På redovisningsområdet finns myndigheter och andra organ som utvecklar normer inom redovisningsområdet. De har olika ansvarsområden inom redovisningen.
Bokföringsnämnden (BFN) är en statlig myndighet och statens expertorgan inom redovisningsområdet. Nämnden har till uppgift att främja utvecklingen av god redovisningssed i företagens bokföring och offentliga redovisning (förordningen [2007:783] med instruktion för Bokföringsnämnden). BFN har ansvaret för utvecklingen av god redovisningssed i Sverige (8 kap. 1 § BFL). En viktig uppgift är att avge yttranden till domstolar om vad god redovisningssed innebär i olika avseenden.
BFN:s normgivning sker genom att nämnden ger ut allmänna råd (BFNAR) med tillhörande vägledningar och uttalanden i frågor om löpande bokföring och bokslut. BFN:s allmänna råd riktar sig till onoterade företag.
De regler som BFN publicerar i BFNAR, vägledningar och uttalanden har, liksom tidigare rekommendationer och uttalanden, karaktären av allmänna råd. Det betyder att det inte är fråga om formellt bindande föreskrifter. Beteckningen allmänna råd ger dock inte en helt riktig bild av reglernas betydelse. I BFL och ÅRL anges att god redovisningssed ska följas. Ett företag kan därför endast undantagsvis avvika från de allmänna råden, utan att samtidigt bryta mot lagen.
Såväl vägledningar med allmänna råd som uttalanden med allmänna råd finns tillgängliga på BFN:s webbplats.
Rådet för finansiell rapportering är ett organ inom Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden. Rådets uppgift är att anpassa och utveckla god redovisningssed för företag vars värdepapper är noterade på en reglerad marknad i Sverige.
Noterade företag ska upprätta sin koncernredovisning i enlighet med de redovisningsstandarder som godtagits av EU genom IAS-förordningen (Europaparlamentets och rådets förordning [EG] nr 1606/2002, om tillämpning av internationella redovisningsstandarder). Redovisningen ska alltså upprättas i enlighet med rekommendationer från International Accounting Standards Board (IASB).
Rekommendationer och uttalanden från Rådet för finansiell rapportering om koncernredovisning gäller endast viss anpassning till svensk lagstiftning.
Rekommendationer och uttalanden från Rådet om redovisning i juridisk person talar om för företagen vilka redovisningsregler som ska tillämpas när IFRS inte ska eller inte behöver tillämpas. Rådet anser att även redovisningen för juridisk person i princip ska ske efter IFRS. Det finns dock hinder för att detta ska kunna ske fullt ut, dels för att det strider mot svensk lag, dels på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning.
Rådets rekommendationer och uttalanden finns på Rådet för finansiell rapporterings webbplats.
International Accounting Standards Board (IASB, tidigare IASC) är en oberoende internationell organisation som arbetar med att förbättra och harmonisera redovisningen världen över.
Rekommendationer från IASB kallas International Financial Reporting Standards (IFRS, tidigare IAS). Standarderna kompletteras med tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC).
EU har antagit IAS-förordning (Europaparlamentets och rådets förordning [EG] nr 1606/2002, om tillämpning av internationella redovisningsstandarder) som innebär att alla noterade företag inom EU måste tillämpa IFRS i sin koncernredovisning. Förutom EU finns det ett stort antal länder som antingen kräver eller tillåter IFRS för noterade företag.
Mer information om organisationens verksamhet och aktiviteter finns på IASB:s webbplats.
FAR är en branschorganisation för revisorer, redovisningskonsulter och rådgivare. FAR utarbetar rekommendationer och uttalanden i redovisningsfrågor. Dessa vänder sig i första hand till dem som ska upprätta en årsredovisning samt till revisorskåren. Uttalandena är tolkningar och förtydliganden av standarder och rekommendationer samt lagtext.
Finansinspektionen (FI) är en statlig myndighet med uppgift att utöva tillsyn över finansiella marknader, kreditinstitut och det enskilda försäkringsväsendet. Inspektionen har genom olika författningar bemyndigats att utfärda föreskrifter på redovisningsområdet. FI får utfärda föreskrifter om kreditinstituts, värdepappersbolags och försäkringsföretags löpande bokföring, årsbokslut, årsredovisning och koncernredovisning (1 kap. 5 § ÅRKL respektive 1 kap. 4 § ÅRFL). FI utfärdar dessutom allmänna råd som är motiverade av de finansiella företagens särart. På så sätt tillvaratas den särskilda sakkunskapen som FI har i fråga om dessa företag. Föreskrifter och allmänna råd ges ut i FI:s Författningssamling (FFFS).
Ytterligare information finns på FI:s webbplats.
Redovisningsrådet (RR) har lagts ned och Rådet för finansiell rapportering har övertagit ansvaret för normgivningen för noterade juridiska personer. Som en följd av det har Rådet för finansiell rapportering även tagit över ansvaret för uppdatering av rekommendationerna RR 30, RR 31 och RR 32 samt för URA 5−7 och 42−47.
Rekommendationerna och uttalandena från Redovisningsrådet fyller under en övergångsperiod ett syfte inom ramen för BFN:s normgivning för onoterade företag. BFN anger i vilken utsträckning rekommendationerna respektive uttalandena får tillämpas av dessa företag (BFNAR 2000:2 Tillämpning av Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden).
BFN har inte för avsikt att ändra i rekommendationerna RR 1−29 utan de kommer att finnas kvar i de lydelser de hade den 1 januari 2005. Rekommendationerna har inte ändrats med hänsyn till lagändringar efter denna tidpunkt. Rekommendationerna och uttalandena finns på BFN:s webbplats.