Uppgifter har lämnats i en deklarationsblankett som inte undertecknats eller i annan handling

Hela skattebeslutet är ett beslut om skönsbeskattning

När en uppgiftsskyldig inte har lämnat någon deklaration blir hela skattebeslutet ett beslut om skönsbeskattning. Detta innebär t.ex. att även om beskattningen sker helt i enlighet med en inlämnad deklaration som inte är behörigen undertecknad blir hela beslutet ett skönsbeskattningsbeslut i avsaknad av deklaration.

En förutsättning för att Skatteverket ska kunna fatta ett skönsbeskattningsbeslut i avsaknad av deklaration vid inkomstbeskattningen är att ett föreläggande att lämna deklaration har sänts ut till den uppgiftsskyldiga.

Om skönsbeskattningen innefattar en rättelse av en oriktig uppgift

Trots att hela beslutet är ett skönsbeskattningsbeslut på grund av att en deklaration inte har lämnats kan skattetillägget delvis komma att beräknas enligt bestämmelserna om skattetillägg vid oriktig uppgift (49 kap. 15 § andra stycket SFL). Detta blir aktuellt om skönsbeskattningen innefattar en rättelse av en oriktig uppgift.

Exempel: en deklaration som inte är underskriven

Den uppgiftsskyldiga har lämnat in en deklaration som inte är underskriven. I denna finns förutom förifyllda uppgifter om 350 000 kr, ett yrkande om avdrag för kostnader i tjänst på 42 000 kr. Efter en utredning framkommer det att avdraget är oriktigt och att rätt till avdrag saknas. I övrigt sker beskattningen enligt uppgifterna i deklarationen.

Eftersom deklarationen inte är underskriven anses inte någon deklaration ha lämnats. Hela beslutet blir därför ett skönsbeskattningsbeslut. Skattetillägg beräknas på skatten på de 42 000 kr enligt reglerna för oriktig uppgift (49 kap. 15 § andra stycket och 49 kap. 11 § SFL). I övrigt ska något skattetillägg inte tas ut eftersom skatten kan bestämmas enligt avstämningsuppgifter.

Uppgifterna måste komma från den uppgiftsskyldiga

För att skattetillägget ska beräknas enligt bestämmelserna om skattetillägg vid oriktig uppgift måste någonting tyda på att den handling där den oriktiga uppgiften har lämnats kommer från den uppgiftsskyldiga. Vad som mer konkret krävs i bevishänseende får avgöras från fall till fall.

Om det vid granskningen av uppgifterna kan slås fast att flertalet sakupplysningar om den uppgiftsskyldigas personliga och ekonomiska förhållanden är korrekta, talar detta givetvis starkt för att uppgifterna kommer från personen själv. Om den uppgiftsskyldiga inte har tagit avstånd från uppgifterna sedan hen har beretts tillfälle att yttra sig över dem, får denna omständighet anses styrka antagandet att de kommer från den uppgiftsskyldiga. Skulle den uppgiftsskyldiga påstå att uppgifterna har lämnats utan hens vetskap eller vilja får påståendets sannolikhet bedömas mot bakgrunden av de omständigheter som har lämnats till stöd för detta (prop. 1977/78:136 s. 201).

Skattetillägg beräknas enligt olika bestämmelser

Skattetillägget beräknas enligt olika bestämmelser om skönsbeskattningen innefattar rättelse av oriktig uppgift respektive inte innefattar en sådan rättelse. I den utsträckning skönsbeskattningen innefattar en rättelse av en oriktig uppgift beräknas skattetillägget enligt 49 kap. 11, 13 och 14 §§ SBL (49 kap. 15 § andra stycket SBL). Om skönsbeskattningen inte innefattar någon rättelse av en oriktig uppgift beräknas skattetillägget i stället enligt 49 kap. 15 § andra stycket och 16 § SBL.

Vilket underlag ska skattetillägget beräknas på?

Underlaget som skattetillägget ska beräknas på är olika beroende på om skönsbeskattning innefattar rättelse av en oriktig uppgift eller inte innefattar en sådan rättelse.

Observera att skattetillägg inte ska tas ut om det undandragna beloppet är obetydligt.

Skönsbeskattning som inte innefattar rättelse av en oriktig uppgift

Vid en skönsbeskattning som inte innefattar rättelse av en oriktig uppgift beräknas skattetillägget på den skatt som till följd av skönsbeskattningen bestäms för den uppgiftsskyldiga (49 kap. 15 § första stycket SFL).

Skattetillägg ska dock inte beräknas på den del av skatten som bestäms enligt de uppgifter den uppgiftsskyldiga lämnat till ledning för sin beskattning på annat sätt än muntligen (49 kap.15 § första stycket 1 a SFL). Detta gäller dock inte uppgifter som kommer in efter att Skatteverket har påbörjat en utredning som den uppgiftsskyldiga har fått kännedom om.

Skattetillägg ska inte heller beräknas på den del av skatten som har bestämts enligt avstämningsuppgifter som har varit tillgängliga för Skatteverket inom ett år från utgången av beskattningsåret (49 kap. 15 § första stycket 1 b SFL). Vad som är avstämningsuppgifter framgår av 49 kap. 10 d § SFL.

För att skatten ska ha anses ha bestämts enligt de uppgifter som den uppgiftsskyldiga har lämnat eller enligt avstämningsuppgifter, måste uppgifterna vara så tydliga att de kan läggas till grund för beskattningen direkt utan utredning. Om det krävs en utredning för att lägga uppgifterna till grund för beskattningen ska skattetillägg i stället beräknas på den skatt som belöper på dessa uppgifter.

Skattetillägg ska vidare beräknas på den skatt som till följd av en skönsbeskattning inte ska tillgodoräknas den uppgiftsskyldiga (49 kap. 15 § första stycket 2 SFL).

Om en skönsbeskattning har minskat ett sådant underskott av en näringsverksamhet eller inkomstslaget tjänst som inte utnyttjas samma beskattningsår ska skattetillägget inte beräknas på skatten utan i stället på en fjärdedel av denna minskning (49 kap. 16 § första stycket SFL).

Om en skönsbeskattning innebär att ett för tidigare beskattningsår fastställt underskott av en näringsverksamhet eller i inkomstslaget tjänst utnyttjas ska skattetillägget inte beräknas på skatten utan i stället på en fjärdedel av den del av underskottet som utnyttjas (49 kap. 16 § andra stycket).

Exempel: skattetillägg på tillgodoräknad skatt

En näringsidkare kommer in med en mervärdesskattedeklaration som inte är undertecknad och som endast innehåller ingående mervärdesskatt på 20 000 kr. Om Skatteverket beslutar att skönsmässigt bestämma skatt att betala till 30 000 kr ska skattetillägget beräknas på 50 000 kr (20 000 + 30 000).

Skönsbeskattningen innefattar rättelse av en oriktig uppgift

Vid en skönsbeskattning som innefattar rättelse av en oriktig uppgift beräknas skattetillägget på den skatt som om den oriktiga uppgiften hade godtagits inte skulle ha bestämts för eller felaktigt tillgodoräknats den uppgiftsskyldiga (49 kap. 11 och 13 §§ SFL).

Om den oriktiga uppgiften skulle ha medfört att ett sådant underskott av en näringsverksamhet eller i inkomstslaget tjänst som inte utnyttjas samma beskattningsår ska skattetillägg i stället beräknas på en fjärdedel av det underskott som, om den oriktiga uppgiften hade godtagits, felaktigt skulle ha tillgodoräknas den uppgiftsskyldiga (49 kap. 14 § SFL).

Med vilken procentsats ska skattetillägg tas ut?

Den procentsats med vilken skattetillägget ska tas ut är beroende av dels vilken skatt det är fråga om, dels om skönsbeskattningen innefattar eller inte innefattar rättelse av en oriktig uppgift.

Skönsbeskattning som inte innefattar rättelse av oriktig uppgift

Vid en skönsbeskattning som inte innefattar någon rättelse av en oriktig uppgift tas skattetillägg tas ut med 40 procent på slutlig skatt eller en fjärdedel av det underskott som minskas eller utnyttjas och med 20 procent på annan skatt (49 kap. 15 och 16 §§ SFL). Information om vilket underlag som skattetillägget ska beräknas på hittar du ovan.

Skönsbeskattning som innefattar rättelse av oriktig uppgift

I den utsträckning en skönsbeskattning innefattar rättelse av en oriktig uppgift tas skattetillägg tas ut med 40 procent på slutlig skatt eller en fjärdedel av det underskott som felaktigt skulle ha tillgodoräknats och med 20 procent på annan skatt (49 kap. 11 och 14 §§ SFL).

Om rättelsen avser ett periodiseringsfel tas skattetillägg ut med 10, 5 eller 2 procent beroende på om det är fråga om slutlig skatt eller annan skatt och, vid annan skatt, redovisningsperiodens längd (49 kap. 13 § SFL).

Exempel: skönsbeskattning och avstämningsuppgifter

En uppgiftsskyldig har endast redovisat tjänsteinkomster i en deklaration som inte är undertecknad. Vid deklarationsgranskningen framgår att hen har lämnat en oriktig uppgift genom att inte ta med en tjänsteinkomst på 35 000 kr. Den utelämnade tjänsteinkomsten framgår av en obligatorisk kontrolluppgift (avstämningsuppgift).

Eftersom den uppgiftsskyldiga, trots ett föreläggande, inte har kommit in med en undertecknad inkomstdeklaration skönsbeskattas hen. Skönsbeskattningen bestäms utifrån lämnade uppgifter och kontrolluppgiften (avstämningsuppgift). Dessutom skönsbeskattas den uppgiftsskyldiga för överskott av näringsverksamhet med 150 000 kr efter avdrag för avsättning till egenavgifter.

Skattetillägg ska inte tas ut på den skatt som bestäms enligt de uppgifter som den uppgiftsskyldiga har lämnat. Skattetillägg ska inte heller tas ut på den skatt som bestäms enligt kontrolluppgiften. Däremot ska skattetillägg tas ut med 40 procent av den skatt som tas ut på det skönsmässigt uppskattade överskottet av näringsverksamheten 150 000 kr.

Exempel: skönsbeskattning och underskott

En uppgiftsskyldig har redovisat underskott av näringsverksamhet med 100 000 kr i en deklaration som inte är undertecknad. Skatteverket bestämmer beskattningen skönsmässigt till 150 000 kr efter avdrag för egenavgifter. Skattetillägg tas ut med 40 procent dels på en fjärdedel av 100 000 kr (49 kap. 16 § första stycket SFL), dels på skatten på 150 000 kr (49 kap. 15§ SFL).

Exempel: skönsbeskattning och underskott föregående år

Ett aktiebolag har i en inte undertecknad deklaration redovisat ett överskott av näringsverksamhet med 50 000 kr utan att ta hänsyn till ett fastställt underskott om 75 000 kr från föregående år. Den skönsmässigt uppskattade höjningen uppgår till 225 000 kr.

Skatteverket rätträknar först deklarationen varvid ett underskott på 25 000 kr uppkommer. Skatteverket bestämmer därefter beskattningen skönsmässigt till 200 000 kr. Skattetillägg tas ut på skatten i intervallet -25 000 till +200 000 kr varav 25 000 kr avser minskning av underskott. Skattetillägg beräknas med 40 procent dels på en fjärdedel av 25 000 kr dels på den skatt som tas ut på 200 000 kr (49 kap. 16 § andra stycket SFL).

Exempel: skönsbeskattning inget underskott föregående år

Om förutsättningarna varit desamma som i föregående exempel förutom att det inte fanns något underskott föregående år skulle Skatteverket ha bestämt skönsbeskattningen till 275 000 kr. Skattetillägg skulle då ha tagits ut på skatten i intervallet 50 000 - 275 000 kr.

Ska skattetillägget tas bort om en deklaration kommer in?

Skattetillägget på en skönsbeskattning ska undanröjas om en deklaration kommer in inom tidsfristerna i 49 kap. 7 § p. 1 och 2 SFL. Om skönsbeskattningen innefattar ett skattetillägg på grund av rättelse av en oriktig uppgift ska skattetillägget på den oriktiga uppgiften däremot inte undanröjas (prop. 1977/78:136 s. 201).

Kommer en deklaration in efter tidsfristerna i 49 kap. 7 § 1 och 2 SFL ska skattetillägget inte undanröjas oavsett på vilken grund det tagits ut.

Skattetillägg vid omprövning av skönsbeskattningsbeslut

Vid omprövning av skönsbeskattningsbeslut på grund av att någon inkomstdeklaration inte har lämnats finns särskilda bestämmelser.