Vem ska registreras?

Gemensamt för de olika skatterna

Registrering hos Skatteverket är nödvändigt för att verket ska kunna administrera deklarationer, inbetalningar, utbetalningar och beslut m.m. som rör skatter och avgifter. Reglerna angående vem som ska registreras finns i 7 kap. 1 § SFL och innehåller en uppräkning av de olika anledningarna till att någon måste registrera sig hos Skatteverket. Nedan under rubriken för varje skatt finns information om vad som gäller speciellt för den skatten. Det finns också bestämmelser angående vissa företrädare som delvis är gemensamma för de olika skatterna.

Företrädare ska i vissa fall registreras

Om den som ska vara registrerad enligt uppräkningen i 7 kap. 1 § första stycket SFL har en företrädare enligt 5 kap. SFL ska företrädaren registreras i stället (7 kap. 1 § andra stycket SFL). Bestämmelserna i 5 kap. SFL avser sådana företrädare som ska redovisa och betala huvudmannens skatt. Dessa företrädare är

• ombud för en generalrepresentation (5 kap. 1 § SFL)
• representant för ett enkelt bolag eller ett partrederi (5 kap. 2 § SFL)
• huvudman för en mervärdesskattegrupp (5 kap. 3 § SFL)
• skatterepresentant för en utländsk försäkringsgivare (5 kap. 4 § SFL)
• mottagare som ingått socialavgiftsavtal(5 kap. 5 § SFL).

Skatteverket ska inte registrera den som utsetts som ombud enligt 6 kap. 2 § SFL för en utländsk beskattningsbar person eftersom ombudet endast svarar för redovisningen av mervärdesskatten. Det är i stället den skattskyldige, d.v.s. den utländska beskattningsbara personen som ska registreras.

Nedan behandlas reglerna angående vem som ska registreras uppdelat på skatteslag.

Arbetsgivarområdet

Skatteverket ska registrera den som är skyldig att göra skatteavdrag (7 kap. 1 § första stycket 1 SFL).

Skyldigheten att göra skatteavdrag omfattar inte endast den som är arbetsgivare, alltså som betalar ut ersättning för arbete, utan också den som ska göra skatteavdrag från ränta och utdelning.

Skatteverket anser inte att en utländsk arbetsgivare som saknar fast driftställe i Sverige ska göra skatteavdrag enligt SFL. Arbetsgivaren kan inte heller göra skatteavdrag frivilligt eller efter överenskommelse med de anställda. En sådan utländsk arbetsgivare ska alltså inte registreras.

Skatteverket ska också registrera den som är skyldig att betala arbetsgivaravgifter (7 kap. 1 § första stycket 2 SFL). Begreppet arbetsgivaravgifter omfattar även sådan särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster och allmän löneavgift som en arbetsgivare är skyldig att betala (1 § SLF) och (1 § LAL).

En utländsk arbetsgivare utan fast driftställe här i landet är i vissa fall skyldig att betala arbetsgivaravgifter i Sverige. Dessa arbetsgivare ska också registreras.

Om en sådan arbetsgivare utan fast driftställe i Sverige ingått ett socialavgiftsavtal med en anställd i Sverige ska den anställde registreras som arbetsgivare (5 kap. 5 § SFL). Även arbetsgivaren ska registreras eftersom den träder in som ansvarig om arbetstagaren inte fullgör sina skyldigheter.

Mervärdesskatt

Bestämmelserna innehåller ett flertal olika skäl till att Skatteverket ska registrera någon till mervärdesskatt (7 kap. 1 § första stycket punkterna 3, 4, 5, 6, 7 och 8 SFL). I mervärdesskattedirektivet finns bestämmelserna angående registrering i artiklarna 213-216.

Den som är skattskyldig

Skatteverket ska registrera den som är skattskyldig enligt ML med vissa undantag (7 kap. 1 § första stycket 3 SFL).

Vem som är skattskyldig framgår av 1 kap. 1–2 §§ ML.

Undantag från huvudregeln att det är den skattskyldige som ska registreras gäller i nedanstående fall.

• Den som är skattskyldig bara för unionsinterna förvärv av nya transportmedel och punktskattepliktiga varor ska inte registreras enligt SFL (7 kap. 1 § första stycket 3 SFL). I sådana fall ska mervärdesskatten redovisas i en särskild mervärdesskattedeklaration.
• Mervärdesskattegrupper enligt 6 a kap. 1 § ML registreras inte enligt SFL. Det är i stället den som är grupphuvudman som ska registreras.
• Den som bara är skattskyldig för mervärdesskatt som tas ut vid import ska inte registreras enligt SFL. I sådana fall gäller tullagen i stället (22 kap. 1 § andra stycket ML och 2 kap. 1 § första stycket 4 SFL). Det innebär att den som inte bedriver verksamhet som i övrigt medför skattskyldighet för mervärdesskatt ska redovisa mervärdesskatten vid import till Tullverket och inte i en mervärdesskattedeklaration till Skatteverket.
• Den som ska betala mervärdesskatt enligt någon av de särskilda ordningarna för försäljning av telekommunikationstjänster, sändningstjänster och elektroniska tjänster ska inte registreras enligt SFL. Den beskattningsbara person som vill tillämpa en särskild ordning ska ansöka om det hos Skatteverket. Ett identifieringsbeslut är inte registrering enligt 7 kap. SFL.

En utländsk beskattningsbar persons omsättning här i landet, som är hänförlig till en ekonomisk verksamhet, medför skattskyldighet enligt ML på samma sätt som för den som är etablerade i Sverige. Det gäller även om beskattningsbara personen inte har någon anknytning till Sverige och även om det är fråga om en tillfällig, enstaka omsättning inom landet. En utländsk beskattningsbar person som har en omsättning i Sverige kan därför bli skyldig att registrera sig till mervärdesskatt i enlighet med 7 kap. 1 § första stycket 3 SFL. En utländsk beskattningsbar person är dock inte alltid skattskyldig för omsättningar inom landet. Under vissa förutsättningar gäller omvänd skattskyldighet och då är det i stället den svenske köparen som är skattskyldig.

Om en person som är omyndig enligt svensk civilrätt bedriver sådan verksamhet som medför skyldighet att vara registrerad till mervärdesskatt så är det den omyndiga personen själv som ska registreras. Begreppen beskattningsbar person är ett unionsrättsligt begrepp som ska tolkas efter objektiva kriterier beroende på vem som faktisk omsätter varor och tjänster. Reglerna i föräldrabalken att omyndiga personer inte får bedriva rörelse saknar betydelse när det gäller skattskyldighet för mervärdesskatt. Den omständigheten att ett barn företräds av sina föräldrar innebär inte att föräldrarna ska anses ha omsatt varorna och tjänsterna i eget namn.

Den som har rätt till återbetalning

Skatteverket ska också registrera den som har rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt 10 kap. 9 och 11–13 §§ ML utan att vara skattskyldig. Det gäller bara under förutsättning att den återbetalningsberättigade inte omfattas av det elektroniska återbetalningsförfarandet som följer av 19 kap. 1 § ML (7 kap. 1 § första stycket 4 SFL).

Registrering till mervärdesskatt i Sverige ska därför ske vid en utländsk beskattningsbar persons enligt 3 kap. 30 a § ML undantagna omsättningar i Sverige av varor till ett annat EU-land (7 kap. 1 § första stycket 4 SFL). Det beror på att sådana omsättningar ger rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt 10 kap. 11 § första stycket ML. Eftersom en undantagen omsättning av varor till ett annat EU-land är en omsättning inom landet kan en utländsk beskattningsbar person som är etablerad inom EU i sådana fall inte använda det elektroniska ansökningsförfarandet. Utländska beskattningsbara personer som avser att, enligt undantaget från skatteplikt i 3 kap. 30 § andra stycket ML, importera en vara till Sverige som därefter ska omsättas till ett annat EU-land enligt 3 kap. 30 a § ML ska registreras (7 kap. 1 § första stycket 4 SFL).

Den som har gjort undantaget unionsinternt förvärv

Den som gör ett sådant unionsinternt förvärv som är undantaget från skatteplikt enligt 3 kap. 30 d § första stycket ML ska registreras (7 kap. 1 § första stycket 5 SFL).

Registrering till mervärdesskatt ska också ske vid en utländsk beskattningsbar persons överföring av varor. Detta gäller trots att överföringarna, som är unionsinterna förvärv, inte ska beskattas enligt 3 kap. 30 d § ML (7 kap. 1 § första stycket 5 SFL).

Utländsk beskattningsbar person med rätt till återbetalning

Skatteverket ska registrera en utländsk beskattningsbar person som är etablerad i ett annat EU-land och har rätt till återbetalning av svensk ingående mervärdesskatt enligt 10 kap. 1–3 §§ ML. Detta förutsätter att den utländska beskattningsbara personen inte omfattas av det elektroniska återbetalningsförfarandet som följer av 19 kap. 1 § ML, och inte heller ska registreras enligt 7 kap. 1 § första stycket 3, 4 eller 5 SFL (7 kap. 1 § första stycket 6 SFL).

En beskattningsbar person som omsätter tjänster i annat EU-land

Skatteverket ska registrera en beskattningsbar person som är etablerad i Sverige och som omsätter sådana tjänster i ett annat EU-land som köparen av tjänsten är skattskyldig för i det andra landet i enlighet med tillämpningen av artikel 196 i mervärdesskattedirektivet (7 kap. 1 § första stycket 7 SFL). Skälet är att den beskattningsbara personen måste vara registrerad för att kunna lämna en periodisk sammanställning.

Den som ska jämka

Den som är skyldig att jämka ingående mervärdesskatt enligt 8 a kap. eller 9 kap. 9–13 §§ ML ska registreras även om företaget inte är skattskyldigt vid den tidpunkt jämkningen ska göras (7 kap. 1 § första stycket 8 SFL).

Företag med omsättning på högst 30 000 kronor

Vissa företag är skattebefriade för sina omsättningar enligt nya regler som gäller från och med den 1 januari 2017 (9 d kap. ML). Dessa företag är beskattningsbara personer. Om de enbart har sådana omsättningar som omfattas av skattebefrielsen enligt 9 d kap. ML ska de inte vara registrerade. Skatteverket ska endast registrera dem om någon av förutsättningarna för registrering enligt 7 kap 1 § SFL är uppfylld. Läs mer om detta under skattebefrielse för företag med omsättning på högst 30 000 kronor.

Tobaksskatt, alkoholskatt och skatt på energi

Det är bara vissa av de som är skattskyldiga enligt LTS, LAS eller LSE som ska registreras (7 kap. 1 § första stycket 10 e-g SFL). Den som har godkänts som upplagshavare eller registrerad varumottagare enligt LTS, LAS eller LSE ska registreras. Även vissa distansförsäljare enligt dessa lagar ska registreras. Den som har godkänts som lagerhållare enligt LTS eller LSE och den som är skattskyldig enligt 11 kap. 5 § första stycket 1 (producent), 2 (leverantör) eller 5 (den som godkänts som frivillig skattskyldig ) LSE ska registreras. Om en företrädare har utsetts ska dessa aktörer registreras tillsammans med företrädaren.

Övriga aktörer som är skattskyldiga enligt LTS, LAS eller LSE ska inte registreras enligt 7 kap. 1 § SFL.

Skatt på spel, lotteri och vinstsparande

Skatteverket ska registrera den som är skattskyldig enligt LSL (7 kap. 1 § första stycket 10 d SFL) och den som är skattskyldig enligt LSP (7 kap. 1 § första stycket 10 a SFL). Den som är skattskyldig enligt lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande ska inte registreras enligt 7 kap 1 § SFL.

Avfallsskatt

Skatteverket ska registrera den som är skattskyldig enligt LSA (7 kap. 1 § första stycket 10 i SFL).

Bekämpningsmedelsskatt

Skatteverket ska registrera den som är skattskyldig enligt LSB (7 kap. 1 § första stycket 10 b SFL).

Naturgrusskatt

Skatteverket ska registrera den som är skattskyldig enligt LSN (7 kap. 1 § första stycket 10 h SFL).

Reklamskatt

Skatteverket ska registrera den som är skattskyldig och redovisningsskyldig enligt RSL (7 kap. 1 § första stycket 9 SFL). I vilka fall den som är skattskyldig även är redovisningsskyldig regleras i RSL.

Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktor

Skatteverket ska registrera den som är skattskyldig enligt LSTK (7 kap. 1 § första stycket 10 j SFL).

Trafikförsäkringspremie

Skatteverket ska registrera den som är skattskyldig enligt LSTF (7 kap. 1 § första stycket 10 k SFL).

Särskild premieskatt för grupplivförsäkringar m.m.

Skatteverket ska registrera den som är skattskyldig enligt LPG (7 kap. 1 § första stycket 10 c SFL).

Kassaregister

Den som är skyldig att använda kassaregister ska registreras (7 kap. 1 § 11 SFL).

Elektronisk personalliggare på byggarbetsplatser

Den som är skyldig att tillhandahålla utrustning så att en elektronisk personalliggare kan föras på en byggarbetsplats är skyldig att vara registrerad enligt SFL (7 kap. 1 § 12 SFL, 7 kap. 2 a § SFL, prop 2014/15:6).