Vad innebär F-skuldsanering?

Syftet med en F-skuldsanering

F-skuldsanering innebär en möjlighet för seriösa företagare som har drabbats av överskuldsättning att lösa sina ekonomiska problem, så att de ska kunna göra en nystart. Det huvudsakliga syftet är att F-skuldsaneringen ska vara rehabiliterande genom att företagaren får en ny chans till ett drägligare och mer samhällsnyttigt liv. Samtidigt ska det rehabiliterande syftet vägas mot borgenärernas intresse av att få behålla sina fordringar så orörda som möjligt eller i vart fall få så stor betalning som möjligt. I förfarandet ingår därför att gäldenären alltid ska betala åtminstone någon del av sina skulder.

Vilken verkan har ett beslut att inleda F-skuldsanering?

Om Kronofogden inte avslår eller avvisar gäldenärens ansökan så ska myndigheten snarast besluta om att inleda ett skuldsaneringsförfarande (inledandebeslut, 19 § FSksanL).

Inledandebeslutet kungörs i Post- och Inrikes Tidningar så att var och en som har en fordran mot gäldenären ska kunna anmäla denna till Kronofogden. I kungörelsen anges dagen för beslutet och vilken som är den sista dagen för att anmäla fordringar mot gäldenären. Borgenärerna har normalt en månad på sig att anmäla sina fordringar (21 § FSksanL).

De borgenärer som är kända i ärendet får också en särskild underrättelse om att F-skuldsanering har inletts (23 § FSksanL).

Okända fordringar prekluderas

Om en fordran är av sådant slag att den omfattas av en F-skuldsanering och borgenären inte anmäler fordringen i skuldsaneringsärendet, så faller fordringen bort (prekluderas). Preklusionen innebär att fordringen omfattas av skuldsaneringen, men borgenären får ingen betalning och kan inte heller i något annat sammanhang göra fordringen gällande mot gäldenären (49 § FSksanL).

Preklusion inträder inte enbart av det skälet att borgenären har underlåtit att anmäla sina fordringar inom anmälningsfristen i 21 § FSksanL. Det är underlåtenheten att överhuvudtaget anmäla sin fordran i ärendet som kan leda till preklusion (NJA 2004 s. 220). Skatteverket kan alltså anmäla en skattefordran så länge beslutet om skuldsanering inte har vunnit laga kraft.

Fordringar som har uppkommit före inledandebeslutet omfattas

I en skuldsanering ingår i princip alla fordringar på pengar som har uppkommit före inledandebeslutet (32 § FSksanL)

Det finns inga särskilda bestämmelser som reglerar uppkomsten av skatte- och avgiftsfordringar. De allmänna principer som har utarbetats genom domstolarnas praxis är alltså tillämpliga även på sådana fordringar. I förarbetena till F-skuldsaneringslagen ges en beskrivning av rättsläget för uppkomsten av skattefordringar och varför s.k. latenta skattefordringar inte omfattas av F-skuldsaneringen (prop. 2015/16:125 s. 138–141).

Verkställighetsförbud inträder

Ett beslut om att inleda ett F-skuldsaneringsförfarande medför att sådana fordringar som har uppkommit före beslutet inte kan verkställas enligt de regler som finns i utsökningsbalken. Efter inledandebeslutet kan alltså Kronofogden inte vidta nya eller fortsatta utmätningsåtgärder för en sådan fordran. Det går heller inte att besluta om utmätning eller betalningssäkring för dessa fordringar (44 § FSksanL).

Fordringar som har uppkommit efter inledandebeslutet påverkas inte

En fordran på skatt eller avgift som uppkommit efter ett inledandebeslut ska redovisas och betalas av gäldenären som vanligt. Det kan därmed även bli fråga om verkställighet enligt utsökningsbalken för en sådan fordran. Fordringar som beslutas av andra myndigheter bevakas och överlämnas till Kronofogden för verkställighet av de debiterande myndigheterna själva.

Om nya fordringar uppkommer mellan inledandebeslutet och beslutet om F-skuldsanering så ska Skatteverket informera Kronofogden om detta i samband med att Skatteverket anmäler sina fordringar eller yttrar sig över förslaget till F-skuldsanering. Detta kan leda till att Kronofogden avslår en ansökan om F-skuldsanering med motiveringen att förutsättningarna för skuldsanering inte är uppfyllda. Att Skatteverket har möjlighet att informera Kronofogden om sådant som är av betydelse för prövningen av skuldsaneringsärendet framgår av 61 § FSksanL.

Gäldenären ska börja betala vid inledandet

I samband med inledandebeslutet ska Kronofogden även bestämma vilket belopp gäldenären ska betala fram till dess att frågan om F-skuldsanering slutligt har avgjorts eller något annat har bestämts (interimistiska betalningar i avvaktan på ett lagakraftvunnet F-skuldsaneringsbeslut). Dessa betalningar ska som regel ske kvartalsvis till Kronofogden. Om det finns särskilda skäl kan Kronofogden i stället bestämma att gäldenären ska betala månadsvis eller halvårsvis (20 § FSksanL jämfört med 40 § första stycket FSksanL).

Hur ska gäldenärens fordran på återbetalning av skatt hanteras efter ett inledandebeslut?

FSksanL reglerar inte borgenärernas möjlighet att kvitta bort en fordran som omfattas av F-skuldsaneringen mot en fordran som gäldenären har mot borgenären.

Möjligheten till kvittning vid F-skuldsanering avgörs därmed av allmänna civilrättsliga principer om kvittning. Detta innebär att kvittning kan göras fram till dess att beslutet om att bevilja F-skuldsanering har vunnit laga kraft. Det kan därmed inträffa att statens fordran minskar genom kvittning eller avräkning efter det att Kronofogden har beslutat om F-skuldsanering, men innan beslutet har vunnit laga kraft. Om Kronofogden inte rättar i betalningsplanen så kommer staten i praktiken att få betalt med en högre procentandel än vad som anges i F-skuldsaneringsbeslutet. Totalt sett kan dock Skatteverket självklart inte tillgodogöra sig en större betalning än vad som svarar mot fordringens ursprungliga belopp.

Vad händer om F-skuldsaneringsförfarandet avbryts efter inledandebeslutet?

Efter att gäldenären har påbörjat sina betalningar enligt inledandebeslutet, så kan det inträffa att förfarandet avbryts genom att ansökan avslås eller avvisas eller att ärendet avskrivs efter en återkallelse. Huvudregeln är då att pengarna ska betalas tillbaka till gäldenären. Återbetalning kan ske först när beslutet om avslag, avvisning eller avskrivning har fått laga kraft. Återbetalning till gäldenären ska dock inte ske om inledandebeslutet innebar att ett pågående utmätningsförfarande avbröts. I så fall ska pengarna fördelas mellan de fordringar där utmätning pågick vid inledandebeslutet (58 § FSksanL).

Efter att F-skuldsaneringsförfarandet har avbrutits genom ett lagakraftvunnet beslut så kan borgenärernas fordringar på nytt läggas till grund för utmätning hos gäldenären.

Vilken verkan har ett beslut om F-skuldsanering?

F-skuldsanering innebär att gäldenären genom ett beslut av Kronofogden (eller domstol) helt eller delvis befrias från ansvar för betalning av sina skulder (49 § FSksanL). Genom beslutet befrias gäldenären även från betalning av fordringar som inte är kända i F-skuldsaneringsärendet.

En överenskommelse som innebär att gäldenären eller tredje man tillförsäkrar någon borgenär bättre villkor än enligt skuldsaneringen är ogiltig (60 § FSksanL).

Vissa fordringar är undantagna

Kronofogden kan bestämma att vissa fordringar inte ska ingå i F-skuldsaneringen (34 § FSksanL).

Det finns även fordringar som alltid är undantagna från F-skuldsanering. Om Kronofogden har utmätt egendom innan inledandebeslutet så har utmätningsfordringen fått förmånsrätt och deltar inte i förfarandet. Inte heller fordringar med panträtt omfattas, till den del panten räcker till betalning. Det krävs dock att panten utgörs av gäldenärens egendom. Om någon annan än gäldenären har upplåtit panträtt i sin egendom som säkerhet för en fordran mot gäldenären (tredjemanspant) så omfattas fordringen av F-skuldsaneringen (jfr NJA 2016 s. 73).

Om gäldenären helt eller delvis bestrider en fordran så anses denna vara tvistig och ska då inte heller vara med i förfarandet. Ett typfall på en tvistig fordran är när gäldenären har överklagat en skattefordran. Skattefordringar där anstånd har beviljats enligt bestämmelser i SFL ska också hållas utanför förfarandet. En fordran på familjerättsligt underhåll deltar normalt inte heller i ett skuldsaneringsförfarande (33 § FSksanL).

Efter en skuldsanering kan borgenären alltid kräva full betalning av en borgensman eller någon annan som förutom gäldenären svarar för fordringen (49 § tredje stycket FSksanL).

Betalningar innan skuldsaneringsbeslutet vunnit laga kraft kan gäldenären inte få tillbaka

Fordringsförhållandet mellan borgenärerna och gäldenären förändras inte förrän beslutet om skuldsanering har vunnit laga kraft. Om gäldenären efter inledandebeslutet skulle betala en fordran som omfattas av ett kommande skuldsaneringsbeslut så är betalningen giltig. Borgenären har alltså rätt att behålla betalningen (prop. 1993/94:123 s. 105 samt prop. 2015/16:125 s. 84). Detta gäller även vid betalning av skatt. Någon återbetalning från Skatteverket kommer alltså inte att ske.

Om gäldenären skulle komma att betala en skatteskuld som kommer att ingå i F-skuldsaneringen efter att Skatteverket har gjort sin fordringsanmälan, så måste Kronofogden omedelbart underrättas om betalningen. Om betalningen har gjorts så sent att en betalningsplan redan har fastställts och om Kronofogden inte rättar i planen så måste Skatteverket se till att betalningarna enligt planen inte leder till en större betalning än vad som motsvarar den totala skatteskuld som omfattades av F-skuldsaneringen. I så fall ska den överskjutande delen återbetalas till gäldenären.

Vad händer om en skatteskuld som omfattas av skuldsaneringen sätts ner?

En skatteskuld kan sättas ned efter att ett beslut om F-skuldsanering har meddelats och en betalningsplan har bestämts. Om inte Kronofogden rättar i planen så kommer Skatteverket att få en större procentuell betalning än vad som generellt gäller enligt beslutet. Detta föranleder dock ingen särskild åtgärd från Skatteverkets sida. Eftersom nedsättningen avser en obetald skatt så kommer nedsättningen inte att medföra någon återbetalning till gäldenären. De betalningar som betalas in enligt planen kommer att återbetalas till gäldenären endast till den del betalningarna kommer att överstiga det fordringsbelopp som kvarstod efter nedsättningen.

Vad händer om gäldenären avlider?

En ansökan om skuldsanering förfaller om gäldenären avlider (56 § fjärde stycket FSksanL). Om gäldenären avlider efter det att skuldsanering har beviljats så gäller beslutet även för gäldenärens dödsbo om beslutet hade vunnit laga kraft när gäldenären avled. Dödsboet bör kunna göra gällande det uppskov med betalningen som planen innebär (Hellners & Mellqvist, Skuldsaneringslagen [1 mars 2013, Zeteo] kommentaren till 32 § SksanL). I bouppteckningen ska skulden tas upp enligt skuldsaneringsbeslutet.

Vilken internationell betydelse har ett beslut om F-skuldsanering?

EU:s reviderade insolvensförordning (2015/848) träder i kraft den 26 juni 2017 och omfattar även F-skuldsaneringar. Det innebär att i F-skuldsaneringsärenden där inledandebeslutet har fattats efter detta datum, kommer skuldsaneringsbeslutet att få rättsverkan även i andra EU-länder (med undantag för Danmark).