Säkerhet

Skatteverket beslutar om någon säkerhet behöver ställas

Skatte­verket får på grundval av skalbolagsdeklarationen begära att en säkerhet för slutlig skatt ställs. Det är Skatteverket som bestämmer om man ska begära en säkerhet och hur stor den ska vara. Ett beslut om att en säkerhet behövs ska fattas skyndsamt.

Skatte­verkets beslut om säkerhet för slutlig skatt är inte detsamma som ett beslut om slutlig skatt. Årets skattepliktiga inkomst bestäms vid den ordinarie beskattningen och det är då beslutet om slutlig skatt fattas.

Om det ingår intresseföretag i avyttringen

Om skalbolagsdeklarationer har lämnats för såväl det avyttrade före­taget som för företag i intressegemenskap så får Skatteverket fatta beslut om säker­hetens storlek för respektive företag. Även om det avytt­ra­de företaget äger exempelvis 50 procent av företaget i intresse­gemen­skap, så ska säkerhetens storlek för företaget i intresse­gemenskap beräknas på hela detta företags resultat. Någon proportionerlig fördelning av resultatet på grund av ägarandel ska således inte ske.

Vad händer om Skatteverket inte fattar något beslut om säkerhet?

Skatteverket har ingen skyldighet att fatta något beslut om säkerhet. Om Skatteverket väljer att inte göra det får säljaren i stället ett subsidiärt betalningsansvar för skalbolagets skatt.

Om skalbolaget är ett handelsbolag

Det finns situationer då Skattverket i normalfallet inte begär någon säkerhet. Så kan vara fallet om säljaren av en handelsbolagsandel, enligt en överens­kommelse med förvärvaren, tar upp överskott eller drar av under­skott som avser tiden före avyttringen eller tillträdesdagen, samt tar upp kapitalvinster och drar av kapital­förluster vid avyttring av handelsbolagets närings­fastigheter och näringsbostadsrätter vid samma tidpunkt (prop. 2008/09:40 s. 41).

I ett sådant fall anses det inte nödvändigt att begära någon säkerhet. Vinsten fram till avyttringen eller tillträdet beskattas ju då hos säljaren och inte hos en eventuell plundrare.

När ska säkerheten ställas?

Det saknas bestämmelser om när säkerheten senast ska vara Skatte­verket tillhanda. Detta bör, enligt Skatte­verkets upp­fattning, innebära att en säkerhet kan ställas när som helst under det aktuella beskattningsårets omprövningstid. En säkerhet kan dock inte ställas utan att Skatte­verket först har begärt det genom att fatta beslut om säkerhetens storlek.

Beräkna säkerhetens storlek

Storleken av en sådan säkerhet som avses i 49 a kap. 13 § första stycket 3 IL ska i ett särskilt beslut bestämmas till summan av före­tagets obetalda inkomstskatt för närmast föregående beskatt­ningsår och 22 procent av det överskott som har redovisats i en skalbolagsdekla­ration.

Om skalbolagsdeklarationen till någon del avser tid före den 1 januari 2013 ska dock procentsatsen 26,3 användas i stället för 22. Det innebär att om företaget exempel­vis redovisar ett underskott i skalbolagsdeklarationen, så kommer säkerheten bara att motsvara obetald inkomstskatt från före­gående beskattningsår.

När det gäller handelsbolag ska säker­heten bara avse över­skottet i skalbolagsdeklarationen.

Om en fysisk person har för­värvat en andel i ett handelsbolag ska storleken av säkerheten dock beslutas till 40 procent av över­skottet (58 kap. 1 och 2 §§ SFL).

Hur påverkas beräkningen av inbetald preliminär skatt?

För avyttringsåret beaktas inte inbetald preliminär skatt (F-skatt eller SA-skatt) eller extra inbetalning av skatt (tidigare benämnd fyll­nadsinbetalning) när säkerheten beräknas. Anled­ningen till detta är att sådana betalningar kan krävas åter av företaget i vissa situationer.

När det gäller obetald inkomstskatt för närmast föregående beskatt­ningsår beaktas inbetald preliminär skatt för det beskatt­nings­året till den del den är betald vid tidpunkten för beslutet om säkerhetens storlek. Däremot beaktas normalt inte ett överskott på skattekontot som t.ex. beror på en extra inbetalning, eftersom det beloppet kan begäras åter av företaget.

Exempel: beräkna säkerhetens storlek om bolaget har kalenderår som räkenskapsår

Ett aktiebolag som tillämpar kalenderår som räken­skaps­år avyttras den 20 juni år 5. Den obetalda skatten vid avytt­ringstidpunkten beräknas utifrån ett årsbokslut som omfattar perioden 1 januari–31 december år 4, och det särskilda bokslutet som omfattar perioden 1 januari–20 juni år 5.

Det särskilda bokslutet redovisas i en skalbolags­dekla­ration och resultatet för år 4 redovisas på en kopia av självdeklarationen eller liknande underlag, som bifogas skalbolagsdeklarationen.

När säkerheten bestäms avräknas inbetald preliminär skatt för beskattningsåret 1/1–31/12 år 4. Där­emot beaktas inte inbetald preliminär skatt som är hänf­örlig till avyttringsåret. Inte heller beaktas ett eventuellt överskott som t.ex. beror på att en extra inbetalning gjorts (tidigare benämnd fyllnadsinbetalning) eftersom detta överskott normalt kan begäras åter av företaget.

Exempel: beräkna säkerhetens storlek om bolaget har brutet räkenskapsår

Ett aktiebolag har räkenskapsår 1/7–30/6. Bolaget, som är ett skalbolag, avyttras den 30 september år 4. Den debiterade preliminär­skatten för beskattningsåret 1/7 år 3 till 30/6 år 4 uppgår till 1 200 000 kr (100 000 kr/mån). Resultatet för ti­den 1/7 år 3 till 30/6 år 4 är 10 000 000 kr och resul­tatet för tiden 1/7 år 4 till 30/9 år 4 är 500 000 kr.

Säkerhetens storlek blir 110 000 kr (500 000 x 22 %) för av­ytt­ringsåret och 1 000 000 kr (10 000 000 x 22 % - 12 x 100 000) för beskattningsåret före avytt­rings­året, totalt 1 110 000 kr.

Kompletterande säkerhet

Om flera skalbolagsdeklarationer lämnas in kan en komplette­rande säkerhet ställas för den ökning av överskottet som redo­visas i en senare skalbolagsdeklaration i för­hållande till en tidigare, om Skatteverket så beslutar (58 kap. 1 och 2 §§ SFL).

Exempel: kompletterande säkerhet

I januari avyttrar A sina andelar i bolaget AB A, som har kalenderår som räkenskapsår. I skal­bolagsdeklarationen redovisas ett överskott om 100 (åter­förda fonder 50 och vinst 50). Någon obetald inkomstskatt från föregående år finns inte. Säkerheten beslutas till 22 (100 x 22 %). I juli avyttrar B sina andelar i samma bolag. Över­skottet är nu 300 (återförda fonder 50 och vinst 250). Kom­pletterande säkerhet ska ställas med 44 (300 x 22 % - 22) om Skatte­verket begär en säkerhet även för denna avyttring. I november säljer C sina andelar i AB A. I skalbolags­deklara­tionen redovisas ett överskott om 290 (återförda fonder 50 och vinst 240). Någon ytterligare säkerhet begärs inte, efter­som under­laget understiger det som redan redovisats.

Säkerhet i form av en bankgaranti

En säkerhet ska vara en garantiförbindelse utfärdad av en bank och ska avse det belopp som bestämts med stöd av 58 kap. 1 och 2 §§ SFL. I SFL finns i och för sig inget uttalat krav på hur säker­heten ska se ut, utan detta ska regleras i verk­ställig­hets­föreskrifter. En ställd säkerhet får utnyttjas av Skatteverket om den slutliga skatten inte betalas.

Om flera säkerheter har ställts och om de över­stiger den slutliga skatten, så ska skatten fördelas proportionerligt mellan säkerheterna (58 kap. 3 § SFL).

Om säkerheten inte utnyttjas

Om säkerheten inte behöver utnyttjas så ska en skälig kostnad för den ställda säkerheten ersättas av staten. Bestämmelserna i 6–11 §§ lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m.m. ska tillämpas.

Ansöka om ersättning

Om man ställt en säkerhet som aldrig behövde utnyttjas, kan man ansöka om en skälig ersättning för kostnaden. Skatteverket beslutar om denna ersättning (58 kap. 4 § SFL).

En ansökan om ersättning ska ha kommit till Skatteverket senast en månad efter den dag då den slutliga skatten betalades. Om ansökan kommer in för sent och förseningen är ursäktlig, får ansökan ändå prövas.