Det är endast vissa skatter och avgifter som omfattas av bestämmelserna om skattetillägg. Vidare är det endast vissa typer av uppgiftslämnanden som kan leda till ett skattetillägg.
Läs i stället om de olika procentsatser som skattetillägg kan beräknas med.
I skatteförfarandelagen gör man åtskillnad mellan skatter och avgifter. Alla skatter och avgifter som omfattas av skatteförfarandelagen kan inte ligga till grund för ett skattetilläggsbeslut.
Skatteförfarandelagen tillämpas för alla skatter, utom de som är särskilt undantagna (2 kap. 1 §, 3 och 4 §§ SFL). Vidare omfattas felaktigt debiterad mervärdesskatt, d.v.s. belopp som enligt mervärdesskattelagen inte utgör skatt (2 kap. 1 § andra stycket och 3 kap. 12 § SFL).
Skattetillägg tas, med ett undantag, ut för samtliga skatter som omfattas av skatteförfarandelagen. Undantaget avser särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster (49 kap. 2 § SFL).
I skatteförfarandelagen anges uttryckligen vilka avgifter som omfattas av lagen (2 kap. 2 § SFL). Skattetillägg tas dock endast ut för tre avgifter (49 kap. 3 § SFL):
Av den sistnämnda bestämmelsen framgår det också att det som sägs om skatt i 49 kap. SFL även gäller för dessa tre avgifter.
Nedan räknas oriktiga uppgifter som kan leda till skattetillägg upp.
Oriktiga uppgifter i en inkomstdeklaration (inkomstskatt, skattereduktioner i inkomstskattelagen, statlig fastighetsskatt, kommunal fastighetsavgift, allmän löneavgift, särskild löneskatt på pensionskostnader och avkastningsskatt på pensionsmedel) (29 kap. 1 §, 49 kap. 2, 3 och 11 §§ samt 56 kap. 3 § SFL).
Oriktiga uppgifter i en mervärdesskattedeklaration (26 kap. 5 § SFL). I vissa fall ska en ansökan om återbetalning av mervärdesskatt redovisas i en mervärdesskattedeklaration (19 kap. 35 § och 20 kap. 6 § ML).
Oriktiga uppgifter i en arbetsgivardeklaration och i en förenklad arbetsgivardeklaration (26 kap. 3 och 4 §§ SFL). I en arbetsgivardeklaration redovisas också avdragen skatt. Enligt skatteförfarandelagen ska både SINK och A-SINK redovisas i en arbetsgivardeklaration.
Oriktiga uppgifter i en punktskattedeklaration (26 kap. 6 § SFL). I 3 kap. 15 § SFL anges vad som avses med punktskatt.
Oriktiga uppgifter i en särskild skattedeklaration (26 kap. 7 och 8 §§ SFL). Uppgifterna som ska lämnas i en sådan deklaration är dels felaktigt debiterad mervärdesskatt, dels punktskatter vid händelseskattskyldighet.
Oriktiga uppgifter i en ansökan om återbetalning av punktskatt (prop. 2010/11:165 s. 936).
Oriktiga uppgifter i en ansökan om återbetalning av mervärdesskatt som inte ska redovisas i en skattedeklaration (se t.ex. 19 kap. 1 § och 25 § ML). Även i dessa situationer ska skattetilläggsbestämmelserna i skatteförfarandelagen tillämpas (20 kap. 6 § ML).
Oriktiga uppgifter i en särskild mervärdesskattedeklaration enligt lagen (2011:1245) om särskilda ordningar för mervärdesskatt för telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster. I 23 § 9 finns en hänvisning till skatteförfarandelagens bestämmelser om skattetillägg.
Vissa oriktiga uppgifter som lämnas på skatteförfarandeområdet kan inte leda till skattetillägg. En vanlig orsak till detta är att den oriktiga uppgiften inte har någon direkt inverkan på skatteuttaget, eller på ett underskott av en näringsverksamhet eller i inkomstslaget tjänst. Av 49 kap. 11 § och 14 § SFL framgår nämligen att det krävs ett sådant direkt samband för att ett skattetillägg ska kunna beräknas (prop. 2010/11:165 s. 937). Nedan ges några exempel på situationer då en oriktig uppgift inte kan leda till skattetillägg:
Även om en oriktig uppgift i ett ärende om registrering inte kan leda till skattetillägg kan det vara så att en enskild som t.ex. felaktigt blivit registrerad för mervärdesskatt lämnar en oriktig uppgift i en mervärdesskattedeklaration.
I skattebetalningslagen fanns i 15 kap. 16 § en bestämmelse som innebar att skattetillägg kunde tas ut i ett sådant fall om det hade lämnats en oriktig uppgift i ärendet om registrering. Denna bestämmelse var nödvändig eftersom den felaktigt registrerade rätteligen inte var skattskyldig.
Rekvisitet skattskyldig används inte i 49 kap. 4 § SFL, vilket innebär att skattetillägg kan tas ut i ett motsvarande fall. Detta kan enligt skatteförfarandelagen ske även om det inte har lämnats någon oriktig uppgift i anmälningsärendet. Om det i ett enskilt fall inte har lämnats någon oriktig uppgift i ärendet om registrering, kan det finnas skäl att tillämpa bestämmelserna om befrielse från skattetillägg i 51 kap. 1 § SFL (prop. 2010/11:165 s. 937).
Även om något skattetillägg inte kan tas ut i ovan nämnda situationer kan ändå ett ansvar enligt skattebrottslagen i vissa fall komma i fråga: ansvar för skattebrott eller ansvar för skatteredovisningsbrott. I skattebrottslagen finns nämligen, till skillnad mot vad som gäller för skattetillägg, inte något krav på att förfarandet omedelbart ska leda till något skatteundandragande.