Skattepliktig el

När är el skattepliktig?

El som förbrukas i Sverige är skattepliktig om inte annat följer av 11 kap. 2 § LSE (11 kap. 1 § LSE). Detta innebär att el som förbrukas utomlands inte är skattepliktig även om den produceras i Sverige.

Undantag från skatteplikt

El kan undantas från skatteplikt av olika skäl, t.ex. hur elen produceras, var den produceras, syftet med förbrukningen och anläggningens installerade effekt. I kommande avsnitt redogörs närmare för el som inte är skattepliktig.

El som framställts i mindre anläggningar och inte överförts till det koncessionspliktiga elnätet

El är inte skattepliktig om den framställts

1. i en anläggning med en sammanlagd installerade generatoreffekt av mindre än 50 kilowatt
2. av någon som förfogar över en sammanlagd installerade generatoreffekt av mindre än 50 kilowatt och
3. elen inte har överförts till ett ledningsnät som omfattas av nätkoncession som meddelats med stöd av 2 kap. ellagen (11 kap. 2 § första stycket 1 LSE).

El från vind, vågor, sol eller annan energikälla utan generator

Vad som anges i 11 kap. 2 § första stycket 1 a respektive b LSE om installerad generatoreffekt ska för el som framställts från

1. vind eller vågor, motsvaras av 125 kilowatt installerad generatoreffekt
2. sol, motsvaras av 255 kilowatt installerad toppeffekt
3. annan energikälla utan generator, motsvaras av 50 kilowatt installerad effekt (11 kap. 2 § andra stycket LSE).

El från olika energikällor ska läggas samman

När el framställts från olika energikällor ska, vid bedömningen av förutsättningarna i 11 kap. 2 § första stycket 1 a respektive b LSE, de installerade effekterna läggas samman. Vid sammanläggningen ska de effekter som avses i andra stycket först räknas om till motsvarande 50 kilowatt installerad generatoreffekt vid bedömningen av förutsättningarna i första stycket 1 a respektive b (11 kap. 2 § tredje tycket LSE).

Vid beräkningen av den sammanlagda installerad generatoreffekt som den som framställer elen förfogar över ska alla anläggningar räknas med. För den som t.ex. förfogar över ett reservkraftsaggregat ska alltså den effekten räknas med även om elen som framställs i reservaggregatet undantas enligt en annan punkt i 11 kap. 2 § LSE.

Anläggning

Såväl mobila som fasta elproduktionsenheter kan anses utgöra en anläggning. Produktionsenheter som geografiskt och tekniskt är sammanhängande, exempelvis genom att dela generator eller som på annat sätt är sammanhängande, bör vid tillämpningen av undantaget ses som en enda anläggning och inte som flera anläggningar. Motsvarande synsätt bör gälla elproduktionsenheter utan generator. Bedömningen av om produktion ska anses ske i en eller flera anläggningar bör inte påverkas av avtalslösningar som leder till konstlade uppdelningar eller byten av ägandeform (jfr prop. 2015/16:1 s. 344).

Förekomsten av flera mätpunkter inom anläggningen bör inte påverka bedömningen (jfr prop. 2015/16:1 s. 300).

Installerad generatoreffekt

Med installerad generatoreffekt bör avses generatorns märkeffekt, dvs. den effekt som generatorn är konstruerad för (jfr prop. 2015/16:1 s. 344).

Nätkoncession

Med nätkoncession avses tillstånd för byggande och användande av en elektrisk starkströmsledning som meddelats med stöd av 2 kap. ellagen (jfr prop. 2015/16:1 s. 344).

El som överförs till ett koncessionspliktigt elnät är skattepliktig

Undantaget gäller endast den el som förbrukas utan överföring till ett koncessionspliktigt nät. För det fall en del av den producerade elen matas in på ett elnät är den inmatade andelen av elen skattepliktig. Det är överföringen i sig som bör vara avgörande för om elen är skattepliktig. Skatteplikt bör således föreligga oberoende av syftet med utmatningen. Skatteplikt föreligger således oavsett om utmatningen sker i syfte att elen ska överföras till en annan uttagspunkt på nätet, att utmatningen sker för att elen ska överlåtas med eller utan ersättning eller att utmatning sker av produktionstekniska skäl (jfr prop. 2015/16:1 s. 344).

Effekten hos solcellsanläggning benämns toppeffekt

Effekten hos en solcellsmodul benämns "toppeffekt" eller "peak power" och anges i W_p (p=peak) eller på svenska W_t (t=topp). Denna mätenhet används inom solcellsindustrin som standardmått för den tekniska kapaciteten hos solcellsmoduler och uttrycker modulens nominella effekt som bestäms under standardiserade testförhållanden. En solcellsanläggnings kapacitet anges i kW_p (kW_t) eller MW_p (MW_t) och är summan av effekten hos de solcellsmoduler som finns i anläggningen (jfr prop. 2015/16:1 s. 345).

Exempel: omräkning och sammanläggning

Av 11 kap. 2 § andra stycket LSE följer att omräkning ska göras avseende vissa energikällor. Av 11 kap. 2 § tredje stycket LSE följer att installerade effekter i vissa fall ska läggas samman.

En solcellsanläggning med en installerad toppeffekt om 255 kW_t och ett vindkraftverk med en installerad generatoreffekt om 125 kW motsvarar alltså var för sig den gräns om 50 kW som gäller för annan installerad generatoreffekt. Det innebär att om en producent t.ex. förfogar över en solcellsanläggning med en installerad toppeffekt om 100 kW_t, motsvarar det 19,6 kW annan krafts generatoreffekt (100/255 x 50 = ca 19,6). Om producenten dessutom förfogar över vindkraft med en installerad generatoreffekt om 100 kW, motsvarar vindkraften 40 kW (100/125 x 50 = 40). Den sammanlagda effekten som producenten förfogar över blir då drygt 59 kW (19,6 + 40), vilket alltså medför att elen från båda anläggningarna är skattepliktig (jfr prop. 2015/16:1 s. 345).

El som levereras utan ersättning

El som till lägre effekt än 50 kilowatt utan ersättning levererats av en producent eller en leverantör till en förbrukare som inte står i intressegemenskap med producenten eller leverantören är inte skattepliktig (11 kap. 2 § 2 LSE).

En av förutsättningarna för detta undantag från skatteplikt är att elen levereras utan ersättning, d.v.s. utgör s.k. frikraft. En leverans anses bli skattepliktig även om förbrukaren endast har betalat en fast årlig ersättning.

El som framställts och förbrukats på fartyg eller annat transportmedel

El som framställts och förbrukats på fartyg eller annat transportmedel är inte skattepliktig (11 kap. 2 § 3 LSE).

El som förbrukats för framställning av el

El som förbrukats för framställning av el är inte skattepliktig (11 kap. 2 § 4 LSE). Här undantas elproducentens egen förbrukning av el från beskattning.

Undantaget är begränsat till den verksamhet som omfattar framställning av el (jfr prop. 1994/95:54 s. 137). Producentens elförbrukning i annan verksamhet, t.ex. byggnadsverksamhet, ska beskattas.

Skatteverket anser att den el som förbrukats vid ett produktionsuppehåll i en kraftvärmeanläggning och som är förknippad med verksamheten för produktion av el ska anses förbrukad för framställning av el. Det har ingen betydelse om denna elförbrukning även är förknippad med den del av verksamheten som avser framställning av värme. Sådan el omfattas därmed av undantaget från skatteplikt i 11 kap. 2 § 4 LSE. Den el som vid ett produktionsuppehåll förbrukats i en enhet eller för en aktivitet som är hänförlig till den del av verksamheten som endast avser framställning av värme kan inte anses ha förbrukats för framställning av el. Sådan el kan därmed inte undantas från skatteplikt med stöd av 11 kap. 2 § 4 LSE.

Med kraftvärmeanläggning avses här en anläggning som normalt används för samtidig produktion av värme och skattepliktig el i en och samma process, när den värme som uppkommer nyttiggörs, även när elverkningsgraden inte är tillräckligt hög för att produktionen ska anses utgöra kraftvärmeproduktion enligt 1 kap. 10 § LSE. Med produktionsuppehåll avses här när varken el eller värme produceras i anläggningen (Skatteverkets ställningstagande Energiskatt på el som förbrukas i en kraftvärmeanläggning när varken el eller värme produceras).

Rättsfall: Elförbrukning för driftsättande av ny elproduktionsenhet

Kammarrätten har prövat frågan om el som förbrukats för driftsättande av en ny elproduktionsenhet ska anses nyttiggjord inom rörelse för produktion av el. Elen hade förbrukats för nödvändiga prov och tester av elproduktionsenheten innan denna sattes i drift första gången. Kammarrätten bedömde att den el som förbrukats för driftsättandet inte omfattas av undantaget från skatteplikt enligt 2 § d EL (KRNS 1990-04-26, mål nr 8009-1988). Domen avsåg visserligen tillämpningen av EL som föregick LSE, men är fortfarande relevant då den aktuella bestämmelsen har överförts till 11 kap. 2 § 4 LSE med endast en språklig ändring (jfr prop. 1994/95:54 s. 137).

Rättsfall: Elförbrukning för fiskodling

Kammarrätten har bedömt att elförbrukning för fiskodling hos en elproducent inte är undantagen från skatteplikt (KRNS 1989-01-13, mål nr 7216-1987).

Rättsfall avseende avdrag för skatt på bränsle som förbrukats för framställning av skattepliktig el

Rätt till avdrag för energi- och koldioxidskatt på bränsle som förbrukats för framställning av el medges endast för den del av bränslet som förbrukats för framställning av skattepliktig el. Frågan om i vilken utsträckning el ska anses förbrukad för framställning av el (s.k. hjälpkraft) har därför prövats av kammarrätten i mål avseende rätt till avdrag för skatt på bränsle. Läs mer om detta här.

Schablonmässig beräkning när den förbrukade elen ingår i uppmätt bruttoelproduktion

Skatteverket har utfärdat allmänna råd om schablonmässig beräkning i vissa fall (SKV A 2015:4). Av dessa allmänna råd framgår följande.

Om el som förbrukats för framställning av el ingår i uppmätt bruttoelproduktion bör andelen el som förbrukats för framställning av el beräknas schablonmässigt i följande fall, om inte annat visas.

Om upphettad ånga driver en ångturbin som i sin tur driver en elgenerator och den återstående värmen i ångan efter ångturbinen nyttiggörs bör 1,5 procent av bruttoelproduktionen anses förbrukad för framställning av el. Om den återstående värmen i ångan efter ångturbinen inte nyttiggörs bör i stället 5 procent av bruttoelproduktionen anses förbrukad för framställning av el.

För vattenkraft bör 1 procent av bruttoelproduktionen anses förbrukad för framställning av el.

Fördelningsmetod vid framställning av el och värme

I en process där både el och värme framställs samtidigt sker inte all elförbrukning i sådana enheter eller för sådana aktiviteter som är avsedda för enbart elframställning eller enbart värmeframställning. El som förbrukas för framställning av värme omfattas inte av undantaget från skatteplikt i 11 kap. 2 § 4 LSE. Det saknas reglering i lagtext och vägledande uttalanden i förarbetena avseende hur fördelningen av denna gemensamma elförbrukning ska ske.

Skatteverket anser att det saknas stöd för att hävda att en viss fördelningsmetod måste användas vid fördelningen.

Skatteverket anser att det är möjligt för den skattskyldige att tillämpa t.ex. en meråtgångsmetod. En meråtgångsmetod kan utgå från den meråtgång av el som är nödvändig för att även kunna ta tillvara värme som uppkommer vid elproduktionen. Denna meråtgång av el hänförs då till framställning av värme, medan resterande del av den gemensamma elförbrukningen hänförs till framställning av el. Vid jämförelsen av elförbrukningen i fallet då värmen nyttiggörs med elförbrukningen i fallet då värmen inte nyttiggörs är utgångspunkten att samma mängd el framställs i båda fallen (Skatteverkets ställningstagande Hjälpkraftförbrukning vid kraftvärmeproduktion).

En meråtgångsmetod är i linje med ett avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen där fördelning av bränsle som förbrukats för samtidig produktion av värme och skattepliktig el hade betydelse för koldioxidskatteavdragets storlek. Det saknades reglering i lag av hur fördelningen av bränslet mellan produktion av el respektive värme skulle göras (RÅ 1992 ref 99).

El som framställts i ett reservkraftsaggregat

El är inte skattepliktig om den framställts i ett reservkraftsaggregat och inte har överförts till ett ledningsnät som omfattas av nätkoncession som meddelats med stöd av 2 kap. ellagen (11 kap. 2 § första stycket 5 LSE).

Punkten 5 omfattar el som framställts i ett reservkraftsaggregat. Med reservkraftsaggregat avses aggregat som används för att framställa el vid avbrott i den ordinarie tillförseln av el från utomstående elleverantör eller för driftprov i sådant aggregat (jfr prop. 2015/16:1 s. 344).

El som framställts från vissa bränslen

El är inte skattepliktig om den framställts

1. i en anläggning med en sammanlagd installerad generatoreffekt av mindre än 100 kilowatt
2. från bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 1-6
3. av någon som förfogar över en sammanlagd generatoreffekt av mindre än 100 kilowatt och
4. elen inte har överförts till ett ledningsnät som omfattas av nätkoncession som meddelats med stöd av 2 kap. ellagen (11 kap. 2 § första stycket 6 LSE).

När el framställs från olika energikällor ska de installerade effekterna läggas samman (11 kap. 2 § tredje stycket).

Eftersom den el som framställs inte är skattepliktig beskattas i stället de bränslen som används för elframställningen med energi- och koldioxidskatt, jfr 6 a kap. 1 § 7 LSE (jfr prop. 2015/16:1 s. 344).