OBS: Detta är utgåva 2016.6. Visa senaste utgåvan.

Med förmån menas ersättning för arbete som inte är kontanter. I princip alla förmåner är skattepliktiga om de inte utgör personalvårdsförmåner eller är undantagna från beskattning.

Grundläggande om förmåner

Med förmåner menas i detta fall ersättning som inte är kontanter.

Alla förmåner som utgått för tjänsten är i princip skattepliktig inkomst för mottagaren. Från denna huvudprincip finns det undantag, några finns särskilt uppräknade i inkomstskattelagen. Den andra typen av undantag avser renodlade personalvårdsförmåner.

Med förmån som utgått för tjänsten avses förmåner i anställnings-förhållande och uppdragsförhållande, förmåner som lämnas som ersättning för tillfälligt arbete eller skattepliktiga förmåner som av annan anledning ska beskattas som inkomst av tjänst.

Indirekt förmån

Om arbetsgivaren lämnar en förmån till annan än den anställde, till exempel en anhörig eller en vän, och detta skett på grund av den anställdes tjänst, är förmånen skattepliktig hos den anställde i form av en indirekt förmån. I ett mål i Högsta förvaltningsdomstolen hade en arbetsgivare sålt en begagnad traktor till en anställds hustru för ett pris som var lägre än marknadsvärdet. Traktorn skulle användas vid driften av en jordbruksfastighet som tillhörde hustrun. Skillnaden mellan marknadsvärdet och den köpe-skilling hon betalade har beskattats såsom inkomst av tjänst hos den anställde (RÅ 1989 ref. 57).

Detsamma gäller om en anställd får ta med sin make, sambo, vän eller annan närstående på en resa (belöningsresa, konferensresa, tjänsteresa etc.) som bekostas av hans arbetsgivare. Värdet av den medföljandes resa beskattas hos den anställde (RÅ 1984 1:40).

Betalning av förmåner

Om en anställd betalar en ersättning för att få en förmån ska förmånsvärdet sättas ned med vad han betalat. För att en betalning ska sätta ned förmånsvärdet måste den ha gjorts med beskattade medel, dvs. med den anställdes lön efter skatt, nettolönen. Betalningen måste inte ske för varje månad utan den anställde kan betala ett engångsbelopp till arbetsgivaren i slutet av året. Det viktiga är att betalningen sker inom året och från den anställdes nettolön. En betalning som innebär att den anställdes bruttolön sänkts får inte påverka förmånsvärdet.

Det är vanligt med s.k. bruttolöneavdrag i samband med vissa förmåner. Många arbetsgivare kompenserar sig helt eller delvis för sina kostnader genom att personalen får vidkännas s.k. bruttolöneavdrag. Ett bruttolöne-avdrag räknas inte som en betalning för att få en förmån och sätter därför inte ned förmånsvärdet.

Ett bruttolöneavdrag innebär endast att arbetsgivaren och den anställde anses ha ingått ett nytt löneavtal som innebär en lönesänkning som kompensation för en förmån som kan vara antingen skattefri eller skattepliktig. Om förmånen är skattefri när bruttolöneavdrag tillämpas innebär det att det är den nya, lägre, kontantlönen som ska utgöra underlag för beräkning av skatteavdrag, arbetsgivaravgifter, pensionsgrundande inkomst samt vara underlag för sjukpenning, föräldrapenning och andra förmåner från socialförsäkringen. Om förmånen som föranlett bruttolöneavdraget är skattepliktig, är det den nya, lägre kontantlönen och förmånens värde som ska ligga till grund för skatteavdrag, arbetsgivaravgifter m.m.

Bruttolöneavdrag godtas inte i samband med motionsförmån och andra personalvårdsförmåner eller i samband med personalrabatter.

Vad gäller för förmån efter att anställningen har upphört?

Av allmänna rättsprinciper följer att en förmån beskattas även om en anställd får ersättningen efter det att anställningen upphört. Detta förutsätter självklart att det finns ett klart samband mellan förmånen och den tidigare anställningen (prop. 1989/90:110 del 1 s. 674–675). Ersättning eller förmån som betalas ut efter anställningen – och inte bedöms som pension − ska behandlas enligt samma regler som om ersättningen eller förmånen givits ut under anställningen

Personskydd på grund av hot i arbetet

Skatteverket anser att åtgärder som en arbetsgivare erbjuder en anställd som blivit utsatt för ett reellt hot i arbetet, i syfte att ge honom eller hans familj skydd för person och egendom, ska inte förmånsbeskattas. Detta gäller även om skyddet ges i den privata bostaden eller under den anställdes lediga tid.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • RÅ 1984 1:40 [1]
  • RÅ 1989 ref. 57 [1]

Propositioner

  • Proposition 1989/90:110 om reformerad inkomst- och företagsbeskattning [1]

Ställningstaganden

  • Beskattning av personskydd i anledning av hot i arbetet [1]