OBS: Detta är utgåva 2017.2. Sidan är avslutad 2023.
Det finns fartyg och luftfartyg som med hänsyn till sin beskaffenhet och användning är undantagna från skatteplikt enligt ML.
Undantaget från skatteplikt enligt 3 kap. 21 § ML gäller endast om det är fråga om följande fartyg och luftfartyg:
Detta undantag kan närmast jämföras med artikel 148 a−g och 150.1−150. 2 i mervärdesskattedirektivet.
En förutsättning för att kunna tillämpa undantagen från skatteplikt är att fartyget så gott som uteslutande ska användas för yrkesmässig sjöfart och endast i ringa omfattning eller inte alls ska användas för något annat ändamål. Ett motsvarande krav gäller för fartyg som ska användas för yrkesmässigt fiske, bogsering eller bärgning. För luftfartyg gäller att luftfartyget så gott som uteslutande ska används av flygbolag som bedriver internationell flygtrafik mot betalning. Luftfartyget ska användas för flygbolagets verksamhet och endast i ringa omfattning eller inte alls används för något annat ändamål. (Skatteverkets ställningstagande Undantag från skatteplikt för fartyg och luftfartyg vid omsättning i flera led).
Undantaget gäller inte för skepp, som är sådana farkoster för vilka förflyttningen är av underordnad betydelse i förhållande till huvuduppgiften. Undantaget gäller inte omsättning eller import av fyrskepp, flodsprutor, mudderverk, pontonkranar, flytdockor, flytande eller nedsänkbara borrnings- eller produktionsplattformar och inte heller andra farkoster som hänför sig till tulltaxenummer 8905 och som inte är bärgningsfartyg (3 kap. 21 § tredje stycket ML).
Fartyg delas in i skepp och båtar. Med skepp avses fartyg vars skrov är minst tolv meter långt och minst fyra meter brett. Andra fartyg kallas båtar (1 kap. 2 § sjölagen [1994: 1009]).
Med ”yrkesmässig sjöfart” förstås enligt ML yrkesmässigt bedriven sjöfart med person- eller godsbefordran mot ersättning.
Med yrkesmässig sjöfart avses även transport av eget gods med skepp. Med skepp för yrkesmässig sjöfart jämställs luftkuddefarkoster för yrkesmässig person- eller godsbefordran (3 kap. 21 § fjärde stycket ML).
Till yrkesmässig sjöfart räknas även uthyrning av bemannade fartyg genom befraktningsavtal. Det gäller vid avtal om tidsbefraktning, resebefraktning och olika specialformer av sådan befraktning. Motsvarande gäller vid upplåtelse av bemannade fartyg för yrkesmässig personbefordran.Den som hyr ut obemannade fartyg, t.ex. genom avtal om så kallad bareboatbefraktning, kan däremot inte anses bedriva yrkesmässig sjöfart. (Skatteverkets ställningstagande Undantag från skatteplikt för fartyg och luftfartyg vid omsättning i flera led).
Det krävs även att fartyget faktiskt ska användas för yrkesmässig person- eller godsbefordran. Detta framgår av en av Kammarrättens domar där domstolen har bedömt skatteplikten för ett fartyg registrerat som passagerarskolskepp och som användes för undervisningsändamål i en verksamhet som inte var kommersiell. Kammarrätten ansåg att med skepp för yrkesmässig sjöfart avses fartyg som är av registreringspliktig storlek och som används i yrkessjötrafik, dvs. för yrkesmässig person- eller godsbefordran. Kammarrätten ansåg mot den bakgrunden att skolfartyget inte uppfyllde förutsättningarna för att vara ett skepp för yrkesmässig sjöfart (KRNS 1982-06-08, mål nr 6367-1981). Domen innebär också att t.ex. isbrytare, polisbåtar och militärfartyg inte omfattas av undantaget i 3 kap. 21 § ML.
Undantaget från skatteplikt för skepp för yrkesmässigt fiske gäller alla skepp som säljs eller förs in till landet för sådant fiske, oavsett om skeppet är särskilt anordnat för detta ändamål eller inte.
Undantag från skatteplikt omfattar alla fartyg för bogsering eller bärgning oavsett fartygets storlek. Som förutsättning för tillämpning av undantaget bör dock gälla att fartyget, om det är en båt, inte alls eller endast i ringa omfattning används i annan verksamhet än bogsering och bärgning, och om det är ett skepp inte alls eller endast i ringa omfattning användas i annan verksamhet än sådan som avses i 3 kap. 21 § ML.
Undantaget från skatteplikt gäller luftfartyg som används av flygbolag som huvudsakligen bedriver internationell flygtrafik mot betalning. Motsvarande bestämmelser finns i mervärdesskattedirektivets artikel 148 e och f.
Med internationell flygtrafik menas att flygbolaget flyger mellan olika länder. Undantaget omfattar såväl flygbolag som utför reguljärflygningar som sådana flygbolag som bedriver charterflyg (C-33/11, A, punkt 35). Undantaget omfattar även flygbolag som hyr ut bemannade luftfartyg, så kallad wet lease. Ett företag vars verksamhet består i att hyra ut obemannade luftfartyg, t.ex. genom avtal om dry lease, är inte ett flygbolag som bedriver flygtrafik mot betalning. Undantaget från skatteplikt omfattar därmed inte sådana företag. Läs även om Uthyrning och befraktning av fartyg och luftfartyg. (Skatteverket ställningstagande Undantag från skatteplikt för fartyg och luftfartyg vid omsättning i flera led).
Det är den verksamhet som bedrivs av det bolag som använder luftfartyget som är avgörande för om omsättningen är undantagen från skatteplikt. Det saknar därmed betydelse hur det enskilda luftfartyget används. Det innebär att undantaget från skatteplikt även omfattar luftfartyg som flyger i inrikestrafik om luftfartyget används av flygbolag som huvudsakligen bedriver internationell flygtrafik mot betalning, (C-382/02, Cimber Air, punkt 28).
Åtminstone bolag vars inhemska verksamhet är mindre omfattande än dess internationella ska betraktas som flygbolag som huvudsakligen bedriver internationell flygtrafik mot betalning. Vid denna bedömning kan alla måttenheter som gör det möjligt att uppskatta verksamhetens omfattning användas, bland annat omsättning (C-382/02, Cimber Air, punkterna 39–40 och prop. 2013/14:27, sidorna 32–34).
Undantaget enligt 3 kap. 21 § ML är ett s.k. kvalificerat undantag, vilket innebär att den som omsätter varan eller tjänsten har rätt till återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap. 11 § första stycket ML.