OBS: Detta är utgåva 2016.5. Sidan är avslutad 2023.
Vid omsättning av varor ombord på fartyg, luftfartyg och tåg finns särskilda bestämmelser om omsättningsland. Här kan du läsa om dessa bestämmelser.
Sökte du information om omsättningsland vid omsättning av restaurangtjänster ombord på tåg eller på fartyg och luftfartyg?
Om en vara omsätts på fartyg, luftfartyg eller tåg under den del av en persontransport som genomförs inom EU, ska varan anses omsatt i Sverige om avgångsorten finns i Sverige (5 kap. 2 b § ML). Bestämmelsen motsvaras av artikel 37 i mervärdesskattedirektivet.
Med del av en persontransport som genomförs inom EU menas den del av en persontransport som, utan uppehåll utanför EU, utförs mellan avgångsorten och ankomstorten.
Med avgångsorten menas den första förutsedda eller planerade platsen inom EU där passagerare går ombord, oberoende av om någon del av transporten dessförinnan skett utanför EU.
Med ankomstorten avses den sista förutsedda eller planerade platsen inom EU där passagerare som gått ombord inom EU stiger av, oberoende av om någon del av transporten därefter skett utanför EU (Riktlinjer från EU:s mervärdesskattekommitté, 1998 punkten 10).
Vid resa tur och retur gäller att återresan ska anses som en fristående transport.
Den del av en persontransport som genomförs inom EU ska bestämmas av transportmedlets resa och inte av den resa som någon av passagerarna har genomfört (artikel 15 i rådets genomförandeförordning [EU] nr 282/2011).
En tågresa går från Oslo till Köpenhamn via Sverige. Tåget gör uppehåll på olika platser i Sverige, där passagerare går av och på tåget. Försäljning av varor sker ombord under hela resan.
Försäljning som sker från första orten för påstigning i Sverige och fram till ankomstorten Köpenhamn är omsättning i Sverige eftersom tågets avgångsort inom EU är i Sverige (5 kap. 2 b § ML).
I motsatt riktning är all försäljning som sker från Köpenhamn och fram till sista orten för avstigning i Sverige omsättning utomlands, enligt 5 kap. 1 § första stycket ML (omsatt i Danmark jfr artikel 37 i mervärdesskattedirektivet).
Omsättning på övriga delar av transporten mellan Oslo och Köpenhamn är gjord utomlands enligt 5 kap. 1 § första stycket ML (export).
EU-domstolen ha ansett att ett fartygs uppehåll i hamnar i ett tredjeland där passagerarna kan lämna fartyget, om så bara för en kort tid, är ett uppehåll utanför unionen. Det krävs alltså inte att passagerare ska kunna påbörja eller avsluta sin resa i den hamn där uppehållet sker (C-58/04, Köhler).
Högsta förvaltningsdomstolen ansåg, i likhet med Skatterättsnämnden, att en vara som omsätts på fartyg under en passagerartransport mellan en avreseort i Sverige och en ankomstort i ett annat EU-land utan uppehåll utanför EU ska anses omsatt i Sverige. Det förhållandet att omsättningen sker när fartyget befinner sig på internationellt vatten eller på ett tredjelands sjöterritorium saknade enligt Skatterättsnämnden betydelse eftersom ML inte föreskriver undantag vid passage – utan endast vid uppehåll – utanför EU (RÅ 1999 not. 158).
Högsta förvaltningsdomstolen har fastställt två förhandsbesked där Skatterättsnämnden ansett att tillhandahållande ombord på flygplan av förpaketerade, plomberade varupåsar att tas med av flygpassagerare vid avstigning utgjorde omsättning inom landet enligt 5 kap. 2 b § ML. Om påsarna lämnades ut på marken efter framkomsten ansågs det inte vara någon omsättning inom landet (RÅ 2002 not. 107 och RÅ 2002 not. 108).
Läs mer om liknande fall, där en förbeställd vara överlämnas till köparen på destinationsorten i ett annat EU-land, som har bedömts enligt bestämmelserna om distansförsäljning.
En vara som är omsatt i Sverige enligt 5 kap. 2 b § ML kan i vissa situationer ändå anses omsatt utomlands (5 kap. 3 a § första stycket 5 ML). Så är fallet om varan omsätts på fartyg eller luftfartyg för konsumtion ombord. Bestämmelsen gäller inte vid omsättning på tåg. Omsättning utomlands enligt denna bestämmelse utgör export.
Bestämmelsen baseras på artikel 37.3 i mervärdesskattedirektivet.
Skatteverket anser att uttrycket ”konsumtion ombord” i bestämmelsen innebär att varorna måste kunna konsumeras under själva resan. Utöver punktskattepliktiga varor är det endast sådana livsmedel och livsmedelstillsatser som anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002, som kan säljas mervärdesskattefritt för konsumtion ombord. Försäljning av andra varor som inte kan anses ske i något annat syfte än att ge passagerarna möjlighet att ta med sig varorna i sitt bagage kan inte säljas mervärdesskattefritt.
Skatteverket anser att varor som tillhandahålls i automater ombord inte är omsatta för konsumtion ombord (Skatteverkets ställningstagande Några frågor kring utnyttjande av automater vid ombordförsäljning mellan EU-länder).
I fråga om alkoholvaror och cigaretter anser Skatteverket att konsumtion ombord endast kan ske när de tillhandahålls i restauranger, barer, cafeterior eller liknande serveringsställen. Alkoholvaror eller cigaretter som tillhandahålls på andra ställen, t.ex. i affärer, kiosker eller så kallade coffeeshops, kan inte anses vara tillhandahållna för direktkonsumtion ombord (Skatteverkets ställningstaganden Ändringar med anledning av att taxfree-försäljningen inom EU upphör den 1 juli 1999 m.m. respektive Fråga om vad inrättande av en s.k. coffeeshop innebär vid bedömning av konsumtion ombord vid EU-intern resa).
En omsättning på fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik i andra fall än som anges i 5 kap. 2 b § ML anses aldrig som omsättning inom landet (5 kap. 1 § tredje stycket ML). Bestämmelsen omfattar, till skillnad från 5 kap. 2 b §, inte tåg i utrikes trafik. Den innebär att all omsättning av varor ombord på fartyg eller luftfartyg i passagerartrafik till tredjeland är gjord utomlands. Det gäller oavsett om varan ska konsumeras ombord eller tas med av resenären (prop. 1998/99:86 s 46). Omsättningen anses som export.
För att det ska vara fråga om utrikes trafik krävs att fartyget anlöper utländsk hamn eller luftfartyget angör utländsk flygplats, dvs. det gäller oavsett om hamnen eller flygplatsen finns i ett annat EU-land eller i ett tredjeland.
Skepp och båtar som används för privat bruk anses inte utgöra fartyg i utrikes trafik.
Skatteverket anser att en turfiskebåt som utgår från svensk hamn och efter fisketuren återvänder till samma hamn utan att anlöpa någon hamn i annat land, inte är ett fartyg i utrikes trafik. Bedömningen blir densamma även om båten vid delar av transporten befinner sig i annat land eller på internationellt vatten. Skatteverket anser vidare att försäljning av varor ombord på turfiskebåtar som utgår från svensk hamn ska bedömas enligt 5 kap. 2 b §, 3 § och 3 a § första stycket 5 ML. Omsättningen av varor ombord är därför gjord inom landet. Omsättningen har dock skett utomlands om varan säljs för konsumtion ombord på en turfiskebåt som går till ett annat EU-land (Skatteverkets ställningstagande Fisketurer).