Jobbskatteavdrag

Vem kan få jobbskatteavdrag?

Fysiska personer som varit obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret, har rätt till skattereduktion för arbetsinkomster (67 kap. 5 § IL). En inkomst som är undantagen från beskattning, t.ex. på grund av sexmånadersregeln (3 kap. 9 § IL), ger dock inte rätt till skattereduktion.

Personer som varit obegränsat skattskyldig bara under en del av beskattningsåret har rätt till skattereduktion för den tid de varit obegränsat skattskyldiga. De får då jobbskatteavdrag med 1/12 av fullt jobbskatteavdrag för varje månad som de är obegränsat skattskyldiga (67 kap. 9 § IL). Om överskottet av deras förvärvsinkomster uteslutande eller så gott som uteslutande består av svenska förvärvsinkomster medges de dock fullt jobbskatteavdrag.

Även vissa av dem som är begränsat skattskyldiga har rätt till jobbskatteavdrag, se sidan ”Allmänna avdrag, grundavdrag och skattereduktioner”.

Vad menas med arbetsinkomster?

Med arbetsinkomster menas sådana inkomster av anställning eller av annat förvärvsarbete som anges i vissa uppräknade paragrafer i 67 kap. 6 § IL som i sin tur hänvisar till 59 kap. SFB. Inkomster som ger rätt till jobbskatteavdrag är t.ex.

• lön, förmåner och arvoden
• sjuklön från arbetsgivaren
• avgångsvederlag
• dagpenning till totalförsvarspliktiga
• utbildningsstöd för doktorander
• tillfällig förvärvsinkomst av självständigt bedriven verksamhet (hobby m.m.)
• inkomster av aktiv näringsverksamhet.

Med arbetsinkomst menas även inkomster från en aktivt bedriven självständig näringsverksamhet utomlands. Detta trots att den i övrigt behandlas som en passiv näringsverksamhet enligt IL:s bestämmelser.

Exempel på inkomster som inte ger rätt till jobbskatteavdrag:

• sjukpenning från Försäkringskassan
• föräldrapenning
• ersättning från arbetslöshetskassa
• inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning
• pension
• egen arbetsskadelivränta.
• ersättning från vinstandelsstiftelse
• ekonomiskt omställningsstöd och inkomstgaranti till riksdagsledamöter (67 kap. 6 § 3 stycket IL)

När man beräknar skattereduktionen ska tjänsteinkomsterna minskas med kostnader som dragits av i inkomstslaget tjänst. Överskottet i inkomstslaget näringsverksamhet ska minskas med sjukpenning hänförlig till inkomster av annat förvärvsarbete. Arbetsinkomsterna ska också minskas med allmänna avdrag enligt 62 kap. IL och sjöinkomstavdrag enligt 64 kap. IL. Inkomsterna ska sedan avrundas nedåt till helt hundratal kr.

Beräkna skattereduktionen

Jobbskatteavdragets storlek är olika beroende på åldern. För dem som vid beskattningsårets ingång fyllt 65 år är jobbskatteavdraget högre än för dem som är yngre.

För en exakt beräkning kan du för det aktuella året använda webbtjänsten Räkna ut din skatt eller Skatteuträkningsbroschyr (SKV 425).

Beräkna jobbskatteavdraget för personer som inte fyllt 65 år

För att beräkna jobbskatteavdraget för personer som inte fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång utgår man från prisbasbeloppet (44 800 kr), arbetsinkomsten, grundavdraget och skattesatsen för kommunal inkomstskatt. Reduktionen varierar därför mellan åren eftersom prisbasbeloppet ändras, och mellan personer eftersom skattesatsen för den kommunala inkomstskatten skiftar från kommun till kommun. Procentuellt är reduktionen högre i de låga inkomsterna.

Reduktionen framgår av 67 kap. 7 § IL.

Beräkningar av jobbskatteavdraget för personer som fyllt 65 år

Beräkningen är enklare för personer som fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång (65 kap. 8 § IL).

Avräkning av reduktionen

Jobbskatteavdraget reducerar endast den kommunala inkomstskatten, och påverkar alltså inte den allmänna pensionsavgiften, begravningsavgiften eller avgifter till trossamfund. Det kan innebära att en person inte kan utnyttja hela jobbskatteavdraget. Det gäller särskilt vid låga inkomster.