Statligt stöd får inte ges till företag i ekonomiska svårigheter

Vad är företag i ekonomiska svårigheter?

EU-kommissionens förordning nr 651/2014 (GBER) innehåller regler för ett förenklat förfarande avseende statsstöd. För de stöd som kan lämnas med stöd av GBER krävs inte något godkännande från EU-kommissionen. Enligt GBER får mottagaren av det statliga stödet inte vara ett företag i svårigheter (artikel 1.4 c i GBER). Eftersom dessa omständigheter samtliga handlar om företagets ekonomi används nedan uttrycket ekonomiska svårigheter.

Med företag avses varje enhet, oberoende av juridisk form, som bedriver en ekonomisk verksamhet. Som företag anses således sådana enheter som utövar ett hantverk eller annan verksamhet enskilt eller inom familjen, personsammanslutningar eller föreningar som bedriver en regelbunden ekonomisk verksamhet (bilaga I, artikel 1 i GBER).

Tidpunkt för bedömning av om ett företag är i ekonomiska svårigheter

Tidpunkten för bedömningen av  om företag är i ekonomiska svårigheter ska göras vid den tidpunkt då stödet anses beviljat. I detta sammanhang är den tidpunkten vanligtvis då ett företag lämnar en skattedeklaration eller ansöker om återbetalning av skatt (prop. 2015/16:159 s. 44).

Vad utgör mikro, små respektive medelstora företag?

För att anses vara ett företag i ekonomiska svårigheter har det för vissa av kriterierna betydelse om det handlar om stora företag eller ett mindre företag.

Med mikroföretag, små och medelstora företag avses företag som:

• Sysselsätter färre än 250 personer och,
• antingen har en årsomsättning mindre än 50 miljoner euro eller en balansomslutning mindre än 43 miljoner euro.

Med stora företag avses företag som:

• Har fler än 250 anställda eller,
• färre än 250 anställda anställda och en årsomsättning större än 50 miljoner euro och en balansomslutning större än 43 miljoner euro (bilaga I, artikel 2.1 GBER).

Omständigheter som innebär att ett företag anses vara i ekonomiska svårigheter

Om ett företag uppfyller något av kriterierna nedan ska företaget anses vara i ekonomiska svårigheter.

Aktiekapitalet är förbrukat till hälften

Ett aktiebolag anses vara i ekonomiska svårigheter om mer än halva det registrerade aktiekapitalet är förbrukat på grund av ackumulerade förluster (artikel 2.18 a i GBER). Ett sådant aktiebolag får inte ta emot statligt stöd. För mikroföretag, små och medelstora aktiebolag gäller dock särskilda regler som innebär att aktiebolagen kan få ta emot statligt stöd även om halva aktiekapitalet är förbrukat.

• Mikro, små och medelstora aktiebolag som har funnits i mindre än tre år anses inte vara i ekonomiska svårigheter även om mer än halva aktiekapitalet är förbrukat (artikel 2.18 a i GBER).
• Mikro, små och medelstora aktiebolag anses inte vara i ekonomiska svårigheter även om mer än halva aktiekapitalet är förbrukat när det är fråga om statsstöd som utgör ett riskfinansieringsstöd enligt artikel 21 i GBER. Detta gäller enbart inom sju år från den första kommersiella försäljningen som kvalificerade bolaget för riskfinansierings­investeringar (artikel 2.18 a i GBER).

Att ett aktiebolag har upprättat en kontrollbalansräkning på grund av att det egna kapitalet kan antas understiga hälften av det registrerade kapitalet (25 kap. 13 § andra stycket första punkten ABL) är en stark indikation på att aktiebolagets ekonomiska situation är sådan att det inte får motta statligt stöd.

Det egna kapitalet i ett handels- eller kommanditbolag är till hälften förbrukat

Med företag där minst en ägare har obegränsat ansvar för företagets skulder avses handels- eller kommanditbolag (bilaga II i direktiv 2013/34/EU). Om hälften av det bokförda egna kapitalet i ett sådant bolag är förbrukat ska bolaget anses vara i ekonomiska svårigheter och får inte ta emot statligt stöd (artikel 2.18 b i GBER). För mikro, små och medelstora bolag gäller dock särskilda regler som innebär bolagen kan få ta emot statligt stöd även om halva kapitalet är förbrukat.

• Mikro, små och medelstora bolag som har funnits i mindre än tre år anses inte vara i ekonomiska svårigheter även om mer än halva av det bokförda egna kapitalet är förbrukat (artikel 2.18 b i GBER).
• Mikro, små och medelstora bolag anses inte vara ekonomiska svårigheter även om mer än halva det bokförda egna kapitalet är förbrukat när det är fråga om statsstöd som utgör ett riskfinansieringsstöd enligt artikel 21 i GBER. Detta gäller enbart inom sju år från den första kommersiella försäljningen som berättigade bolaget till riskfinansieringsstöd (artikel 2.18 b i GBER).

Företaget är föremål för ett kollektivt insolvensförfarande

Om ett företag är föremål för ett kollektivt insolvensförfarande eller uppfyller kriterierna i nationell lagstiftning för att försättas i kollektiv insolvens på sina fordringsägares begäran, anses företaget vara i sådana ekonomiska svårigheter att företaget inte får ta emot statligt stöd.

Sverige har i bilaga A till EU:s insolvensförordning (1346/2000) om kollektiva insolvensförfaranden anmält företagsrekonstruktion och konkurs. För svensk del innebär detta att ett företag som genomgår något av dessa förfaranden borde anses vara föremål för ett kollektivt insolvensförfarande enligt artikel 2.18 c i GBER.

Det kan i detta sammanhang nämnas att EU har antagit en ny insolvensförordning (2015/848) som kommer att träda i kraft sommaren 2017. Svenska skuldsaneringsbeslut (även för företagare) kommer i framtiden att vara sådana insolvensförfaranden som omfattas av den reviderade insolvensförordningen.

Konkurs

En gäldenär som är på obestånd ska efter egen eller en borgenärs ansökan försättas i konkurs. Med obestånd (insolvens) avses att gäldenären inte kan rätteligen betala sina skulder och att denna oförmåga inte är endast tillfällig (1 kap. 2 § KonkL). Det finns vissa presumtionsregler om obestånd (2 kap. 7-9 §§ KonkL).

Företagsrekonstruktion

En förutsättning för att beslut om företagsrekonstruktion ska meddelas är att det kan antas att gäldenären inte kan betala sina förfallna skulder eller att sådan oförmåga inträder inom kort. Beslut om företagsrekonstruktion får inte meddelas av domstol om det saknas skälig anledning att anta att syftet med företagsrekonstruktionen kan uppnås. En ansökan av en borgenär får bifallas endast om gäldenären medgett ansökan (2 kap. 6 § FrekL)

Uppfyller kriterierna i nationell lagstiftning för att försättas i kollektiv insolvens

Ett företag som inte är föremål för ett kollektivt insolvensförfarande, kan ändå uppfylla kriterierna i nationell lagstiftning för att försättas i kollektiv insolvens på sina fordringsägares begäran. Även ett sådant företag ska anses vara ett företag i ekonomiska svårigheter (artikel 2.18 c GBER).

Informationsinhämtning för bedömningen

Det är enkelt att bedöma om ett företag är föremål för ett konkurs- eller rekonstruktionsförfarande, i så fall finns det ett beslut från domstol. Skatteverket ska alltid få en kopia av kungörelsen av konkursbeslutet (12 § KonkF). Underrättelse om att en företagsrekonstruktion inletts ska domstolen skicka till Kronofogden (3 § FrekF). Bägge dessa underrättelser tas in i Boris (Skatteverkets IT-stöd för borgenärsarbetet).

Om företaget inte har försatts i konkurs eller om ingen företagsrekonstruktion har inletts kan Skatteverket ändå ha gjort viss utredning sedan tidigare angående företaget. Utredningen kan vara av vikt för bedömningen av om ett företag ska anses vara i ekonomiska svårigheter enligt artikel 2.18 c i GBER. Om en utredning har gjorts så ska denna finnas dokumenterad i Boris.

Om företaget har restförda fordringar kan det finnas utredning hos Kronofogden. Om Kronofogden konstaterar att det inte finns tillgångar att utmäta som fullt ut täcker de restförda fordringarna, upprättas en så kallad utredningsrapport. Denna skickas till Skatteverket elektroniskt och tas in i Boris. En upprättad utredningsrapport medför en presumtion för obestånd (2 kap. 8 § KonkL). En nyligen upprättad utredningsrapport borde kunna medföra att företaget ifråga ska anses vara i sådana ekonomiska svårigheter som avses i 2.18 c GBER.

Företaget som fått undsättnings- eller omstruktureringsstöd

Med undsättningsstöd avses ett sådant stöd riktat till ett företag i ekonomiska svårigheter och som lämnas i akuta situationer, under en övergångsperiod. Det främsta syftet med ett sådant stöd är att hålla ett ekonomiskt försvagat företag flytande under den korta tid som krävs för att utarbeta en omstrukturerings- eller likvidationsplan (punkt 26 i EU-kommissionens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i ekonomiska svårigheter, 2014/C 249/01). Ett företag som mottagit sådant stöd och ännu inte betalat tillbaka lånet eller avslutat garantin anses vara ett företag i ekonomiska svårigheter och får inte motta statsstöd (artikel 2.18 d i GBER).

Med omstruktureringsstöd avses ett mer permanent stöd som syftar till att återställa stödmottagarens långsiktiga lönsamhet på grundval av en realistisk, enhetlig och långtgående omstruktureringsplan (punkt 27 i EU-kommissionens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i ekonomiska svårigheter, 2014/C 249/01). De företag som har mottagit omstruktureringsstöd och fortfarande omfattas av en pågående omstruktureringsplan anses vara ett företag i ekonomiska svårigheter och får inte motta statsstöd (artikel 2.18 d i GBER).

Undsättningsstöd och omstruktureringsstöd är sällan förekommande.

Skuldsättningsgrad och räntetäckningsgrad – endast stora företag

Stora företag som har en viss skuldsättnings- och räntetäckningsgrad anses vara i ekonomiska svårigheter och får därmed inte ta emot statligt stöd.

Följande gäller för skuldsättnings- och räntetäckningsgraden där de båda kriterierna ska ha varit uppfyllda de senaste två åren för att ett företag ska anses vara i ekonomiska svårigheter (artikel 2.18 e i GBER).

• Företagets bokföringsmässiga skuldsättningsgrad har varit större än 7,5 och
• företagets räntetäckningsgrad beräknat med EBITDA har legat under 1,0.

Med de senaste två åren bör avses de två senaste räkenskapsåren innan den tidpunkt då stödet anses beviljat (prop. 2015/16:159 s. 48). Skatteverket anser att detta kan preciseras till att gälla de två senaste fastställda årsredovisningarna. Enligt 7 kap. 10 § aktiebolagslagen ska årsredovisningen behandlas på ordinarie bolagsstämma inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. Har ett aktiebolag inte behandlat årsredovisningen inom sex månader bör bedömningen av skuldsättningsgraden och räntetäckningsgraden göras med utgångspunkt från den preliminära årsredovisning som upprättats, t.ex. den årsredovisning som styrelsen ska lämna till revisorerna senast sex veckor före den ordinarie bolagsstämman (8 kap. 2 § årsredovisningslagen).

Skuldsättningsgrad

Skuldsättningsgraden är ett finansiellt nyckeltal som beräknas med ledning av uppgifter i företagets balansräkning. I förenklad form är skuldsättningsgraden kvoten mellan skulder och eget kapital. Justering bör dock göras för obeskattade reserver som i årsredovisningslagens uppställningsform för balansräkningen har en mellanställning mellan skulder och eget kapital. Obeskattade reserver består av eget kapital till 78 % och skatteskuld till 22 % (aktuell bolagsskatt). Skuldsättningsgraden beräknas därmed som summa skulder + 22 % av obeskattade reserver dividerat med summa eget kapital + 78 % av obeskattade reserver.

Räntetäckningsgrad

Räntetäckningsgrad är ett finansiellt nyckeltal som beräknas med ledning av uppgifter i företagets resultaträkning. Räntetäckningsgraden utgörs av kvoten mellan rörelseresultatet och räntekostnaderna. En beräkning av räntetäckningsgraden med EBITDA (earnings before interest, taxes, depreciation and amortization) innebär att rörelseresultatet före räntor, skatter, nedskrivningar och avskrivningar divideras med räntekostnaderna. Räntetäckningsgraden beräknat med EBITDA finns i flera språkversioner av artikel 2.18 e i GBER, men inte i den svenska språkversionen. Enligt prop. 2015/16:159 s. 47 är det därför rimligt att basera kriteriet för den punkten på den engelska språkversionen av GBER.