På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår

OBS: Nedan visas versionen från 7 apr 2017. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

OBS: Nedan visas versionen från 7 apr 2017. För att se den senaste informationen, klicka här.

En byggherre har vissa skyldigheter som avser personalliggare för byggbranschen. Byggherren ska bl.a. anmäla byggarbetsplats till Skatteverket och tillhandahålla utrustning för elektronisk personalliggare.

Vem är byggherre?

Begreppet byggherre är inte definierat i skatteförfarandelagen. Regeringen anför i propositionen att det inte finns tillräckliga skäl att i lag definiera begreppet. Det ansågs tämligen vedertaget och definierat i plan- och bygglagen (prop. 2014/15:6 s.42). Enligt den definitionen är den byggherre som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten (1 kap. 4 § PBL). Till exempel enskilda näringsidkare och aktiebolag liksom andra former av juridiska personer, statliga verk, kommuner och landsting kan vara byggherrar.

”Byggherren beslutar om investeringar i byggnader och andra byggnadsverk. Byggherren ansvarar för att bygget och det byggda svarar mot gällande författningar, att finansiering ordnas, att brukarna blir nöjda och att investeringen blir lönsam” (prop. 2014/15:6 s.15).

Byggherre vid småhusexploatering

Vid byggnation av exempelvis småhus är det inte ovanligt att byggföretag exploaterar ett helt markområde och i ett sammanhang uppför ett antal hus. Kanske uppförs i första skedet ett hus som under byggnationen används för visning. Byggföretaget kanske överlåter markområden successivt och ingår samtidigt entreprenadavtal med förvärvarna av marken.

Enligt Skatteverket framstår det som helt klart att ett företag som exploaterar ett markområde och säljer fastigheter med nyckelfärdiga hus är att betrakta som byggherre enligt 1 kap. 4 § PBL om husen säljs först när de är färdigbyggda.

En åtgärd som kräver bygglov, rivningslov, marklov eller anmälan får inte påbörjas förrän byggnadsnämnden har gett ett startbesked. Det krävs slutbesked för alla åtgärder som omfattas av ett startbesked. För att få slutbesked krävs att byggherren visar att alla krav som gäller för åtgärden enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda och att byggnadsnämnden inte anser att det finns skäl att ingripa med tillsyn.

Enligt Skatteverket så övergår byggherreansvaret enligt plan- och bygglagen i och med avtalen på köparen om en exploatör överlåter ett markområde eller en fastighet och träffar ett entreprenadavtal med köparen av marken om att uppföra eller färdigställa ett hus. Detsamma gäller då byggherrens ansvar enligt skatteförfarandelagen. En ny byggarbetsplats som utgörs av det överlåtna markområdet uppkommer då och den geografiska utbredningen av exploatörens byggarbetsplats minskar i motsvarande mån. Om det behövs utrustning för personalliggare eller inte på nya byggarbetsplatsen beror på om något av undantagen från byggherrens skyldighet att tillhandahålla utrustning är tillämpligt eller inte.

Byggherre vid försäkringsskada

Det förekommer att försäkringsgivare vid försäkringsskador på exempelvis byggnader upphandlar en entreprenör som ska åtgärda skadan. Det ligger i sakens natur att en försäkringsgivare kan ha behov av att ha inflytande över vem som ska åtgärda skadan. Fråga är då om försäkringsgivaren genom att upphandla en entreprenör kan komma att betraktas som byggherre enligt bestämmelserna i skatteförfarandelagen.

Skatteverket anser att uttrycket ”för egen räkning” i 1 kap. 4 § PBL utgår från att byggherren ska äga det som byggs. Detta ändras inte av att det som byggs i något skede kan överlåtas. Så länge försäkringsgivaren inte ska anses som ägare till det som byggs vid åtgärdande av en skadad byggnad, så ska enligt Skatteverkets uppfattning ägaren till den skadade byggnaden anses som byggherre vid tillämpningen av skatteförfarandelagen.

Skyldigheterna

En byggherre ska enligt huvudregeln

  • anmäla sig för registrering hos Skatteverket innan byggverksamhet påbörjas på en byggarbetsplats
  • underrätta Skatteverket om en uppgift som ligger till grund för registrering ändras
  • tillhandahålla utrustning så att en elektronisk personalliggare kan föras på byggarbetsplatsen
  • hålla personalliggaren tillgänglig för Skatteverket på byggarbetsplatsen.

Byggherren kan under vissa omständigheter överlåta sina skyldigheter till annan (se nedan).

I vissa undantagsfall har byggherren inga skyldigheter som avser personalliggare. De som bedriver byggverksamhet på en sådan byggarbetsplats behöver då inte heller föra personalliggare.

Anmäla byggarbetsplatsen och ändrade förhållanden till Skatteverket

Skatteverket ska registrera den som är skyldig att tillhandahålla utrustning så att en elektronisk personalliggare kan föras på en byggarbetsplats. Den som är skyldig att tillhandahålla utrustningen ska anmäla sig för registrering innan byggverksamhet påbörjas på byggarbetsplatsen. Anmälan ska innehålla uppgifter om när byggverksamheten ska påbörjas och var den ska bedrivas (7 kap. 2 a § SFL).

Om en uppgift som ligger till grund för registreringen ändras, ska den som är registrerad underrätta Skatteverket om ändringen inom två veckor från det att ändringen inträffade (7 kap. 4 § SFL). En sådan ändring är t.ex. att byggnationen avslutats.

Enligt Skatteverket ska anmälan om att byggverksamheten på byggarbetsplatsen har avslutats inte göras förrän den faktiskt har upphört. Att byggbodar och övrig utrustning har flyttats från platsen är enligt Skatteverket en omständighet som tyder på att den faktiska byggverksamheten har upphört (Skatteverkets ställningstagande Personalliggare i byggbranschen, avsnitt 2.4).

Tillhandahålla utrustning för elektronisk personalliggare

En byggherre ska tillhandahålla utrustning så att en elektronisk personalliggare kan föras på byggarbetsplatsen (39 kap. 11 b § första stycket SFL).

Nytt: 2017-04-11

Skatteverket har tagit fram ett ställningstagande som förtydligar vilken utrustning en byggherre ska ha och vad som krävs för utrustningen ska anses tillhandahållen. Här sammanfattas Skatteverkets uppfattning i de olika frågorna, men i ställningstagandet finns även ett antal exempel som belyser Skatteverkets uppfattning om hur reglerna ska tolkas.

Byggherren ska tillhandahålla utrustning för personalliggare så länge byggverksamhet pågår på byggarbetsplatsen. Utrustningen ska vara adekvat med hänsyn till förhållandena där. Byggherren kan inte anses tillhandahålla den nödvändiga utrustningen innan själva den tekniska utrustningen (hårdvaran) inklusive programvara (mjukvaran) finns tillgänglig för dem som bedriver byggverksamheten (entreprenörerna).

Om byggherren tidigare har tillhandahållit utrustning men denna utrustning inte längre finns tillgänglig eller inte fungerar, så uppfyller byggherren inte längre sin skyldighet att tillhandahålla utrustning och ska därmed åtgärda bristen.

Byggherren kan tillhandahålla utrustning för elektronisk personalliggare utan att äga utrustningen.

En byggherre kan hamna i en situation där en skyldighet inte anses fullgjord, trots att underlåtenheten beror på förhållanden som byggherren inte har kunnat råda över. Att inte fullgöra en skyldighet som avser personalliggare utgör grund för kontrollavgift. Det finns dock regler om befrielse från kontrollavgift.

Hålla personalliggaren tillgänglig för Skatteverket

Byggherren ska hålla personalliggaren tillgänglig för Skatteverket på byggarbetsplatsen (39 kap. 12 § andra stycket SFL). Det är byggarbetsplatsens samlade personalliggare som ska tillhandahållas. Den samlade personalliggaren består av en personalliggare per näringsidkare. Med att hålla personalliggaren tillgänglig menas att Skatteverket vid ett kontrollbesök omedelbart ska kunna se personalliggarens innehåll, antingen elektroniskt i läsbar form eller genom att den skrivs ut (prop. 2014/15:6 s. 51 och s. 93).

Om uppgifterna överförs elektroniskt i krypterad form så ska de kunna visas för Skatteverket dekrypterade (Skatteverkets ställningstagande Personalliggare i byggbranschen, avsnitt 2.6).

Överlåtelse av byggherres skyldigheter

En byggherre kan genom ett skriftligt avtal överlåta alla sina skyldigheter till en näringsidkare, som får i uppdrag att självständigt ansvara för arbetets utförande. Vid en sådan överlåtelse gäller vad som sägs om byggherre i stället den som har tagit över ansvaret (39 kap. 11 c § SFL).

Kravet på att överlåta samtliga skyldigheter enligt bestämmelsen innebär t.ex. att en byggherre som själv har anmält en byggarbetsplats till Skatteverket inte längre har möjlighet att med verkan enligt skatteförfarandelagen överlåta sina resterande skyldigheter som avser personalliggare på den byggarbetsplatsen.

Överlåtelseavtalet

Det får inte råda några tvivel om vem som innehar ansvaret för att fullgöra skyldigheterna enligt bestämmelserna om personalliggare och om registrering av byggarbetsplatsen (prop. 2014/15:6 s. 56).

När det gäller denna typ av avtal måste det enligt Skatteverket tydligt framgå av avtalets lydelse att det är samtliga skyldigheter som avses och att dessa har överlåtits. Att i sammanhanget t.ex. använda uttryck som att ansvaret för personalliggaren ”delegeras” framstår som otydligt eftersom ordet delegera i juridisk terminologi innebär överflyttande av befogenheter. Den som har delegerat bör därmed i ett sådant fall anses ha kvar både ansvar för det som delegeringen avser och behörighet att återta delegeringen.

Byggarbetsplatsen måste vara känd och uppdraget givet

Eftersom det ska vara tydligt vem som har ansvaret för personalliggaren är det enligt Skatteverket inte möjligt att i förväg generellt överlåta ansvaret för personalliggare som kan komma att behöva föras vid byggarbetsplatser som kan uppkomma i framtiden. En förutsättning för överlåtelse är ju exempelvis att den som åtar sig skyldigheterna har fått i uppdrag att självständigt ansvara för arbetets utförande och ”skriftligen har avtalat” om detta. En byggherre kan därför inte överlåta skyldigheterna förrän uppdraget att svara för arbetets utförande är givet och arbetet känt. Först när en byggherre kan konstatera vilken byggarbetsplats som faktiskt kommer att uppstå kan ansvaret för personalliggaren överlåtas.

Upphandlings- och entreprenadformer

Det är i detta sammanhang viktigt att skilja mellan upphandlingsformen å ena sidan och entreprenadformen å den andra.

Upphandlingsform

Upphandlingsformen utgör ramen för avtal mellan byggherren och en eller flera entreprenörer. Upphandlingsformerna är

  • generalentreprenad
  • delad entreprenad
  • samordnad generalentreprenad.

Vid generalentreprenad upphandlar byggherren hela åtagandet av en entreprenör, generalentreprenören, som i sin tur upphandlar och samordnar övriga delentreprenörer som blir underentreprenörer till generalentreprenören.

Vid delad entreprenad upphandlar byggherren själv delentreprenader och samordnar projektet i upphandlings- och utförandefaserna.

Vid samordnad generalentreprenad upphandlar byggherren delentreprenaderna men när upphandlingen avslutas överlåts de träffade avtalen på en av entreprenörerna som då inträder som generalentreprenör.

Entreprenadform

Entreprenadformerna är

  • totalentreprenad
  • utförandeentreprenad.

Vid totalentreprenad ansvarar entreprenören för både projekteringen och utförandet.

Vid en utförandeentreprenad är det beställaren som ansvarar för projekteringen medan entreprenören svarar för utförandet.

Förutsättningar för ansvarsöverlåtelse vid generalentreprenad,delad entreprenad och samordnad generalentreprenad

En nödvändig förutsättning för överlåtelse av ansvaret för en personalliggare är att den som tar över ansvaret får i uppdrag att självständigt ansvara för arbetets utförande. Att skillnaden mellan en totalentreprenad och en utförandeentreprenad är vem som ska svara för projekteringen kan enligt förarbetena inte anses ha någon större praktisk betydelse när det gäller byggherrens ansvar enligt bestämmelserna om personalliggare för byggbranschen. Att anmäla att byggverksamheten påbörjas och avslutas och att tillhandahålla teknisk utrustning samt hålla personalliggaren tillgänglig på byggarbetsplatsen anses ligga inom utförandedelen av projektet. Det är alltså möjligt att överlåta ansvaret inte bara till en totalentreprenör utan även till en generalentreprenör som utför entreprenad på utförandeentreprenad. Däremot är det inte möjligt att överlåta ansvaret vid delad entreprenad eller till en underentreprenör (prop. 2014/15:6 s. 56).

En samordnad generalentreprenad är i utförandeskedet att jämställa med en generalentreprenad som inte är samordnad. I den entreprenadformen tar generalentreprenören över samtliga entreprenadkontrakt inför utförandeskedet och får därmed förutsättas självständigt ansvara för arbetets utförande. Ansvarsöverlåtelse är möjlig vid en generalentreprenad. En sådan överlåtelse kan därför enligt Skatteverket också ske vid en samordnad generalentreprenad där generalentreprenören har hela ansvaret för utförandet.

Partnering

Inom byggbranschen förekommer ofta samverkan i olika former mellan entreprenörer inom ett byggprojekt. En form av sådan samverkan är s.k. partnering. Så som Skatteverket uppfattar termen partnering är det inte en ansvarsform utan en samverkansmodell. Partnering tillämpas inom de traditionella entreprenadformerna men är inte en entreprenadform.

Ett samordningsansvar inom partnering medför enligt Skatteverket inte att samordnaren därigenom ska anses ha fått ”i uppdrag att självständigt ansvara för arbetets utförande” enligt bestämmelserna i 39 kap. 11 c § SFL. Skatteverket anser att överlåtelse av ansvar för personalliggare därför inte kan ske till en entreprenör som bara är samordnare inom en samverkansmodell.

Verkan av bristande förutsättningar för överlåtelse av ansvar

Regeringen skriver i författningskommentarerna till 39 kap. 11 c § SFL om förutsättningar för att en ansvarsöverlåtelse ”ska vara giltig” (prop. 2014/15:6 s. 93). Om någon av förutsättningarna för överlåtelse saknas ska avtalet om överlåtelse därmed anses ogiltigt. Det innebär att ansvaret enligt skatteförfarandelagen för personalliggaren i ett sådant fall ligger kvar hos byggherren.

Byggherrens ansvar för personalliggaren är kopplat till byggarbetsplatsen. En byggherre måste inför starten av ett byggprojekt ta ställning till hur byggarbetsplatsen ska avgränsas. Det kan förekomma att byggherren felaktigt bedömer att det är flera byggarbetsplatser trots att det rätteligen bara är fråga om en . Byggherren kan i en sådan situation bara giltigt överlåta ansvar för personalliggare till en entreprenör som har hela ansvaret för att utföra arbetet på denna enda byggarbetsplats.

Exempel: ogiltig överlåtelse av ansvar

Anta att byggherre A tänker genomföra en genomgripande reparation på sitt hyreshus. Bl. a. ska fasaden tilläggsisoleras och fönstren samtidigt bytas ut. Byggherre A anlitar enligt ramavtal entreprenören B för fasadarbetena och entreprenören C för fönsterbytena. Byggherren avtalar med både B och C om överlåtelse av ansvar för personalliggaren. Entreprenörerna B och C anmäler i enlighet med avtalen var sin byggarbetsplats och tillhandahåller var sin utrustning för personalliggare.

Eftersom byggherren A låter utföra arbetena med fasad och fönster samtidigt och på samma hyreshus ger avgränsningen av byggarbetsplatsen till resultat att det endast finns en byggarbetsplats. Arbetena utförs med samband i tid, på samma plats och på samma byggnad.

Varken entreprenör A eller B får i uppdrag att självständigt ansvara för arbetets utförande. Upphandlingsformen ska vid bedömningen enligt skatteförfarandelagen därför anses vara delad entreprenad. De aktuella överlåtelserna av ansvar för personalliggare är därför ogiltiga. Ansvaret enligt skatteförfarandelagen för att fullgöra byggherrens skyldigheter ligger därmed kvar hos byggherre A.

Föreläggande

Om byggherren inte fullgör sin skyldighet att tillhandahålla utrustning för personalliggare eller att hålla personalliggaren tillgänglig för Skatteverket får verket förelägga byggherren att göra det (39 kap. 17 § 3 SFL).

Skatteverket får även förelägga byggherren att anmäla byggarbetsplatsen till verket, eller att anmäla ändrade förhållanden. Skatteverket får vidare förelägga om att lämna uppgifter som verket behöver för att kunna avgöra om det finns någon skyldighet att anmäla en byggarbetsplats eller ändrade förhållanden (7 kap. 5 § SFL).

Föreläggandena får förenas med vite.

Kontrollavgift

Om byggherren inte fullgör sina skyldigheter som avser personalliggaren och att anmäla byggarbetsplats ska Skatteverket ta ut kontrollavgift.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Propositioner

Ställningstaganden

  • Personalliggare i byggbranschen [1] [2]
  • Skyldighet att tillhandahålla utrustning för elektronisk personalliggare på byggarbetsplatser och att föra en sådan liggare [1]

Referenser inom förvaltningsrätt & förfarande

Till toppen