Justera bilförmånsvärde

Synnerliga skäl

Förmånsvärdet får justeras uppåt eller nedåt, om det finns synnerliga skäl (61 kap. 18 § IL).

Som synnerliga skäl för att justera värdet av bilförmån nedåt kan följande förekomma:

• bilen har använts som arbetsredskap
• bilen har använts i taxinäring och har körts minst 6 000 mil i verksamheten under kalenderåret och dispositionen för privat körning har varit begränsad i mer än ringa utsträckning
• vissa bilar som deltar i tester av t.ex. miljö- eller säkerhetsteknik som begränsat det privata nyttjandet
• liknande omständigheter.

Grunden ”liknande omständigheter” kan tillämpas i andra situationer när möjligheten att använda bilen privat i något avseende är begränsad. Så kan exempelvis vara fallet om bilen används av mer än en förare, vid jourberedskap eller om den anställdas privata användning begränsas på annat sätt. Även i den situationen att två personer använder samma förmånsbil bör förmånsvärdet som utgår från hel bilförmån justeras.

Att det krävs synnerliga skäl för en justering innebär att justering endast ska tillåtas i undantagsfall, då de förenklingsvinster som schablonen bygger på i annat fall skulle gå förlorade. Av denna anledning finns det inte någon grund för justering exempelvis om det privata nyttjandet har begränsats till resor mellan bostaden och arbetet eller om det på en förmånsbil förekommer reklamskyltar, firmanamn och liknande (prop. 1986/87:46 s. 19).

Det kan förekomma situationer där en justering kan anses motiverad enligt flera justeringsgrunder. Justering enligt en grund utesluter inte justering enligt en annan. I en sådan situation bör storleken av justeringen grunda sig på en samlad bedömning av de hinder som begränsar det privata nyttjandet av förmånsbilen (prop. 1999/00:6 s. 47–48).

När tillämpas justeringsreglerna?

Justeringsreglerna kan bli aktuella att tillämpa i följande två situationer:

• Vid beskattningen av den anställda (61 kap. 18–19 b §§ IL).
• När arbetsgivare hos Skatteverket ansökt om justering av underlaget för beräkning av arbetsgivaravgifter (2 kap. 10 b § SAL). I denna situation ska arbetsgivaren använda det justerade värdet även vid beräkningen av skatteavdraget (11 kap. 11 § SFL).

Däremot kan den anställda inte få ett beslut om en sådan justering av förmånsvärdet redan under beskattningsåret. I stället är det arbetsgivaren som vill beräkna arbetsgivaravgifterna på ett justerat förmånsvärde som ska ansöka om detta hos sitt skattekontor. Om ansökan beviljas ska arbetsgivaren använda sig av det justerade värdet vid beräkning av arbetsgivaravgifter, skatteavdrag och i kontrolluppgiften. Om den anställda anser att värdet i kontrolluppgiften är felaktigt kan denne meddela arbetsgivaren och även upplysa om detta i sin inkomstdeklaration.

Bilen används som arbetsredskap

Som synnerliga skäl för justering nedåt av värdet av bilförmån anses att bilen använts som arbetsredskap. Med bil som har karaktär av arbetsredskap avses bil som i väsentlig mån är inredd eller avpassad för annat än persontransport, t.ex. installations- eller distributionsbilar av olika slag, vilket begränsar det privata nyttjandet (prop. 1993/94:90 s. 93).

Lätt lastbil som är arbetsredskap

Enbart den omständigheten att bilen är registerad som lätt lastbil utgör inte grund för justering.

För justering krävs det att förmånshavaren visar att det är tjänstebehovet som har styrt valet av fordon. Dessutom ska det finnas betydande inskränkningar i möjligheten att använda den lätta lastbilen för privata resor. Dessa inskränkningar kan vara t.ex. följande:

• flak- eller skåpmodell
• lastkåpa
• fast utrustning eller inredning.

Det förekommer att s.k. vans och stadsjeepar samt liknande fordon med hög personbilskomfort används som förmånsbilar. Justering är i sådana fall inte motiverad om bilarna t.ex. saknar fasta utrustningar och inredningar eller att lastutrymmet med enkla grepp kan förvandlas till passagerplats för flera.

I de fall förutsättningarna för justering är uppfyllda kan värdet enligt Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2016:31, avsnitt 3.1) beräknas på olika sätt beroende på den lätta lastbilens totalvikt.

Totalvikt som understiger 3 000 kg

För lätta lastbilar vars totalvikt understiger 3 000 kg beräknas förmånsvärdet efter ett nybilspris som motsvarar lägst tre för modellåret gällande prisbasbelopp med tillägg för anskaffningskostnaden för extrautrustning.

Totalvikt som uppgår till minst 3 000 kg

När det gäller lätta lastbilar som har en totalvikt av 3 000 kg eller mer beräknas förmånsvärdet efter ett nybilspris som motsvarar lägst fem för tillverkningsåret gällande prisbasbelopp. Till ett sådant beräknat pris läggs sedan anskaffningskostnaden för extrautrustning.

Prisbasbeloppen för åren 2011–2017

År	Prisbasbelopp
2011	42 800 kr
2012	44 000 kr
2013	44 500 kr
2014	44 400 kr
2015	44 500 kr
2016	44 300 kr
2017	44 800 kr

För bilmodeller som är sex år eller äldre bör förmånsvärdet beräknas utifrån prisbasbeloppet för kalenderåret sex år före beskattningsåret. Detta innebär att för beskattningsår 2017 tillämpas prisbasbeloppet för år 2011, d.v.s. 42 800 kr.

Exempel: lätt lastbil

Lätt lastbil med flak med tillverkningsår 2017. Totalvikten understiger 3 000 kg. Extrautrustningen uppgår till 20 000 kr. Nybilspriset beräknas till 3 prisbasbelopp för aktuellt år (44 800 kr) d.v.s. 134 400 kr (3 X 44 800 kr). Efter tillägg för extrautrustningen uppgår nybilspriset till 154 400 kr (134 400 + 20 000).

14 201 kr		0,317 av prisbasbeloppet på 44 800 kr
745 kr		0,4875 % av nybilspriset på 154 400 kr
13 761 kr		9 % av nybilspriset 152 900 kr
= 28 549 kr

Förmånsvärdet blir avrundat 28 500 kr för helt år.

Alternativregel för lätta lastbilar

I de fall tillämpningen av basbeloppsregeln inte medför någon justering nedåt, på grund av bilens låga nybilspris, finns som alternativ en möjlighet till justering till 90 procent av förmånsvärde beräknat enligt reglerna i 61 kap. 5–9 §§ IL (SKV A 2016:31, avsnitt 3.1). Det innebär att man använder bilens nybilspris som grund för att beräkna ett fullt förmånsvärdet. Därefter justeras förmånsvärdet till 90 procent av det fulla förmånsvärdet.

Personbil som är arbetsredskap

Med bil som har karaktär av arbetsredskap bör avses att bilen i väsentlig mån är inredd eller avpassad för annat än persontransport, t.ex. installations- eller distributionsbilar av olika slag (servicebilar), vilket begränsar det privata nyttjandet av bilen (prop. 1993/94:90, s. 93). Om bilens inredning inte är fast bör en förutsättning för justering vara att utrustningen är tung eller kräver stort utrymme och att det är förenat med stora svårigheter att lasta i och ur den.

Justering kan aktualiseras för bilar som används av serviceinstallatörer m.fl. Förmånsvärdet för vissa servicebilar har justerats till 70 procent, då den utrustning i form av verktyg och reservdelar som normalt medförs i servicebilarna varit omfattande och tidsödande att lasta i och ur vid varje arbetsdags början och slut (RÅ 2000 ref. 43).

Förmånsvärdet får beräknas med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Högre förmånsvärde än 75 procent av fullt förmånsvärde bör enligt Skatteverkets allmänna råd inte komma ifråga (SKV A 2016:31, avsnitt 3.1). Detta innebär att mindre inskränkningar inte ger någon justering.

Taxibil

Synnerliga skäl för justering nedåt av förmånsvärdet ska anses föreligga om bilen används i taxinäring och har körts minst 6 000 mil i tjänsten under kalenderåret och dispositionen för privat körning i mer än ringa utsträckning varit begränsad (61 kap. 19 § IL).

Minst 6 000 mil i tjänsten och begränsad privat disposition

Förutom tjänstekörning på minst 6 000 mil per år krävs att den privata dispositionen för privat körning varit begränsad. En sådan begränsning kan exempelvis föreligga när taxibilen används i sådan omfattning i taxiverksamheten att det krävs extrapersonal, utöver en heltidsarbetande chaufför, för att ha den i trafik (prop. 1996/97:19 s. 90 f.). Detta kan gälla en taxibil som körs av förmånshavaren på heltid måndag–fredag och på helgen av en annan person.

Nedsättningsregeln vid minst 3 000 mil i tjänsten kan tillämpas parallellt också med denna justeringsregel (prop. 1996/97:19). Hur stor justering av förmånsvärdet som bör göras får bedömas med hänsyn till omständigheterna.

Justering av förmånsvärde för bil som används i taxinäring bör ske till lägst 40 procent av ett prisbasbelopp (SKV A 2016:31, avsnitt 3.1).

Har Skatteverket fattat beslut om en justering till 40 procent av ett prisbasbelopp bör denna justering anses omfatta även nedsättning på grund av omfattande tjänstekörning (minst 3 000 mils tjänstekörning). Läs mer om avräkningsordningen och undantaget för taxibil i vissa fall (nedan).

Mindre än 6 000 mil i tjänsten

För taxibilar som körts mindre än 6 000 mil i tjänsten gäller vanliga regler för nedsättning och justering av förmånsvärdet. Läs mer om personbil som är arbetsredskap (ovan).

Specialutrustad taxi

Förmånsvärdet för en taxibil kan även justeras enligt reglerna för personbil som arbetsredskap. Enligt skatteutskottet finns det justeringsmöjligheter så att förmånen av att kunna använda exempelvis en stor specialutrustad taxi i allmänhet kan begränsas till värdet för en normalbil (SkU 1993/94:10).

Justering på grund av liknande omständigheter

Bilen används huvudsakligen i tjänsten

Justering nedåt kan medges om bilen huvudsakligen används i tjänsten och förmånshavaren kan visa att den privata körsträckan varit mycket begränsad i förhållande till den totala körsträckan utan att ringa användning för den skull kan anses föreligga. Vilket värde som ska fastställas för förmånen får bedömas med hänsyn till samtliga omständigheter (prop. 1993/94:90 s. 93). Enbart den omständigheten att bilen har körts i liten omfattning, utan att något betydande hinder finns, är inte skäl för justering.

Förmånsvärdet kan justeras nedåt om bilen används av mer än en förare, vid jourberedskap eller om den anställdas privata användning begränsas på annat sätt. En sådan begränsning kan vara att den anställda enligt avtal med arbetsgivaren är förhindrad att använda bilen för andra privata resor än sådana sporadiska resor mellan tjänsteställe och bostad som föranleds av planerade kundbesök eller andra tjänsteärenden.

Justering bör göras till lägst 40 procent av ett prisbasbelopp (SKV A 20016:31, avsnitt 3.1).

Bil med delad dispositionsrätt

Skatteverket anser att en sådan begränsning av möjligheten att använda en förmånsbil privat som följer av att t.ex. två anställda delar på dispositionsrätten till bilen bör anses som sådana synnerliga skäl som motiverar justering (61 kap. 19 § IL).

Utgångspunkten i sådana fall är att en förmånsbil sammantaget endast bör medföra högst ett fullt förmånsvärde.

Då två anställda delar på dispositionen att använda en förmånsbil så att de endast kan utnyttja bilen under halva tiden vardera bör förmånsvärdet för dem båda justeras till 50 procent.

Absolut hinder att använda bilen

Förmånsvärdet kan justeras nedåt om det under en längre tid finns ett absolut hinder att använda bilen och bilen under denna period inte har kunnat användas av någon närstående till förmånshavaren eller i övrigt för familjens räkning.

Hindret bör finnas under mer än tre hela kalendermånader i följd. Om hindret bestått under kortare tid sker ingen reduktion. Detta gäller oavsett om perioden infaller under samma år eller över ett årsskifte. Exempel på sådana hinder är sjuhusvistelse och återkallelse av körkort.

Förmånsvärdet för året bör då reduceras med 1/9 per hel kalendermånad som hindret har bestått, dvs. maximalt nio månader för ett beskattningsår (SKV A 2016:31, avsnitt 3.1).

Exempel: absolut hinder att använda bilen

Om förmånsvärdet för helt år är 54 000 kr och den anställda varit förhindrad att använda bilen under sju hela kalendermånader pga. sjukhusvistelse, reduceras förmånsvärdet med fyra (7 – 3) niondelar av 54 000 kr eller 24 000 kr. Detta innebär att den skattepliktiga bilförmånen för året uppgår till 30 000 kr (54 000 – 24 000).

Om bilen är avställd ska värdet sättas ned istället för att justeras.

Bil under semester

Användning av förmånsbil under kortare tid kan anses utgöra synnerliga skäl för justering uppåt av förmånsvärdet.

Om förmånshavaren har haft bilförmån t.ex. under en semesterperiod eller motsvarande ledighet bör förmånsvärdet i förekommande fall justeras uppåt vid beskattningen. I de fall marknadsvärdet av en motsvararande bilhyra överstiger bilförmånsvärdet för perioden, bör förmånsvärdet motsvara bilhyran för en motsvarande bil under samma period (SKV A 2016:31, avsnitt 3.1).

Testbil

Justering nedåt av bilförmånsvärdet får ske när bilen ingår i en större grupp av bilar som deltar i ett test eller liknande för utprovning av ny eller förbättrad miljö- eller säkerhetsteknik eller liknande och bilen i det utförandet inte finns att köpa på den allmänna marknaden inom EES-området (61 kap. 19 b § IL).

Sådana bilar har många gånger ett lika högt och ibland högre nybilspris än sina traditionella motsvarigheter på marknaden. Det är då rimligt att den som deltar i ett sådant försök eller sådan test ska kunna få värdet justerat nedåt. Försöket eller testen innebär ju att tekniken inte är fullt utprovad eller att man t.ex. inte vet hur bilen klarar ett kallt klimat. Även andra inskränkningar kan förekomma, som t.ex. för de bilar som kör på vissa alternativa bränslen för vilka det finns få tankställen (prop. 1996/97:19 s. 63).

Justering bör ske ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för motsvarande bil utan den särskilda utrustning eller teknik som testas eller är under utprovning eller med beaktande av de särskilda inskränkningar som deltagandet i testen får antas medföra (prop. 1996/97:19 s. 91).

För sådana testbilar som är underställda restriktioner eller andra inskränkningar som avser privatkörningen eller tillgång till bilen kan skäl för justering finnas enligt reglerna för bil som används både som arbetsredskap (61 kap. 18 § IL) och som testbil (61 kap.19 b § IL).

Avräkningsordning

Avräkningsordningen visar i vilken ordning olika former av nedsättningar, reduktioner och justeringar ska beaktas vid uträkning av förmånsvärde.

Huvudregel

Arbetsgivare som fått beslut om justering ska i förekomande fall tillämpa reglerna om reduktion vid omfattande tjänstekörning (3 000 mil) som vid del av år och när den anställda lämnat ersättning.

Avräkning från bilmånsvärde bör göras i den ordning som redovisas här nedan (SKV A 2016:31, avsnitt 4):

1. Nedsättning för miljöbil (61 kap. 8 a § IL)
2. Justering på grund av synnerliga skäl, uppåt eller nedåt (61 kap. 18, 19 eller 19 b §§ IL)
3. Reduktion vid omfattande tjänstekörning (61 kap. 9 § första stycket IL)
4. Nedsättning vid del av år (61 kap. 9 § andra stycket IL)
5. Nedsättning för lämnad ersättning för bilförmånen (61 kap. 11 § första stycket IL).

Om det finns grund för justering både uppåt och nedåt, så bör justering uppåt göras före justering nedåt. I de fall en justering anses motiverad på flera grunder bör storleken av justeringen grunda sig på en samlad bedömning av de omständigheter som påverkar det privata nyttjandet av bilen.

Efter att nedsättning och justering har gjorts enligt punkterna 1 och 2 här ovan, ska reduktionen på grund av omfattande tjänstekörning (punkt 3) göras.

Exempel

30 000 kr	Förmånsvärde enligt schablon
22 500 kr	Förmånsvärde efter justering pga. synnerliga skäl, 75 % av 30 000 kr
16 875 kr	Förmånsvärde efter reduktion pga. omfattande tjänstekörning, 75 % av 22 500 kr
-12 000 kr	Betalt via nettolöneavdrag
= 4 875 kr	Förmånsvärde, som avrundas till 4 800 kr

Undantag: taxibil i vissa fall

Ett undantag från avräkningsordningen bör tillämpas för taxi i vissa fall, se taxibil som används minst 6 000 mil i tjänsten (ovan).

Har Skatteverket beslutat om justering till 40 procent av ett prisbasbelopp bör denna justering i förekommande fall anses omfatta även nedsättning på grund av omfattande tjänstekörning (minst 3 000 mils tjänstekörning). Någon ytterligare reduktion på grund av omfattningen tjänstekörning bör därför inte göras i detta fall.