Utdelning från kooperativa ekonomiska föreningar

Avdrag för lämnade utdelningar

Vinster hos ekonomiska föreningar ska i princip dubbelbeskattas. Ekonomiska föreningar som är kooperativa enligt IL får dock göra avdrag för kooperativ utdelning på ett sådant sätt att utdelningen i praktiken bara blir beskattad hos mottagaren, men undantag finns.

De former av utdelning som är avdragsgilla är

• kooperativ utdelning i form av återbäring och efterlikvid
• utdelning på medlemsinsatser
• utdelning på förlagsinsatser.

Kooperativ utdelning

En kooperativ förening kan lämna utdelning av sin vinst i den kooperativa verksamheten i form av återbäring (rabatt) eller efterlikvid (pristillägg) i förhållande till gjorda köp eller försäljningar. Denna utdelning ska, med vissa begränsningar,dras av, 39 kap. 22 § IL.

Återbäring och efterlikvid

Återbäring och efterlikvid brukar kallas för gottgörelse eller kooperativ utdelning, och får lämnas även till andra än medlemmar (10 kap. 10 § EFL). I inkomstskattelagen använder man i stället begreppen rabatt och pristillägg. Föreningen ska göra avdrag för sådan utdelning oavsett om mottagaren är medlem i föreningen eller inte (prop. 1983/84:84 s. 194).

Avdrag medges även i de fall utdelningen finansierats med beskattade vinstmedel, och även i sådana fall där en vinst uppkommit när föreningen sålt kapitaltillgångar som ingått i den kooperativa verksamheten (prop. 1996/97:163 s. 38).

Vinstmedel som skapats genom koncernbidrag från dotterföretag

Även vinstmedel som skapats genom koncernbidrag från dotterföretag får räknas in i den kooperativa vinsten. En förutsättning för detta bör dock vara att dotterföretaget bedriver en verksamhet som skulle ha räknats till föreningens kooperativa verksamhet, om föreningen hade bedrivit den i egen regi. Att dotterföretaget dessutom bedriver s.k. artfrämmande verksamhet bör inte vara ett hinder för avdrag, så länge den kooperativa verksamheten är dotterföretagets huvudsakliga verksamhet.

Om föreningens dotterföretag i sin tur har ett eller flera helägda dotterföretag, och något av företagen inom denna grupp lämnar koncernbidrag till föreningen, bör det nu berörda verksamhetskravet tillämpas på underkoncernen som helhet (RÅ 1999 ref. 29).

Rabatt till medlemmar

Skatteverket anser att om en kooperativ förening ger rabatt till medlemmarna så ska föreningen uttagsbeskattas. När det gäller en kooperativ vindkraftsförening som producerar el och säljer den till sina medlemmar till ett pris under marknadsvärdet, så har Högsta förvaltningsdomstolen ansett att underpriset inte är affärsmässigt motiverat. Föreningen skulle därför uttagsbeskattas (RÅ 2010 ref. 63).

Den rabatt som medlemmen får är en kooperativ utdelning från föreningen. Eftersom sådan utdelning i viss utsträckning får dras av hos föreningen, reduceras effekten av en uttagsbeskattning.

Begränsat avdrag om mottagarens levnadskostnader minskar

En förening kan ha medlemmar för vilka den kooperativa utdelningen är skattefri, enligt 42 kap. 14 § IL. Detta är fallet om utdelningen innebär att den skattskyldiges levnadskostnader minskar, se Mottagarens beskattning nedan. Såvida det inte endast är fråga om enstaka sådana medlemmar är avdragsrätten för utdelning maximerad till ett visst högsta belopp. Detta belopp är 80 procent av statslåneräntan (SLR) vid utgången av november månad året närmast före det kalenderår under vilket beskattningsåret avslutas, multiplicerat med summan av medlemmarnas omsättning (handel) med föreningen.

Om föreningen har uttagsbeskattats på grund av att den tillhandahållit varor eller tjänster till medlemmarna för ett pris som understiger marknadsvärdet, får även det uttagsbeskattade beloppet räknas in i omsättningen. När man beräknar medlemmarnas omsättning med föreningen ska man även räkna med medlemmarna i en medlemsfrämjande förening som har andelar i den utdelande föreningen (39 kap. 22 § andra stycket IL).

Skatteverket anser att avdragsbegränsningen gäller för all lämnad kooperativ utdelning, oavsett hur den ska beskattas hos medlemmarna.

Lämnad utdelning på medlemsinsatser och förlagsinsatser

Kooperativa föreningar ska också dra av utdelning som lämnas i förhållande till insatser enligt EFL (insatsutdelning, 39 kap. 23 § IL). Avdrag medges även om utdelning lämnas i förhållande till insatser som tillgodoförts genom en insatsemission (prop. 2003/04:22).

Begreppet insatser omfattar både inbetalda medlemsinsatser, insatser som tillgodoförts genom insatsemission (som blir en del av medlemsinsatserna) och förlagsinsatser. De sistnämnda räknas till föreningens bundna kapital men intar en mellanställning mellan medlemskapital och lånat kapital.

När det gäller utdelning på andra insatser än förlagsinsatser medges inte avdrag till den del utdelningen tillfaller någon hos vilken utdelningen inte är skattepliktig enligt reglerna i 24 kap. 17 § IL. Läs mer på sidan Näringsbetingade andelar. Om denna del av utdelningen uppgår till högst 10 procent av utdelningen på annat än förlagsinsatser ska dock utdelningen i sin helhet dras av (39 kap. 23 § IL).

Något motsvarande undantag finns inte beträffande utdelning på förlagsinsatser, eftersom sådan utdelning inte undantas från beskattning hos mottagaren (24 kap. 12 § första stycket 2 IL).

Medlemsfrämjande föreningar

För medlemsfrämjande föreningar gäller att utdelning får dras av bara om föreningen har ett stort antal medlemmar, och bara till den del föreningen för samma beskattningsår själv tagit emot utdelning på insatser. Vad gäller begreppet ”stort antal” hänvisar man i förarbetena (prop. 1999/2000:88 sid 26 ff) till definitionen av investmentföretag.

Centralorganisation

Om en ekonomisk förening, direkt eller indirekt, är centralorganisation för kooperativa föreningar ska centralorganisationen, även om den inte är kooperativ enligt 39 kap. 21 § IL, dra av utdelning på förlagsinsatser (39 kap. 23 § IL).

Tidpunkten för avdrag

Sådan kooperativ utdelning och insatsutdelning som ska dras av enligt 39 kap. 22–23 §§ IL, ska dras av som kostnad det beskattningsår som beslutet om utdelning avser, 39 kap. 24 § IL. Utdelningen ska alltså dras av det beskattningsår som den hänför sig till och inte det år stämman beslutar om den.

Utdelning i form av insatsemission

Föreningen ska dra av en medlemsinsats som tillgodoförts genom insatsemission det beskattningsår då medlemsinsatsen betalas ut till en medlem som avgår, 39 kap. 24 a § IL.

Mottagarens beskattning

Den som får en utdelning ska som huvudregel också beskattas för den. Detta gäller oavsett om utdelningen ska tas upp i inkomstslaget kapital (42 kap. 1 § IL) eller i inkomstslaget näringsverksamhet (15 kap. 1 § IL). När det gäller utdelning från kooperativa ekonomiska föreningar finns dock vissa undantag.

Kooperativ utdelning – gottgörelse

För en mottagare som beskattas för utdelningen i inkomstslaget kapital är utdelningen normalt i sin helhet skattefri, om den endast innebär en minskning av mottagarens levnadskostnader (42 kap. 14 § IL).

För mottagare som bedriver näringsverksamhet är gottgörelse snarast att se som en prisjustering, vilket innebär att den blir en skattepliktig intäkt. Om en mottagare som bedriver enskild näringsverksamhet uppbär utdelning i förhållande till köp (rabatt) eller försäljning (pristillägg) som gjorts i näringsverksamheten, ska utdelningen räknas som inkomst i näringsverksamheten, även om andelen i föreningen inte utgör en tillgång i näringsverksamheten (13 kap. 9 § IL).

En utdelning på andelen omfattas inte av reglerna om skattefria utdelningar i 24 kap. 13–22 §§ IL, om utdelningen utgått i form av rabatt eller pristillägg som den utdelande föreningen ska dra av enligt 39 kap. 22 § IL (24 kap. 12 § första stycket 1 IL).

Insatsutdelning

Utdelningen kan vara skattefri om andelarna är näringsbetingade andelar hos mottagaren. Då får den utdelande föreningen i princip inte göra avdrag för den delen av vinstutdelningen (39 kap. 23 § IL).

Utdelning på förlagsinsatser

Utdelning på förlagsinsatser är alltid skattepliktig hos mottagaren (24 kap. 12 § första stycket 2 IL).

Utdelning i form av insatsemission

Utdelning i form av insatsemission i kooperativa ekonomiska föreningar ska inte behandlas som utdelning vid emissionstidpunkten, 42 kap. 21 a § IL. Medlemmen ska beskattas först vid utträde ur eller upplösning av föreningen. Medlemmen anses ha avyttrat andelen när han eller hon utträder ur föreningen (44 kap. 5 § IL). En eventuell kapitalvinst beskattas då hos medlemmen, antingen i inkomstslaget kapital eller i inkomstslaget näringsverksamhet (jämför 13 kap. 2 § och 13 kap. 7 § andra stycket 5 IL). På så sätt uppnår man att delägaren beskattas och inte föreningen.

Högsta förvaltningsdomstolen har i ett överklagat förhandsbesked prövat om utdelning som en ekonomisk förening lämnat till sina medlemmar är avdragsgill när hela eller del av utdelningen skulle återgå till föreningen i form av årlig insatsskyldighet. Föreningen i fråga var Kommuninvest ekonomisk förening, och medlemmarna var drygt 200 kommuner och landsting. Frågan var om den verkliga innebörden av transaktionerna var att de medel som utdelades och sedan återfördes till föreningen inte hade lämnat föreningen och därför skulle ses som en insatsemission. Såväl Skatterättsnämnden som Högsta förvaltningsdomstolen kom fram till att utdelningen i sin helhet var avdragsgill för föreningen vid utdelningstillfället (HFD 2012 not. 28).

Beskattning av utdelning – en sammanställning

I tabellen finns en sammanställning av hur olika typer av utdelning normalt får dras av i föreningen respektive ska beskattas hos mottagaren. Sammanställningen omfattar inte utdelning från medlemsfrämjande föreningar.

Typ av lämnad utdelning och inkomstslag hos mottagaren	Föreningens avdrag för utdelning	Medlemmens beskattning av utdelning
Återbäring i kapital	Avdrag max 80 % av statslåneräntan multiplicerat med medlemmarnas omsättning med föreningen (om föreningen har fler än enstaka medlemmar för vilka återbäringen är skattefri) (39 kap. 22 § IL)	Skattefri utdelning om den innebär minskning av levnadskostnader (42 kap. 14 § IL)
Återbäring i näringsverksamhet	Avdrag (39 kap. 22 § IL)	Skattepliktig
Utdelning på medlemsinsats, kapital	Avdrag (39 kap. 23 § IL)	Skattepliktig
Utdelning på medlemsinsats, enskild näringsverksamhet	Avdrag (39 kap. 23 § IL)	Skattepliktig
Utdelning på medlemsinsats, aktiebolag	Ej avdrag om utdelningen är skattefri för mottagaren Avdrag medges om mindre än 10 procent av lämnad utdelning är skattefri hos mottagaren (39 kap. 23 § IL)	Skattefri utdelning om andelarna är näringsbetingade hos ägaren
Utdelning på förlagsinsatser	Avdrag (39 kap. 23 § IL)	Skattepliktig (24 kap. 12 § IL)

Gränsdragning mellan lön och utdelning

I så kallade arbetskooperativ är grunden för återbäring eller gottgörelse utfört arbete. Om en sådan förening betalar återbäring till sina medlemmar grundat på arbetsinsatsen, bör den normalt ses som lön till medlemmarna. Föreningen får göra avdrag för återbäringen men då som lön, och ska även betala arbetsgivaravgifter.

Om ett arbetskooperativ betalar ut vanlig vinstutdelning till medlemmarna är den avdragsgill för föreningen (39 kap. 23 § IL) och beskattas normalt i inkomstslaget kapital hos medlemmarna. Sådan utdelning omfattas inte av skattefriheten i 42 kap. 14 § IL, eftersom det inte är en minskning av medlemmens privata levnadskostnader. Arbetskooperativ omfattas ofta av reglerna om fåmansföretag.

Kompletterande information

• Beskattning av utdelning hos medlemmar som är fysiska personer i inkomstslaget kapital, se Andelar i ekonomiska och ideella föreningar.
• Beskattning av utdelning hos medlemmar i ekonomiska föreningar som är fåmansföretag, se Utdelning och kapitalvinst.
• Beskattning av utdelning när andelarna ingår i enskild näringsverksamhet, se Tillgångar och skulder i enskild näringsverksamhet.
• Beskattning av utdelning hos juridiska personer, se Löpande inkomster från värdepapper.