Beräkning av skatten på ackumulerad inkomst

Underlaget för skatteberäkningen är nettobeloppet

Till grund för skatteberäkningen ligger det s.k. nettobeloppet. Nettobeloppet är

• den ackumulerade inkomsten minskad med sådana utgifter för inkomstens förvärvande som ska dras av samma beskattningsår eller
• den till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomsten, om denna är lägre (66 kap. 6 § IL).

Ofta kan kostnaderna inte beräknas exakt utan man får göra en ungefärlig uppskattning av hur stor del som avser den ackumulerade inkomsten.

Utförandet av skatteberäkningen

Vid den särskilda skatteberäkningen ska man beräkna skatten både på nettobeloppet av varje ackumulerad inkomst och på den beskattningsbara förvärvsinkomsten för beskattningsåret minskad med nettobeloppen. Summan av skattebeloppen utgör den statliga inkomstskatten för beskattningsåret (66 kap. 5 § första stycket IL).

Det aktuella beskattningsårets skattesatser ska alltid användas.

Så här gör man den särskilda skatteberäkningen:

1. Nettobeloppet ska delas upp i så många lika stora belopp som motsvarar det antal år som inkomsten hör till (årsbelopp). Det får dock delas upp i högst tio belopp (66 kap. 5 § andra stycket IL).

Årsbeloppet ska inte avrundas, men ören ska inte tas med.

2. Man beräknar den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten för det antal år den ackumulerade inkomsten avser.

För det aktuella beskattningsåret dras den ackumulerade inkomsten från beskattningsbar förvärvsinkomst. Man gör alltså genomsnittsberäkningen på årets beskattningsbara inkomst exklusive den ackumulerade inkomsten. Någon ytterligare beräkning på andra år ska inte göras. Avrundning sker inte, men ören tas inte med.

Vid genomsnittsberäkningen används de föregående beskattningsårens beskattningsbara förvärvsinkomster även om där ingår ackumulerad inkomst.

Även i de fall den beskattningsbara inkomsten är noll kr ska det beskattningsåret ingå i genomsnittsberäkningen.

En fördelning av inkomsten ska även göras för de år då den skattskyldige inte varit bosatt här i landet. Den beskattningsbara inkomsten ska tas upp till noll kr för sådana beskattningsår. Man ska alltså göra fördelning även på dessa år (66 kap. 12 § IL). Bestämmelsen tillämpas analogt för år när den skattskyldige inte var född eller av annat skäl inte har blivit beskattad.

Resultatet man får fram är den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten exklusive den ackumulerade inkomsten.

3. Till den genomsnittliga förvärvinkomsten ska man lägga ett belopp som motsvarar förändringar i skiktgränsen, d.v.s. den gräns där man ska börja betala statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster. Detta innebär att man ska justera genomsnittsinkomsten med ett belopp som motsvarar förändringen av skiktgränsen. Vid justering för förändring i skiktgränsen används den nedre skiktgränsen, som är 430 200 kr för inkomståret 2016. För inkomståret 2016 gäller följande om den ackumulerade inkomsten ska fördelas bakåt i tiden:

Om den ackumulerade inkomsten avser

• tre eller fyra år ska genomsnittsinkomsten ökas med skillnaden mellan skiktgränsen för inkomståret 2016 och inkomståret 2015, d.v.s. 0 kr
• fem eller sex år ska genomsnittsinkomsten ökas med skillnaden mellan skiktgränsen för inkomståret 2016 och inkomståret 2014, d.v.s. 9 400kr
• sju eller åtta år ska genomsnittsinkomsten ökas med skillnaden mellan skiktgränsen för inkomståret 2016 och inkomståret 2013, d.v.s. 17 000 kr
• nio eller tio år ska genomsnittsinkomsten ökas med skillnaden mellan skiktgränsen för inkomståret 2016 och inkomståret 2012, d.v.s. 29 100 kr (66 kap. 14 § IL).

Man ska dock inte göra någon justering om den ackumulerade inkomsten hör till bara två år (66 kap.13 § IL).

Skiktgränser:

• Inkomståret 2012: 401 100 kr
• Inkomståret 2013: 413 200 kr
• Inkomståret 2014: 420 800 kr
• Inkomståret 2015: 430 200 kr
• Inkomståret 2016. 430 200 kr

4. Ett årsbelopp av den ackumulerade inkomsten ska läggas på toppen av den justerade genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten för det aktuella beskattningsåret. Om fördelningen ska göras på exempelvis två år, ska årsbeloppet av den ackumulerade inkomsten läggas på toppen av den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten för de två senaste beskattningsåren. Om fördelningen ska göras på tio år sker genomsnittsberäkningen för inkomsterna för de tio senaste åren.

Detta gäller oavsett vilka år den ackumulerade inkomsten egentligen hör till. Även om den exempelvis är ersättning för framtida pension ska fördelningen alltid ske på ett genomsnitt av det aktuella beskattningsårets och de närmast föregående beskattningsårens inkomster.

Slutligen summerar man det framräknade justerade genomsnittliga beloppet med den ackumulerade inkomstens årsbelopp och får fram en justerad genomsnittlig inkomst inklusive den ackumulerade inkomsten.

5. På den justerade genomsnittliga inkomsten inklusive den ackumulerade inkomstens årsbelopp beräknas den statliga skatten.

6. Den statliga skatten räknas också fram på den justerade genomsnittliga inkomsten exklusive den ackumulerade inkomstens årsbelopp.

Skillnaden mellan skatten på den justerade genomsnittliga inkomsten inklusive den ackumulerade inkomstens årsbelopp och skatten på den justerade genomsnittliga inkomsten exklusive den ackumulerade inkomstens årsbelopp är den statliga inkomstskatten på den ackumulerade inkomstens årsbelopp.

7. Den statliga inkomstskatten på den ackumulerade inkomstens årsbelopp multipliceras med det antal år fördelningen av den ackumulerade inkomsten avser. Man får då skattebeloppet på den totala ackumulerade inkomsten.

Skattebeloppet läggs samman med skattebeloppet för övriga inkomster det beskattningsår skatteberäkningen avser. Summan är årets statliga inkomstskatt med särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst.

8. Det skattebelopp som kommer fram enligt den särskilda skatteberäkningen jämförs med det skattebelopp man får vid den vanliga skatteberäkningen. Det lägsta av de två beloppen är årets statliga inkomstskatt på förvärvsinkomster.

Beskrivningarna ovan under 1–8 motsvarar händelseförloppet under punkterna 1–8 i följande exempel:

Exempel

Inger får under 2016 en ackumulerad inkomst på 600 000 kr. Inkomsten hör till 2016 och ytterligare fyra år tillbaka i tiden, d.v.s. fem år.

Ingers beskattningsbara förvärvsinkomst inklusive den ackumulerade inkomsten är 932 000 kr. Beskattningsbar förvärvsinkomst exklusive den ackumulerade inkomsten är alltså 332 000 kr.

Ingers beskattningsbara förvärvsinkomster under de fyra närmast föregående inkomståren var för

2015 års inkomst 322 000 kr

2014 års inkomst 312 000 kr

2013 års inkomst 302 000 kr

2012 års inkomst 290 000 kr.

Så här gör Inger den särskilda skatteberäkningen:

1. Inger delar den ackumulerade inkomsten med antalet år den hör till, d.v.s. 600 000/5 = 120 000 kr, vilket blir det s.k. årsbeloppet för hennes ackumulerade inkomst.

2. Inger beräknar den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten – exklusive den ackumulerade inkomsten – för den tid den ackumulerade inkomsten avser. Ingers genomsnittsinkomst blir 311 600 kr.

(332 000 + 322 000 + 312 000 + 302 000 + 290 000)/5

3. Den ackumulerade inkomsten avser fem år. Genomsnittsinkomsten ska då ökas med förändringen av skiktgränsen för statlig inkomstskatt mellan inkomståret 2016 och inkomståret 2014.

Skiktgränsen mellan dessa inkomstår har ökat med 9 400 kr (430 200 – 420 800). Den nya justerade genomsnittsinkomsten för Inger blir då 321 000 kr (311 600 + 9 400).

4. Till den justerade genomsnittsinkomsten 321 000 kr lägger Inger årsbeloppet för den ackumulerade inkomsten, 120 000 kr. Summan blir då 441 000 kr.

5. Hon räknar ut den statliga inkomstskatten på 441 000 kr. Den statliga inkomstskatten blir 20 procent av (441 000 – 430 200) = 2 160 kr.

6. Sedan räknar Inger ut den statliga inkomstskatten på 332 000 kr. Den statliga inkomstskatten blir 0 kr eftersom beloppet ligger under 430 200 kr.

7. Den statliga inkomstskatten på ett årsbelopp av den ackumulerade inkomsten blir då 2 160 kr. På fem år blir den 10 800 kr (5 x 2 160), vilket alltså blir den statliga inkomstskatten på den ackumulerade inkomsten.

För övrig beskattningsbar förvärvsinkomst (332 000 kr) som Inger har för inkomståret 2016 blir den statliga inkomstskatten 0 kr. Ingers statliga inkomstskatt blir alltså 10 800 kr.

8. Nu räknar Inger ut den statliga inkomstskatten på den beskattningsbara förvärvsinkomsten (932 000 kr) för inkomståret 2016 utan att använda reglerna för den särskilda skatteberäkningen. Skatten blir då

20 procent av (932 000 – 430 200) = 100 360 kr

5 procent av (932 000 – 625 800) = 15 310 kr

Summa 115 670 kr.

Eftersom den statliga inkomstskatten blir lägre när man använder den särskilda skatteberäkningen är det detta belopp (10 800 kr) som Inger ska betala.

Flera ackumulerade inkomster

Om det finns flera ackumulerade inkomster vid samma beskattning och de hör till olika antal år, ska de fördelas oberoende av varandra.

Skatten för den intäkt som hör till flest antal år räknas ut först. Sedan räknar man ut skatten på den intäkt som därnäst hör till flest antal år. En ny genomsnittsberäkning som avser det antal år som den intäkten hör till måste då göras.

Man lägger också ett årsbelopp av den första inkomsten till de genomsnittliga inkomsterna och räknar därefter ut skatten på ett årsbelopp av den senare inkomsten i skiktet ovanför den andra.

Sedan fortsätter man på samma sätt tills man räknat ut skatten på samtliga ackumulerade inkomster.

Dessa skattebelopp läggs samman och summeras med skatten på årets övriga intäkter. Man får då den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster med särskild skatteberäkning.