Artikel 22 Annan inkomst

Punkt 1

Punkt 1, som ger hemvistaten uteslutande beskattningsrätt, överensstämmer i sak med artikel 21 punkt 1 i OECD:s modellavtal.

Punkt 2

Punkt 2 första och andra meningarna innebär att inkomster som kan hänföras till ett fast driftställe eller en stadigvarande anordning i en annan avtalsslutande stat än hemviststaten får beskattas även i denna andra stat i enlighet med artikel 7 Inkomst av rörelse respektive artikel 14 Självständig yrkesutövning. Det kan exempelvis röra sig om utdelning, ränta eller royalty som betalas av en person med hemvist i tredje stat eller av en person med hemvist i samma avtalsslutande stat som mottagaren. Artikel 10, 11 respektive 12 omfattar inte sådana betalningar (att dessa artiklar annars är tillämpliga även på inkomster i rörelse följer av artikel 7 punkt 7). Jämför även artikel 10 punkt 2, artikel 11 punkt 2 och artikel 12 punkt 2.

Första och andra meningarna överensstämmer i sak med artikel 21 punkt 2 i OECD:s modellavtal såvitt gäller inkomst av rörelse. Modellavtalet innehåller inte längre några särskilda regler om självständig yrkesutövning och därmed inte heller några hänvisningar till artikel 14.

Sista meningen i punkt 2 innebär att första och andra meningarna i denna punkt inte är tillämpliga på inkomst av fast egendom som ingår i ett fast driftställe eller en stadigvarande anordning som en person med hemvist i en avtalsslutande stat har i en annan avtalsslutande stat. I stället ska artikel 6 tillämpas på inkomsten. Om även den fasta egendomen är belägen i en annan avtalsslutande stat än inkomsttagarens hemviststat är artikel 6 direkt tillämplig (artikel 6 punkterna 1 och 4). I dessa fall är artikel 22 överhuvudtaget inte tillämplig och punkt 2 sista meningen saknar då betydelse. Artikel 6 är däremot inte direkt tillämplig när den fasta egendomen är belägen i personens hemviststat eller i tredje stat. I dessa fall innebär sista meningen i artikel 22 punkt 2 och artikel 6 punkt 1 i praktiken att endast hemviststaten har beskattningsrätt.

Sista meningen avviker från artikel 21 punkt 2 i modellavtalet på så sätt att den hänvisar till artikel 6 medan modellavtalets bestämmelse innebär att artikel 21 punkt 1 ska tillämpas. I båda fallen får dock i praktiken hemviststaten uteslutande beskattningsrätt. Modellavtalet innehåller inte längre några särskilda regler om självständig yrkesutövning och därmed inte heller om stadigvarande anordning.