OBS: Detta är utgåva 2017.1. Sidan är avslutad 2023.
Under vissa förutsättningar är omsättningar av tjänster inom fristående grupper av fysiska eller juridiska personer undantagna från skatteplikt.
Omsättning av tjänster som tillhandahålls inom fristående grupper av fysiska eller juridiska personer undantas från skatteplikt under förutsättning att
Bestämmelsen i 3 kap. 23 a § ML har utformats efter artikel 132.1 f i mervärdesskattedirektivet.
Enligt mervärdesskattedirektivet får undantaget inte leda till snedvridning av konkurrensen. Detta krav har i ML införts genom att undantaget bara avser sådana tjänster som normalt inte tillhandahålls av någon annan utanför gruppen (3 kap. 23 a § ML).
Begreppet ”verksamheten i övrigt” inkluderar inte samtliga verksamheter som gruppen eller de fysiska eller juridiska personerna bedriver. Begreppet ska i stället tolkas så att det bara avser de verksamhetsgrenar inom vilka de interna tjänsterna tillhandahålls respektive förvärvas.
Tjänster som tillhandahålls inom en fristående grupp av t.ex. olika fackförbund, och som avser den del av fackförbundens verksamhet som inte medför skattskyldighet, kan därmed omfattas av undantaget från skatteplikt även om något eller några av förbunden dessutom bedriver verksamhet som medför skattskyldighet.
Skatteverket anser att undantaget från skatteplikt kan vara tillämpligt även om skattskyldighet föreligger för vissa av de interna tjänsterna som tillhandahålls inom gruppen (jmf RÅ 2001 ref. 34 [I]).
EU-domstolen har uttalat sig om räckvidden av begreppet fristående grupper enligt mervärdesskattedirektivet. Med hänvisning till EU-domstolens tidigare praxis ska undantag från skatteplikt tolkas restriktivt. Eftersom förutsättningarna för undantaget är exakt formulerat är en tolkning som vidgar tillämpningsområdet för artikel 132.1 f i mervärdesskattedirektivet oförenligt med syftet med bestämmelsen. En stiftelse som tillhandahåll en annan stiftelse tjänster omfattades därför inte av undantaget (348/87, SUFA).
EU-domstolen har uttalat att det är undantaget från mervärdesskatteplikt i sig som inte får vålla snedvridning av konkurrensen. Undantaget från skatteplikt kan nekas på denna grund även om gruppen uppfyller de övriga villkoren i bestämmelsen, till exempel att tjänsterna tillhandahålls till självkostnadspris (C-8/01, Taksatorringen).
Högsta förvaltningsdomstolen har i ett fall ansett att regeln inte var tillämplig på grund av konkurrensregeln. Den omständigheten att transaktionen var gränsöverskridande nämns däremot inte som ett hinder (HFD 2014 ref. 20).
EU-domstolen har ansett att tjänster som fristående grupper tillhandahåller sina medlemmar kan undantas från skatteplikt enligt artikel 132.1 f även om dessa tjänster tillhandahålls endast en eller några av dessa medlemmar. Detta under förutsättning att övriga villkor i bestämmelsen är uppfyllda (C-407/07 Stichting Centraal Begeleidningsorgaan voor de Intercollegiale Toetsing).
Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att ett fackförbunds tillhandahållande av förhandlingstjänster till annat fackförbund var sådana tjänster som var undantagna från skatteplikt enligt 3 kap. 23 a § ML. Tre fackförbund hade ingått ett avtal om kanslisamverkan. Kansliet bestod av kansliledning, en förhandlingsavdelning och en administrativ avdelning uppdelad på en redovisningsenhet, en dataenhet och en enhet för kontorsservice. I förhandlingsavdelningens arbete ingick allmänt förhandlingsarbete, arbetsrätt, facklig utbildning av lokala företrädare m.m. Kostnaderna för kansliet fördelades mellan förbunden i relation till deras medlemsantal (RÅ 2001 ref. 34 [I]).