Sen eller utebliven periodisk sammanställning

När ska Skatteverket ta ut en förseningsavgift?

Skatteverket ska ta ut förseningsavgift om den som ska lämna en periodisk sammanställning inte har gjort det i rätt tid (48 kap. 1 § första stycket SFL).

En förseningsavgift ska tas ut när den som är uppgiftsskyldig

• inte har lämnat någon periodisk sammanställning
• har lämnat en periodisk sammanställning för sent

• har lämnat uppgifter som inte uppfyller formkraven på en periodisk sammanställning.

Undantag från att ta ut förseningsavgift

I vissa situationer ska Skatteverket inte ta ut en förseningsavgift.

Den uppgiftsskyldige har avlidit

Skatteverket ska inte ta ut någon förseningsavgift om den uppgiftsskyldige har avlidit innan Skatteverket fattar beslutet om förseningsavgift (52 kap. 10 § SFL).

Laga förfall

Skatteverket ska inte ta ut någon förseningsavgift vid laga förfall.

Laga förfall innebär att den enskilde har en giltig ursäkt för att inte fullgöra något som egentligen krävs av honom. Det ska vara fråga om omständigheter som inte gått att förutse, som t.ex. plötslig sjukdom.

Formkraven på en periodisk sammanställning

Två formkrav måste vara uppfyllda för att en periodisk sammanställning ska anses föreligga:

• Den ska vara lämnad på ett fastställt formulär (38 kap. 1 § 5 SFL).
• Den ska innehålla åtminstone någon uppgift rörande omsättning, förvärv eller överföringar av varor som transporterats mellan EU-länder eller uppgift om omsättning av tjänster som är skattepliktiga i det EU–land där tjänsten är omsatt i vissa fall.

Om inte ovanstående krav är uppfyllda har man inte lämnat någon formellt riktig periodisk sammanställning och det kan då bli aktuellt att ta ut förseningsavgift.

Observera att det inte finns något krav på att en periodisk sammanställning ska vara underskriven. Skatteverket kan därför inte ta ut förseningsavgift på den grunden att underskrift saknas.

Om en periodisk sammanställning har kommit in i rätt tid, på det fastställda formuläret och med någon relevant uppgift redovisad så kan Skatteverket inte ta ut någon förseningsavgift oavsett hur stora bristerna är i uppgiftslämnandet i övrigt.

Vad är rätt tid?

Med uttrycket i rätt tid menas den tidpunkt när en periodisk sammanställning ska lämnas enligt 35 kap. 9 § SFL.

Det finns ingen möjlighet att få anstånd med att lämna en periodisk sammanställning.

Lag (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid ska tillämpas när Skatteverket avgör om den periodiska sammanställningen har lämnats i rätt tid. Det betyder t.ex. att om sista dagen att komma in med en periodisk sammanställning infaller på en lördag eller söndag så anses den ha kommit in i rätt tid om den kommer in första vardagen därefter, vanligtvis måndagen. Ytterligare information om lagstadgad tid finns under När en handling räknas som inkommen till en myndighet.

Vem har bevisbördan för att en periodisk sammanställning har kommit in i rätt tid?

Den som ska lämna periodisk sammanställning har bevisbördan för att den har kommit in till Skatteverket i rätt tid. Enligt allmänna rättsgrundsatser har den som ska fullgöra någonting bevisbördan för att fullgörandet verkligen har skett, om inget annat framgår av bestämmelsen. Om Skatteverket inte har fått in någon periodisk sammanställning så måste den uppgiftsskyldige komma in med bevisning och göra sannolikt att uppgiften faktiskt har lämnats in till Skatteverket i rätt tid för att slippa förseningsavgift.

Kompletterande information

• När en handling räknas som inkommen till en myndighet.