Hund i tjänsten

Tjänstehundar som ägs av arbetsgivaren – fodervärdsavtal

Det förekommer att hundar används som tjänstehundar inom olika slags verksamheter. I många fall är det arbetsgivaren som äger hunden och som träffar avtal med den anställde om att hunden ska placeras hos honom eller henne, ett så kallat fodervärdsavtal. I fodervärdsavtalet anges att arbetsgivaren ska betala en hundkostnadsersättning för att täcka hundförarens kostnader för foder, vård, skötsel och dressyr av tjänstehunden. Ersättningsnivåerna varierar mellan olika arbetsgivare, men kostnaderna för hundarna är i stort sett likartade.

Polismyndigheten betalar ersättning till de hundförare som är fodervärdar, enligt ett fastställt underlag för hundkostnadsersättning. Ersättningen är 1 770 kr per månad. Kostnadsersättningen är en skattepliktig inkomst av tjänst för den anställde. Skatteverket anser att avdrag för kostnader för tjänstehund medges med högst belopp motsvarande Polismyndighetens schablon i de fall s.k. fodervärdsavtal har träffats mellan hundföraren och arbetsgivaren.

Tjänstehundar som ägs av den anställde – hundägaravtal

Om hunden ägs av den anställde och fortlöpande används i hundförarens arbete, träffar den anställde och arbetsgivaren ett så kallat hundägaravtal. I avtalet godkänner arbetsgivaren hunden som tjänstehund. Där anges också att arbetsgivaren ska betala en hundkostnadsersättning för att täcka kostnaderna för tjänstehunden. Ersättningsnivåerna varierar mellan olika arbetsgivare, men kostnaderna för hundarna är i stort sett likartade.

Inom Polismyndigheten är ersättningen enligt hundägaravtalet 2 050 kr per månad. Skillnaden i ersättningsnivån i förhållande till fodervärdsavtalet beror på att hundägaren själv ska betala hundens försäkring. Avdrag för kostnader för godkända tjänstehundar medges med högst det belopp som Polismyndigheten rekommenderar.

Skatteverket anser att eftersom kostnadsersättningen enligt hundägaravtalet inte ska täcka utgifter för anskaffningen av hunden eller utgifter för veterinär, vaccinationer, röntgen och liknande kan avdrag för sådana kostnader medges utöver kostnadsersättningen. Den anställde får avdrag i form av förslitningsavdrag med början det år som hunden tas i bruk som tjänstehund, oavsett om hunden anskaffats tidigare år (RÅ 1999 not. 12). Med hänsyn till att en tjänstehund genomsnittligt kan beräknas vara i tjänst under minst fem år bör avdrag för kostnaderna fördelas över en tidsperiod av fem år. Avdrag medges inte för andra utgifter som den anställde har haft innan hunden tagits i bruk som tjänstehund.

Hundar som används vid tillfälliga uppdrag

Det är bara för tjänstehundar som antingen ägs av arbetsgivaren eller som ställs till arbetsgivarens förfogande genom hundägaravtal som avdrag motsvarande rekommenderade belopp från RPS kan medges. Det krävs också att det är fråga om tjänstehundar som används fortlöpande i hundförarens arbete.

I vissa fall används hundar bara vid tillfälliga uppdrag. Det kan till exempel vara hundar som ägs och används av personer i hemvärnet och frivilliga rekryter inom Försvarsmakten. Det kan även vara hundar som ägs och används av jägare på uppdrag av polisen i samband med eftersök av trafikskadat vilt, så kallade eftersökshundar.

Skatteverket anser att för de hundar som bara används i samband med tillfälliga uppdrag medges avdrag för de merutgifter som är direkt hänförliga till uppdragen, exempelvis kostnader för resor som inte ersatts av uppdragsgivaren. Detta innebär att avdrag inte medges för utgifter för foder eller andra löpande kostnader för sådana hundar. Avdrag bör inte heller medges för anskaffningskostnaden för hundarna.

Det sammanlagda avdragsbeloppet får inte överstiga den ersättning som ägaren fått för uppdragen.

Särskilt om avdrag för eftersökshundar

Avdrag kan medges för exempelvis inköp av eftersökslampor, utgifter för eftersöksutbildning och utlägg i samband med spårträning av en hund. Dessutom kan avdrag medges för utgifter för inköp av skyddsvästar för hundar och skyddsbyxor för eftersöksjägare. Vidare kan avdrag medges för utgifter för lämplighetstest av hundar i samband med eftersök av vildsvin och björn.

Avdrag kan också medges för utgifter för ammunition som används i samband med eftersöksuppdragen och i samband med övningsskjutning. Avdrag kan medges enligt en schablon med högst 100 kr per år för ammunition vid eftersöksuppdrag. För övningsskjutning vid skjutbanor kan avdrag medges enligt en schablon med högst 550 kr per år. Detta belopp inkluderar även banavgifter.

Avdrag för resor

För resor i samband med eftersöksuppdrag betalar uppdragsgivaren (Polismyndigheten) ersättning om resvägen är längre än fem mil. Denna reseersättning redovisas endast genom ett kryss på kontrolluppgiften och något avdrag får inte göras i deklarationen för dessa resor.

Eftersom arbetsgivaren inte betalar ut någon ersättning för resor under fem mil, kan eftersöksjägare göra avdrag för dessa resor. Detta avdrag ska då göras som för tjänsteresor. Avdrag kan också i förekommande fall medges för kostnader för resor mellan bostaden och platser för skytteträning eller spårträning med hund.

För att vara berättigad till avdrag för resor bör jägaren kunna uppvisa en förteckning över de resor som ingår i avdraget.

Avdrag för övriga utgifter

När det gäller andra avdrag än resekostnader ska eftersöksjägare göra avdrag som övriga utgifter. Avdrag för övriga utgifter medges endast för belopp som sammanlagt överstiger 5 000 kr.

För att vara berättigad till avdrag för anskaffningskostnader för utrustning, utlägg för utbildning m.m. krävs att eftersöksjägaren kan uppvisa någon form av verifikation.

Avdrag medges inte för utgifter för anskaffning av jakthundar. Avdrag medges inte heller för utgifter för hundfoder eller andra löpande utgifter för jakthundarna. Avdrag kan inte medges för anskaffning av vapen eller annan utrustning för jakt utöver vad som angetts ovan.