Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer

Skatteplikt

Skatt ska betalas på den termiska effekten i en kärnkraftsreaktor. Med termisk effekt avses kärnkraftsreaktorns värmeproduktionsförmåga (1 § LSTK).

Skattesats och beräkning av skatten

För varje kalendermånad är skatten 14 770 kr per megawatt av den högsta tillåtna termiska effekten i kärnkraftsreaktorn. Om den högsta tillåtna termiska effekten inte har fastställts, får Skatteverket beräkna effekten efter en jämförelse med reaktorer för vilka en sådan effekt har fastställts (2 § andra stycket LSTK).

Om skattskyldigheten har upphört före slutet på en kalendermånad bör skatten för månaden beräknas genom en proportionering mellan antalet kalenderdygn under vilket tillstånd har funnits och antalet kalenderdygn den aktuella månaden (prop. 1999/2000:105 s. 107).

Vem är skattskyldig?

Den som har tillstånd att inneha och driva en kärnkraftsreaktor är skattskyldig (3 § LSTK).

Skattskyldighetens inträde och upphörande

Skatt ska betalas för varje kalendermånad som det finns tillstånd att inneha och driva en kärnkraftsreaktor. Om driftstillståndet har löpt ut eller återkallats före slutet på en kalendermånad, upphör skattskyldigheten vid denna tidpunkt (2 § första stycket LSTK).

Eftersom skatten ska proportioneras om ett tillstånd har löpt ut eller återkallats före slutet på en kalendermånad är det tidpunkten för tillståndets utgång eller återkallande som är avgörande för skattskyldighetens upphörande, inte utgången av kalendermånaden (jfr prop. 1999/2000:105 s. 71 och 107).

Avdrag vid driftavbrott

Om en kärnkraftsreaktor har varit ur drift under en sammanhängande period av mer än 90 kalenderdygn, får avdrag göras med 485 kr per megawatt av den termiska effekten för det antal kalenderdygn som överstiger 90 (5 § LSTK).

Rättsfall: Strider LSTK mot EU-rätten?

Kammarrätten har prövat frågan om det saknades förutsättningar för att påföra ett bolag skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. Bolaget överklagade Skatteverkets beslut och anförde att förutsättningar saknades att påföra bolaget skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer med anledning av att en sådan skatt strider mot EU-rätten.

Kammarrätten inhämtade förhandsavgörande från EU-domstolen. EU-domstolen bedömde dels att skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer inte omfattas av energiskattedirektivets (2003/96/EG) tillämpningsområde, dels att en sådan skatt inte utgör en ”punktskatt” i den mening som avses i cirkulationsdirektivet (92/12/EEG).  EU-domstolen gjorde bedömningen med utgångspunkt från cirkulationsdirektivet istället för från punktskattedirektivet (2008/118/EG) eftersom de aktuella beskattningsperioderna avsåg tid före den 1 april 2010, då cirkulationsdirektivet upphävdes och ersattes av punktskattedirektivet. (C-606/13, OKG AB).

Mot bakgrund av vad EU-domstolen anförde i den ovan angivna domen fann kammarrätten att LSTK inte strider mot EU-rätten och avslog bolagets överklagande (KRSU 2016-01-13, mål nr 763-13).