Vid en anmälan om tilltalsnamn kan exempelvis en person som bär förnamnen Karin Anna-Marie inte få Anna Karin som tilltalsnamn.

Gårdsnamn

Med gårdsnamn menas ett namn som anger från vilken gård den som bär namnet kommer ifrån. Gårdsnamn är en gammal tradition i Sverige men en bestämmelse om detta infördes först i 1982 års namnlag. Namnen finns fortfarande på vissa håll i Sverige.

Bestämmelsen omfattar bara de gårdsnamn som används enligt gammal sedvänja och inte nyskapade namn. Den som anmäler om att bära ett gårdsnamn måste kunna visa på någon anknytning till namnet genom släktskap eller äktenskap. Personen kan välja att bära gårdsnamnet före eller efter förnamnen (35 § NL).

Ett gårdsnamn kan vara bildat på olika sätt. Exempel på gårdsnamn är Busk, Nygårds, Soldat och Tysk.

Den som har ett gårdsnamn registrerat i folkbokföringen kan anmäla till Skatteverket om de vill få namnet struket (35 § NL). Bestämmelsen påverkar inte möjligheten att ta ett gårdsnamn som efternamn genom ansökan hos PRV.

Övergångsbestämmelser

Av övergångsbestämmelserna till namnlagen framgår att förnamn som en person har förvärvat enligt den gamla namnlagen ska anses vara förvärvade enligt motsvarande bestämmelse i nuvarande namnlag (punkt 4 övergångsbestämmelser till NL). Detta innebär att reglerna om att lägga till, byta ut och stryka förnamn även är tillämpliga på personer födda före 1983.

Den som före den 1 juli 1988 har lagt till, bytt eller strukit förnamn, med stöd av 31 § NL, får ytterligare en gång göra samma slags ändringar av ett eller flera förnamn (övergångsbestämmelser till lag [1988:261] om ändring i namnlagen).

Reglerna i namnlagen om förnamns ordningsföljd, stavningsändring och tilltalsnamn berörs inte av övergångsbestämmelserna. Det finns inte heller några begränsningar av hur många gånger en person kan göra sådana ändringar.