Skattskyldighet för andra bränslen än uppskovsbränslen för andra än de som är godkända lagerhållare.
Den som utan att vara godkänd som lagerhållare enligt 4 kap. 15 § LSE utvinner, tillverkar eller bearbetar bränsle är skattskyldig för energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt för
Den som utan att vara godkänd som lagerhållare enligt 4 kap. 15 § LSE för in bränsle till Sverige från ett annat EU-land eller tar emot en sådan leverans är skattskyldig för energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt för
Den som förvärvat bränsle för vilket ingen skatt eller lägre skatt ska betalas när bränslet används för visst ändamål, men som använder bränslet för ett ändamål som medför att skatt ska betalas med högre belopp är skattskyldig för energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt för
Begreppet ”använder” i 4 kap. 12 § 4 LSE innefattar även att bränslet säljs eller förbrukas (jfr prop. 2000/01:118 s. 132).
Ett fall där annan användning än den avsedda medför skattskyldighet för användaren är t.ex. när naturgas inköpts till den lägre skattesatsen för att användas för fordonsdrift, men sedan faktiskt används för ett ändamål som medför att den högre energi- och koldioxidskatten ska tas ut (jfr prop. 1994/95:54 s. 103). Skattskyldig är också en skattebefriad förbrukare som inköpt och tagit emot bränsle för användning enligt det ändamål som framgår av beslutet om godkännande, men som sedan faktiskt förbrukar bränslet för ett annat ändamål. Denne blir skattskyldig även i de fall han eller hon säljer bränslet vidare till någon annan.
I båda dessa fall avseende skattskyldighet vid annan användning än den avsedda ska användaren betala skatt med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt (2 kap. 1 § andra stycket LSE).
Den som förvärvat bränsle för vilket antingen ingen skatt har betalats eller skatt har betalats enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a LSE och som använder bränslet
är skattskyldig för energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt för
Skatt ska i dessa fall tas ut med belopp som framgår av 2 kap. 1 § tredje stycket LSE.
Vem som är skattskyldig vid import av andra bränslen än uppskovsbränslen regleras i 4 kap. 13 § LSE.
Tullverket beslutar om skatt för den som enligt 4 kap. 13 § LSE är skattskyldig vid import. Skatten ska betalas till Tullverket (5 kap. 5 § LSE).
Den som är skyldig att betala tullen om en tullskuld uppkommer i Sverige till följd av importen är skattskyldig för energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt för import av
Om importen avser en unionsvara eller om bränslet ska förtullas i Sverige men inte är belagt med tull, är den som skulle ha varit skyldig att betala tullen om bränslet hade varit tullbelagt skattskyldig för energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt för import av
Nytt: 2016-05-01
Bestämmelsen i 4 kap. 13 § första stycket 3 c LSE om skattskyldighet då s.k. enhetstillstånd åberopas tas bort från och med den 1 maj 2016.
Tidigare:
Om skyldighet att betala tull med anledning av importen uppkommer i ett annat EU-land till följd av att ett sådant enhetstillstånd som avses i 4 kap. 24 § andra stycket tullagen (2000:1281) åberopas, är innehavaren av tillståndet skattskyldig för energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt för import av
Detta gäller även i fall där skyldighet att betala tull med anledning av importen skulle ha uppkommit om bränslet hade varit belagt med tull.
Nytt: 2016-05-01
Med tullskuld och unionsvara förstås detsamma som i artikel 5 i rådets förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (4 kap. 13 § andra stycket LSE). Före den 1 maj 2016 hänvisade 4 kap. 13 § LSE till förordning (EEG) 2913/92.
Tidigare:
Med tullskuld och unionsvara förstås detsamma som i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (4 kap. 13 § andra stycket LSE).
Nytt: 2016-05-01
Bränsle som, vid varornas övergång till fri omsättning enligt artikel 201 i rådets förordning (EU) nr 952/2013, ägs av en godkänd lagerhållare enligt 4 kap. 15 § LSE undantas från skattskyldighet enligt 4 kap. 13 § första stycket (4 kap. 13 § tredje stycket LSE). Före den 1 maj 2016 hänvisade 4 kap. 13 § LSE till artikel 79 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92.
Tidigare:
Bränsle som, vid varornas övergång till fri omsättning enligt artikel 79 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92, ägs av en godkänd lagerhållare enligt 4 kap. 15 § LSE undantas från skattskyldighet enligt 4 kap. 13 § första stycket (4 kap. 13 § tredje stycket LSE).
Av förarbetena framgår följande:
Av ett nytt tredje stycke följer att från skattskyldighet vid import från tredje land undantas bränsle som vid importen ägs av en godkänd lagerhållare. I dessa fall kommer skattskyldighet istället uppkomma enligt övriga bestämmelser om skattskyldighet för lagerhållare. Bestämmelsen utgör ett undantag från huvudregeln om skattskyldighet vid import. Det ankommer på den som hävdar att undantaget från skattskyldighet vid import är tillämpligt att även visa att så är fallet. Om Tullverket anser att det är tveksamt om kriterierna för undantag är uppfyllda kan de begära att den godkände lagerhållaren ger in underlag som visar att denne är ägare till bränslet (prop. 2011/12:155 s. 103).