Företag som ingår i en koncern kan äga andelar i andra koncernföretag. Hur andelarna ska redovisas beror på vilken normgivning företaget följer i sin redovisning.
Moderföretag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern. Ett företag är enligt 1 kap. 4 § första stycket ÅRL moderföretag och en juridisk person är dotterföretag, om det förstnämnda företaget
En juridisk person är, enligt 1 kap. 4 § andra stycket ÅRL, dotterföretag till moderföretaget om ett annat dotterföretag till moderföretaget eller moderföretaget tillsammans med ett eller flera andra dotterföretag eller flera andra dotterföretag tillsammans
Om ett dotterföretag äger andelar i en juridisk person och har rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande över den juridiska personen – på grund av avtal med den juridiska personen eller på grund av en föreskrift i dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar – är även denna juridiska person dotterföretag till moderföretaget (1 kap. 4 § tredje stycket ÅRL).
När man bestämmer antalet röster i ett dotterföretag beaktar man inte de andelar i dotterföretaget som innehas av dotterföretaget självt eller av dess dotterföretag. Detsamma gäller andelar som innehas av den som handlar i eget namn men för dotterföretagets eller dess dotterföretags räkning (1 kap. 6 § andra stycket ÅRL).
K1-regelverken innehåller inga särskilda regler om hur man redovisar andelar i koncernföretag.
Läs om hur oreglerade frågor ska lösas i K1-regelverken.
Andelar i koncernföretag är normalt anläggningstillgångar. Andelar i koncernföretag är bara omsättningstillgångar om man vid förvärvet fattade beslut om att sälja andelarna inom ett år (punkt 19.2 i BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag, K2).
Vid förvärvet ska andelar i ett koncernföretag tas upp till ett belopp som motsvarar utgifterna för tillgångens förvärv. I anskaffningsvärdet för en förvärvad tillgång ska man utöver inköpspriset räkna in andra utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet (4 kap. 3 § första och andra stycket ÅRL).
Aktieägartillskott som ett företag lämnar till ett koncernföretag ska öka det redovisade värdet på aktierna när utfästelsen lämnas. Om utfästelsen lämnas efter räkenskapsårets utgång men innan årsredovisningen avges, får tillskottet redovisas på balansdagen. När ett behörigt organ har fattat beslut om återbetalning av ett villkorat aktieägartillskott ska det redovisade värdet på aktierna minskas (punkt 19.5).
Vinstutdelning på andelar i dotterföretag ska normalt redovisas som intäkt när ett behörigt organ har fattat beslut att utdelning ska lämnas. Ett moderföretag som innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i ett dotterföretag, får redovisa utdelning på dessa andelar som intäkt när andelsägarens rätt att få utdelning bedöms som säker och kan beräknas på ett tillförlitligt sätt (punkt 19.12).
Vid förvärvet ska ett moderföretag ta upp andelar i koncernföretaget till ett belopp som motsvarar utgifterna för tillgångens förvärv. I anskaffningsvärdet för en förvärvad tillgång ska man utöver inköpspriset räkna in andra utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet (4 kap. 3 § första och andra stycket ÅRL).
Företag som ingår i en koncern vars koncernredovisning upprättas enligt IFRS, får i vissa fall värdera andelar i ett dotterföretag till verkligt värde, se 4 kap. 14 b § tredje stycket ÅRL.
Ett moderföretag ska redovisa utdelning från andelar i dotterföretag som intäkt, oavsett om utdelningen härrör från ackumulerade vinster i dotterföretaget före eller efter förvärvstidpunkten. Intäkten ska normalt redovisas när ett behörigt organ har fattat beslut att utdelningen ska lämnas. Ett moderföretag som innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i ett dotterföretag får dock redovisa utdelning på dessa andelar som intäkt när ägarens rätt att få utdelning bedöms som säker och kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, s.k. anteciperad utdelning (BFNAR 2012:1 punkt 9.10).
Företag som tillämpar internationella redovisningsregler ska när de redovisar och värderar sina andelar i dotterföretag tillämpa IAS 27 Separata finansiella rapporter om inget annat framgår av RFR 2. Beträffande IAS 27 Separata finansiella rapporter framgår av RFR 2 att endast punkterna 10,11,12 och 19 ska tillämpas i IAS 27 med beaktande av de undantag som ges i RFR 2 (RFR 2 IAS 27 punkt 1).
Då ÅRL inte tillåter en redovisning av dotterföretag enligt kapitalandelsmetoden ska IAS 27 punkt 10 c inte tillämpas avseende innehav i dotterföretag (RFR 2 IAS 27 punkt 1).
Med anledning av att presentationskraven i IFRS 5 inte är förenliga med ÅRL:s uppställningsform ska skrivningarna kring klassificering av andelar i dotterföretag som är tillgängliga för försäljning, i IAS 27 punkt 10, inte tillämpas (RFR 2 IAS 27 punkt 1).
När ett företag upprättar en finansiell rapport i juridisk person ska det redovisa sina innehav i dotterföretag antingen till anskaffningsvärdet eller i enlighet med IFRS 9 (IAS 27 punkt 10). Företaget ska tillämpa samma redovisningsprincip för varje kategori av innehav.
IFRS 9 är godkänd av EU-kommissionen för tillämpning inom unionen. Av övergångsbestämmelserna till IAS 27 framgår det att om ett företag tillämpar IAS 27 men ännu inte tillämpar IFRS 9, så ska alla referenser till IFRS 9 uppfattas som referenser till IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering (IAS 27 punkt 19).
Av RFR 2 framgår dessutom att ett företag som valt en redovisningsmetod för finansiella instrument, med utgångspunkt i anskaffningsvärde enligt RFR 2 punkt 3 i avsnittet avseende IAS 39, inte ska tillämpa IAS 27 punkt 11 (RFR 2 IAS 27 punkt 1). I stället ska företaget tillämpa en metod med utgångspunkt i anskaffningsvärde enligt ÅRL för samtliga finansiella instrument.
Det finns inga särskilda regler, förutom upplysningskrav, i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om redovisning av andelar i koncernföretag. I föreskrifterna gäller som huvudregel att de finansiella företagen ska följa de internationella redovisningsstandarderna om de är förenliga med ÅRKL respektive ÅRFL. Ett institut behöver inte tillämpa en regel i godkända internationella redovisningsstandarder om det i stället tillämpar motsvarande regel i RFR 2 Redovisning för juridiska personer. En redogörelse för dessa regler finns under Företag som följer internationella redovisningsregler, se ovan.