OBS: Detta är utgåva 2017.1. Visa senaste utgåvan.

Många beslut gäller även om de överklagas. Om verkan av ett beslut är svår att reparera, även om en högre instans upphäver beslutet, finns därför en möjlighet att besluta om inhibition. d.v.s. att det överklagade beslutet tills vidare inte ska gälla.

Beslut som gäller omedelbart kan inhiberas

Många förvaltningsbeslut gäller omedelbart utan att tiden för överklagande har gått ut, se t.ex. 68 kap. 1 § SFL. I vissa lagar ges den beslutande myndigheten möjlighet att bestämma att beslutet ska gälla omedelbart, även om det överklagas (se t.ex. 26 kap. 26 § miljöbalken). För den som överklagar ett beslut kan det vara av stor betydelse att ett beslut inte blir gällande förrän saken slutgiltigt prövats. Det kan t.o.m. vara så att verkningarna för den enskilda är sådana att det är svårt eller rent av omöjligt för hen att i efterhand – om beslutet sedan upphävs av högre instans – vinna kompensation för den förlust hen tillfogats genom det ursprungliga beslutet. Av den anledningen har den myndighet som ska pröva ett överklagande fått möjlighet att bestämma att det överklagade beslutet tills vidare inte ska gälla, s.k. inhibition (29 § FL).

Beslut som inte gäller omedelbart varken kan eller behöver inhiberas. Det är därför viktigt för den överprövande myndigheten eller domstolen att kontrollera om beslutet ifråga gäller omedelbart.

Initiativ till inhibition

En fråga om inhibition kan tas upp antingen på parts begäran eller självmant av den myndighet som ska pröva överklagandet.

Om det är oklart om den enskilde begär inhibition ska myndigheten med stöd av bestämmelsen i 4 § FL utreda om den enskilde avsett att begära inhibition eller självmant besluta om inhibition om det finns förutsättningar för ett sådant beslut.

Skyndsam handläggning

Om den klagande har begärt inhibition ska den överprövande myndigheten skyndsamt ta ställning till frågan. Den myndighet som får in ett överklagande som innehåller ett inhibitionsyrkande har även en skyldighet att skyndsamt överlämna överklagandet till den överprövande instansen.

För att inte fördröja en prövning av inhibitionsyrkandet gäller inte bestämmelsen om omprövning i 27 § FL när den enskilde begär inhibition. Detta gäller dock inte om beslutsmyndigheten omedelbart ändrar sitt beslut på det sätt som den enskilda begärt (jfr 27 § första stycket sista meningen FL och 28 § FL).

Var ska inhibitionsyrkandet prövas?

Begäran om inhibition ska lämnas till den myndighet som ska besluta om inhibitionsyrkandet, dvs. till den myndighet som ska pröva överklagandet i sak. Ett inhibitionsyrkande är inte möjligt att pröva förrän överklagandet i sakfrågan blivit anhängigjord.

Om ett beslut klagas på till allmän förvaltningsdomstol har den domstolen möjlighet att besluta om inhibition med stöd av 28 § FPL.

Beslut om inhibition gäller omedelbart

Beslutar den överprövande myndigheten om inhibition gäller inhibitionsbeslutet omedelbart. Det innebär, tills vidare och tills domstolen beslutar annat, att det inhiberade beslutet inte ska verkställas.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Förvaltningslag (1986:223) [1] [2] [3] [4]
  • Förvaltningsprocesslag (1971:291) [1]
  • Skatteförfarandelag (2011:1244) [1]