Kapital

Kvittningsförbudet kan ge ett oskäligt skattetillägg

När Skatteverket tar ut skattetillägg ska Skatteverket bestämma underlaget utan att ta hänsyn till andra kvittningsinvändningar än de som hör till frågan som ligger till grund för skattetillägget. (49 kap. 19 § SFL). Det innebär att ett skattetillägg i vissa fall kan bli oskäligt stort. För att få ett rimligt skattetillägg ska Skatteverket därför i vissa situationer befria, helt eller delvis, från ett fullt skattetillägg.

En förutsättning för befrielse är bl.a. att avdraget (kvittningsinvändningen) som minskar skatteuttaget har ett nära samband med den skattetilläggsgrundande höjningen utan att för den skull utgöra en tillåten kvittningsinvändning enligt 49 kap. 19 § SFL.

Om ingen slutlig skattelättnad överhuvudtaget hade uppkommit om Skatteverket följt den uppgiftsskyldigas redovisning kan det finnas skäl att helt befria från skattetillägget (SOU 2001:25 s. 375).

Exempel: försäljning av aktier

Om den uppgiftsskyldiga sålt aktier och varken har redovisat försäljningar som gett vinst eller de som har medfört förlust kan det i vissa fall vara oskäligt att ta ut ett fullt skattetillägg (prop. 2002/03:106 s. 240).

Skattetillägget ska beräknas på de oredovisade vinsterna utan någon hänsyn till de oredovisade förlusterna. Resultatet av varje enskild aktieförsäljning och den skattemässiga behandlingen av denna ska nämligen ses som en fråga och kvittning mot förlusterna får inte ske (RÅ 2001 ref. 20).

Förlusterna överstiger vinsterna

Om de oredovisade förlusterna överstiger vinsterna på de oredo­visade aktieförsäljningarna ska Skatteverket helt befria från skattetillägg.

Varken vinst eller förlust

Om den uppgiftsskyldiga totalt sett inte har fått någon skattelättnad genom att låta bli att deklarera någon av aktieförsäljningarna ska Skatteverket befria ned till en fjärdedels skattetillägg. Skatteverket ska nämligen normalt inte befria helt från skattetillägg enbart på grund av att den uppgiftsskyldiga totalt sett inte fått någon skattelättnad.

Bara viss vinst

Hur Skatteverket ska befria när det finns förluster som innebär att den slutliga skattelättnaden är mindre än skatten på de oredovisade aktieförsäljningarna som gett vinst får bedömas i varje enskilt fall.

Avyttrat en bostadsrätt eller en fastighet

Vid avyttring av en bostadsrätt eller en fastighet kan olika fel förekomma i en inkomstdeklaration. Vid vissa fel ska Skatteverket befria, helt eller delvis, från ett fullt skattetillägg.

Inte rätt till yrkat uppskovsavdrag

När en uppgiftsskyldig helt eller delvis inte har rätt till yrkat uppskovsavdrag ska Skatteverket i vissa fall delvis befria från ett fullt skattetillägg.

Förvärvat en ersättningsbostad

Om en uppgiftsskyldig som förvärvat en ersättningsbostad yrkat för högt uppskovsavdrag ska Skatteverket normalt befria ned till en fjärdedels skattetillägg.

Skatteverket ska befria oavsett om ersättningsbostaden ligger i Sverige eller i ett annat land inom EES.

Vid en samlad bedömning av hur uppskovsreglerna är utformade och de möjligheter Skatteverket har att kontrollera om avdraget återförs på ett riktigt sätt är nämligen risken för att försäljningen aldrig ska beskattas i dessa fall mycket begränsad.

Inte förvärvat någon ersättningsbostad

Om en uppgiftsskyldig fått ett preliminärtuppskovsavdrag men inte förvärvat en ersättningsbostad ska det preliminära uppskovsbeloppet återföras till beskattning. Om den uppgiftsskyldiga inte återfört beloppet till beskattning får något skattetillägg inte tas ut eftersom den oriktiga uppgiften framgår av avstämningsuppgifter.

Inte återfört uppskovsavdrag vid benefik överlåtelse av bostadsrätt eller fastighet

Om en fastighet eller en bostadsrätt har överlåtits genom gåva, bodelning eller på annat likande sätt (vissa benefika överlåtelser) och ett tidigare medgivet uppskovsavdrag inte har återförts till beskattning har en oriktig uppgift lämnats.

Om det av kontrolluppgiften från bostadsrättsföreningen respektive uppgiften från Lantmäteriet framgår att överlåtelsen skett genom ”arv, gåva, bodelning eller liknande” är det inte möjligt att avgöra om en återföring ska ske eller inte. Eftersom en oriktig uppgift då inte framgår av avstämningsuppgifter är utgångspunkten att skattetillägg ska tas ut med 40 procent.

Även om felet inte kan upptäckas med ledning av avstämningsuppgifter är det ändå ett gränsfall att så kan ske. Det är därför oskäligt att ta ut ett fullt skattetillägg (prop. 2002/03:106 s.147). Skatteverket ska därför befria ned till en fjärdedels skattetillägg.

Ändrat en förifylld kontrolluppgift

Om den uppgiftsskyldiga felaktigt stryker en förifylld uppgift i deklarationen och skriver till ett annat belopp ska Skatteverket befria ned till en fjärdedels skattetillägg om skattetillägg ska tas ut med 40 procent.

Genom att stryka en förifylld uppgift i deklarationen och skriva till ett annat belopp har den uppgiftsskyldiga påstått att kontrolluppgiften är fel. Kontrolluppgiften har då mist sin funktion som avstämningsuppgift. Utgångspunkten i en sådan situation är därför att Skatteverket ska ta ut skattetillägg med 40 procent. Risken är dock obetydlig för att Skatteverket inte skulle upptäcka detta fel och Skatteverket ska därför befria ned till en fjärdedels skattetillägg.

Rätt skatt har betalats in till skattekontot

Att en uppgiftsskyldig som lämnat oriktigt upp­gift betalat in rätt skatt på skattekontot utgör inte grund för befrielse från skatte­tillägg (RÅ 2004 not. 104).

En oriktig uppgift framgår av annat kontrollmaterial än avstämningsuppgifter

Skattetillägg får inte tas om en oriktig uppgift framgår av avstämningsuppgifter (49 kap. 10 § 1 SFL).

Om en oriktig uppgift framgår av annat kontrollmaterial än avstämningsuppgifter ska undantaget i 49 kap. 10 § 1 SFL inte tillämpas.

Definitionen av vad som är avstämningsuppgifter har flyttats till en ny paragraf, från 49 kap. 10 c § till 10 d § i SFL, och ska tillämpas på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2016. För beskattningsår som börjar tidigare ska 49 kap. 10 c § SFL tillämpas i dess tidigare lydelse.

Delvis befrielse i vissa fall?

Det finns kontrollmaterial som inte omfattas av definitionen av avstämningsuppgifter men som ändå kan sägas vara av avstämningskaraktär. Likaså kan det finnas annat kontrollmaterial som minskar risken för ett skatteundandragande. Det kan därför i vissa fall vara oskäligt att ta ut ett fullt skattetillägg om en oriktig uppgift framgår av annat kontrollmaterial än avstämningsuppgifter (prop. 2014/15:131 s. 223).

Skatteverket har i ställningstaganden bedömt situationer där det kan vara oskäligt att ta ut ett fullt skattetillägg.

Tillgång till en utländsk kontrolluppgift

Om en oriktig uppgift framgår av en utländsk kontrolluppgift anser Skatteverket att det finns skäl att befria ned till en fjärdedel av ett fullt skattetillägg. En förutsättning är att det är fråga om en automatisk kontrolluppgift, dvs. en kontrolluppgift som Skatteverket fått tillgång till med stöd av en överenskommelse med annat land. En ytterligare förutsättning är att kontrolluppgiften har varit tillgänglig för Skatteverket inom ett år från utgången av beskattningsåret.

Skatteverket ska inte befria på denna grund vid skönsbeskattning i avsaknad av deklaration.