Internationell delgivning

Delgivning i annan stat

Delgivning i annan stat kan ske på två sätt, nämligen genom begäran till behörig myndighet i den andra staten (20 § första stycket LÖHS). Delgivning kan ske med post direkt till den enskilde om det finns en bestämmelse om den möjligheten i en överenskommelse mellan Sverige och en främmande stat (20 § andra stycket LÖHS).

Om det inte är möjligt med postdelgivning skickas en begäran till ett utlandsskattekontor om att aktuell handling ska delges i annat land. Till framställningen ska fogas två exemplar av handlingen som ska delges. En begäran till annat land om bistånd med delgivning ska innehålla uppgifter om ämnet för den handling som ska delges, mottagarens namn och adress, samt alla andra uppgifter som kan underlätta identifieringen av mottagaren. Det finns också möjlighet att begära att delgivning ska ske på visst sätt.

Delgivning i Sverige på begäran av annan stat

Delgivningen i Sverige utförs i enlighet med delgivningslagen och delgivningsförordningen. Den myndighet som genomför delgivningen beslutar om sättet för delgivningen.

Om den begärande staten framfört önskemål om hur delgivningen ska utföras bör man kontrollera i den åberopade överenskommelsen eller författningen att man kan tillmötesgå önskemålet.

För delgivning som ska ske på begäran av annan stat är främst vanlig delgivning (16 – 18 §§ delgL) och stämningsmannadelgivning (31 § delgL) aktuella delgivningssätt.

Den sökta personen ska delges handlingen i original eller en kopia som myndigheten har framställt. Ska enskild person delges i internationella ärenden är det viktigt att man delger den enskilde personligen. Delgivning kan då ske genom vanlig delgivning med rekommenderad post med mottagningsbevis. En handling som hämtas ut av annan med postfullmakt anses delgiven först när den kommer den sökte tillhanda och då är det svårt att precisera för den begärande staten när delgivning skett. Vidare bör även här en tydlig referens anges till den handling som ska delges, så att det klart framgår av mottagningsbeviset vad som delgetts.

Om vanlig delgivning misslyckas eller det finns uppgifter som ger stöd att man kan anta att vanlig delgivning inte kommer att lyckas ska man använda sig av stämningsmannadelgivning. I 40 § delgL anges vilka som är behöriga att utföra stämningsmannadelgivning.