OBS: Detta är utgåva 2016.5. Sidan är avslutad 2023.

Anledning till den frivilliga skattskyldigheten

Handel med investeringsguld är undantaget från mervärdesskatt. Det har dock införts en möjlighet för vissa beskattningsbara personer att bli frivilligt skattskyldiga för en sådan omsättning till en annan beskattningsbar person. Anledningen till detta är att skattefriheten är förenad med en begränsad återbetalningsrätt av ingående skatt, se sidan Vid omsättning av investeringsguld. För att undvika s.k. kumulativa effekter får säljaren välja att transaktionen ska vara skattepliktig. Säljaren har i så fall rätt till avdrag för ingående skatt enligt de vanliga reglerna. Bestämmelsen finns i 3 kap. 10 b § ML och baseras på artiklarna 348–353 i mervärdesskattedirektivet.

Syftet med undantaget från skatteplikt för investeringsguld är bl.a. att förhindra mervärdesskattebedrägerier. Den frivilliga skattskyldigheten är därför kombinerad med en omvänd skattskyldighet.

Omfattningen av den frivilliga skattskyldigheten

En beskattningsbar person har rätt att bli frivilligt skattskyldig vid försäljning av investeringsguld till en annan beskattningsbar person om säljaren (3 kap. 10 b § ML)

  • framställer investeringsguld
  • omvandlar guld till investeringsguld
  • i sin yrkesverksamhet normalt omsätter guld för industriändamål.

Den frivilliga skattskyldigheten förutsätter att både säljare och köpare är beskattningsbara personer. En sådan frivillig skattskyldighet är alltid kombinerad med en omvänd skattskyldighet för köparen om denne och säljaren antingen är registrerade till mervärdesskatt i Sverige eller ska vara registrerade som en konsekvens av transaktionen.

Den som framställer investeringsguld kan genom den frivilliga skattskyldigheten sälja guldtackor till grossister och tillämpa normala mervärdesskatteregler oavsett om avsikten hos grossisten är att sälja guldet vidare som industriguld eller som investeringsguld (prop. 1998/99:69 s. 34).

Den som förädlar guld kan bli skattskyldig om han eller hon omvandlar guld av något slag till investeringsguld. Den frivilliga skattskyldigheten gäller med andra ord såväl omvandling av annat guld än investeringsguld till investeringsguld som omvandling av investeringsguld till annat investeringsguld (prop. 1998/99:69 s. 34).

Rätten till frivillig skattskyldighet när det gäller guldproducenter och förädlare gäller investeringsguld både i form av guldtackor och guldmynt. Även ett myntverk som framställer guldmynt kan alltså utnyttja möjligheten till frivillig skattskyldighet (prop. 1998/99:69 s. 34).

Med ”säljare som i sin yrkesverksamhet normalt omsätter guld för industriändamål” avses exempelvis grossister som säljer tackguld till industrin, till tandtekniker eller till juvelerare för smyckestillverkning (industriguld). Beskattningsbara personer som normalt inte tillhandahåller industriguld eller som tillhandahåller industriguld i endast begränsad omfattning omfattas inte av bestämmelsen. Den avser den som bedriver yrkesverksamhet där verksamheten åtminstone delvis är inriktad på handel med industriguld. Möjligheten till frivillig skattskyldighet enligt denna punkt gäller inte guldmynt (prop. 1998/99:69 s. 34 f.).

Möjligheten för producenter, förädlare och grossister att bli skattskyldiga är inte kopplad till köparens avsikter med guldet. Endast i de fall guldet omsätts till någon annan än en beskattningsbar person har säljaren ingen rätt att bli skattskyldig för transaktionen (prop. 1998/99:69 s. 35).

Skattskyldigheten gäller en viss transaktion. Säljaren kan alltså vara frivilligt skattskyldig för en omsättning medan en annan omsättning förblir undantagen från skatteplikt (prop. 1998/99:69 s. 21).

Det finns inget krav på att den frivilliga skattskyldigheten enbart ska omfatta omsättningar som sker till beskattningsbara personer inom landet. Den får alltså även omfatta försäljning till en beskattningsbar person i ett annat EU-land om guldet ska transporteras till köparen. I så fall gäller de allmänna bestämmelserna för handel inom EU.

Vid försäljning av investeringsguld ska säljaren dokumentera köparens identifikationsuppgifter.

När en frivilligt skattskyldig säljare anlitar ett ombud för förmedling av motsvarande försäljning har även ombudet rätt till frivillig skattskyldighet för sin förmedlingstjänst, som annars är undantagen från skatteplikt (3 kap. 10 c § ML).

Krav på vad fakturan ska innehålla för uppgifter

Den som valt att vara skattskyldig för transaktionen ska ange sitt registreringsnummer till mervärdesskatt på fakturan på samma sätt som gäller för andra skattskyldiga (11 kap. 8 § 3 ML).

På fakturan ska också framgå att omvänd skattskyldighet gäller.

Registrering och deklaration

Det krävs inte någon särskild anmälan eller något beslut av Skatteverket för att säljaren ska bli frivilligt skattskyldig. Däremot ska säljaren vara registrerad för redovisning av mervärdesskatt. Om han eller hon inte är det ska en anmälan för registrering ske på vanligt sätt.

Den frivilliga skattskyldigheten är alltid kombinerad med en omvänd skattskyldighet. Säljaren redovisar sin försäljning i ruta 41 i mervärdesskattedeklarationen.

Kompletterande information

Läs mer om

Referenser på sidan

EU-författningar

  • RÅDETS DIREKTIV 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 1998/99:69 Särskilda mervärdesskatteregler för investeringsguld [1] [2] [3] [4] [5] [6]