Vad är ett ackord?

Ackord är en ekonomisk uppgörelse

Ackord är en ekonomisk upp­görelse mellan en gäldenär och dennes borgenärer och syftet är att gäldenären ska komma ur sitt obestånd. Uppgörelsen innebär nästan alltid att borgenärerna sätter ned sina fordringar till en viss procent av det ursprungliga fordrings­beloppet. Som regel ställer borgenärerna särskilda villkor för

• vilka rekon­struk­tions­åt­gärder som gäldenären ska vidta
• när gäldenären ska betala
• hur gäldenären ska betala.

Om gäldenären fullföljer ackordet faller fordringarna bort till den del de överstiger ackords­likviden, dvs. det belopp som gäldenären ska betala. I sällsynta fall kan ett ackord avse enbart betal­nings­anstånd eller särskilda villkor för hur gäldenären ska betala, s.k. moratorieackord.

Underhandsackord och offentligt ackord är de vanligaste typerna

Ackord förekommer i två former, underhandsackord och offentligt ackord. Underhandsackord, som är den vanligaste ackordsformen, innebär en frivillig uppgörelse mellan ackords­sökanden och dennes borgenärer.

Offentligt ackord, som kan bli aktuellt under företagsrekonstruktion eller konkurs, kan däremot innebära att en borgenär blir bunden mot sin vilja.

Moratorieackord

Det förekommer att ansökningar innehåller ackords­erbjud­an­den som innebär att hela skulden betalas, men där gälde­nären samtidigt begär visst anstånd med betalningen, s.k. moratorie­ackord. Betalning ska ske antingen med hela beloppet vid ett tillfälle eller uppdelat på ett antal poster under en period. I princip är det inget som hindrar att Skatteverket deltar i en sådan uppgörelse, förutsatt att de krav som uppställs för statens medverkan är uppfyllda.

Betalningstiden bör begränsas till högst ett år och innan ett beslut fattas bör sökanden ha visat hur ackords­likviden ska finansieras. Eventuellt kan borgenärerna kräva att gäldenären ställer säkerhet för ackordslikviden. Jämför säkerhet vid borgenärsanstånd.

Moratorieackordet kan liknas vid ett betalningsanstånd, ett så kallat borgenärsanstånd, enligt 63 kap. 23 § SFL. En skillnad mellan ett sådant anstånd och ett moratorieackord är att vid det senare finns det fler fordringsägare än Skatteverket. Läs mer om borgenärsanstånd här.

Avvecklingsackord

Syftet med en ackordsansökan är inte alltid att rekonstruera en verksamhet. Ibland är avsikten i stället att avveckla den utan att gäldenären försätts i konkurs. Detta kan t.ex. vara fallet då skulderna överstiger tillgångarna vid en likvidation.

Om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda och det inte finns några tveksamheter kring likvidationen bör Skatteverket kunna gå med på ackord även om det krav på långsiktig överlevnadsförmåga som Skatteverket normalt ställer inte är uppfyllt.

Fördelar och nackdelar med avvecklingsackord

Ofta motiveras ackordsansökan med att ett ackord skulle ge borge­närerna bättre utdelning än en konkurs eftersom man slipper de kostnader som är förenade med konkursen. Å andra sidan förloras den möjlighet till utredning som konkurs­institutet ger, t.ex. vad gäller återvinningsbara transaktioner. Det händer t.ex. att endast tillgångarna i ett aktie­bolag överlåts till ett närstående bolag innan ackordsansökan görs, medan skulderna lämnas kvar. Verksamheten drivs därefter vidare i det övertagande bolaget. Ett sådant förfarande talar för att det kan vara olämpligt från allmän synpunkt att medge ackord.

Skatteverkets befogenheter att besluta om ackord

Skatteverket får anta ett förslag om ackord, om det kan anses ekonomiskt fördelaktigt för det allmänna och det inte med hänsyn till gäldenärens personliga förhållanden eller av någon annan anledning framstår som olämpligt från allmän synpunkt. Ett ackordsförslag som inte framställs i samband med ett konkurs- eller rekonstruktionsförfarande får antas endast om övriga borgenärer god­känner det (4 § BorgL).

Skatteverket har befogenhet att besluta om ackord för alla skatter, avgifter, böter eller andra fordringar som tillkommer staten och som handläggs som allmänna mål. Ett särskilt undantag gäller dock för studiestödsfordringar (1 § första stycket BorgL). Skatteverkets befogenhet att besluta gäller även vissa icke statliga fordringar som handläggs som allmänna mål hos Kronofogden (1 § andra stycket BorgL samt 2 § BorgF).